Fem en fredag v. 50: Häng

elisamatildas fredagsutmaning gäller häng.

Vart skulle du kunna gå där alla visste ditt namn?
Något av mina olika nätverk eller läsecirkeln
 
Vart går du för att vara runt folk men utan att behöva prata eller bli igenkänd?
Jag skulle nog gå på bio
 
Vart kan du gå för att känna dig hemma, utan att det är ditt eget hem?
Till något av mina syskon eller till en mycket god vän
 
Var äter du mat när plånboken är tunn?
Hemma.
 
Vad är ett känt ställe du önskar fanns i närheten av dig?
Kungliga Operan

Helgfrågan v. 50

Mia helgfråga: "Jag får en del recensionsexemplar plus att jag köper lite samt lyssnar på, ofta blir det de senaste böckerna. De som jag köpte på Bokmässan för kanske fem år sedan finns kvar i bokhyllan, olästa"😨.

Fokuserar vi för mycket på nya böcker och inte de som är 5-10 år gamla? (Jag menar inte klassiker nu)

Svar: Ja, när jag tänker efter är det så. Många nya böcker; ganska många gamla men de där som är 5 - 10 år gamla som varken är riktigt nya eller tillräckligt gamla blir nog bortglömda.

Bonusfrågan gäller om vi ska se något Luciatåg imorgon?
Svar: Ja. Har just strukit Luciasärken. Inte min utan barnbarnets.

Årets längsta natt

Långt innan seden med luciatåg uppstod, var den 13 december en viktig dag. Lucianatten räknades länge som årets längsta natt. Trots kalenderreformen 1753, då vintersolståndet flyttades till 21-22 december, levde föreställningen om den särskilt långa lucianatten kvar. Enligt folktron var den natten farlig, övernaturliga makter var i farten och djuren kunde tala.
Helgonet S:ta Lucia, som gett dagens sitt namn, var en ung italienska som led martyrdöden år 304. Hon levde i Syracusa på Sicilien och i legenden sägs att hennes fästman angav henne för att vara kristen, efter att hon använt sin hemgift till mat åt de fattiga. Vid denna tid var det straffbart att vara kristen i det romerska samhället och hon dömdes till döden. Som hämnd stack hon ut sina ögon och skickade dem till angivaren.
S:ta Lucia är de synskadades skyddshelgon och resterna av henne kan ännu beses i S:t Jeremias kyrka i Venedig.

Den ljusprydda lucian, som kommer med en bricka på luciamorgonen, var från början en högreståndssed, och förekom framför allt i Västsverige.
Första gången vi hör talas om den svenska luciaseden är 1764 på Horns boställe norr om Skövde.

Melodin till luciasången är italiensk och handlar egentligen om en stadsdel i Neapel vid namn Santa Lucia. De svenska textvarianterna skrevs på 1920-talet. Namnet Lucia kommer av latinets lux = ljus. Uppgifterna kommer från Nordiska muséet