skip to main |
skip to sidebar
|
Modernista |
"Jag önskar att jag kunde berätta allt om fabriken. Det kan jag inte längre. Snart minns jag inte mina dagar och nätter, eller varför jag föddes. Allt jag kan säga är att jag var där i olika långa perioder mellan 2013 och 2017 och att de utsatte min hjärna för så mycket ström att de var säkra på att jag inte skulle kunna skriva det här. Först intensivt i en serie med tolv behandlingar. Det var det ord de använde. Ett ord som neutraliserade deras verksamhet och som skulle minska rädslan för ingreppet. De sa att behandlingen var skonsam och att man kunde likna den vid att starta om en dator. De använde sig verkligen av sådana usla bilder. Det var ett språk skapat av de som tror att en människas lidande kan lindras på detta sätt och de var så vana vid det att ett ingrepp förvandlades till någonting man glömde lika lätt som sin senaste lögn."
Från sidan 5 i Linda Boström Knausgårds Oktoberbarn.
En smakebit på søndag är en läsutmaning där vi bjuder varandra på smakebitar utav det vi just läser. Utan spoilers. Den här veckan är det Astrid Terese på den norska bokbloggen Betraktninger som håller i trådarna.
Fler smakebitar HÄR