Bortglömt? helgon?

Gisela Trapp har i Arilds Katolska Kapell målat Sankta Magnhild av Fulltofta.

Under medeltiden firades minnet av den heliga Magnhild av Fulltofta den 18 november. Magnhild var en from kvinna från Benarp som tog vårdade sjuka och tog hand om barn och undervisade dem. Den kristna tron var viktig för Magnhild och kanske inspirerades hon av den framväxande klosterrörelsen. I slutet av 1100-talet kom benediktinernunnor till Bosjökloster, som också ligger  vid Ringsjön inte långt ifrån Fulltofta.
Magnhilds son gifte sig med en rik kvinna. Han dog ung och svärdottern och Magnhild var inte överens om hur familjens tillgångar skulle förvaltas. Magnhild var mycket givmild och svärdottern ville samla i ladorna. Så svärdottern lät helt enkelt mörda Magnhild med en pil.

När bärarna som bar Magnhilds kista satte ner den för att vila sprang en källa fram som ett tecken på hennes helighet. Det är oklart vilket år Magnhild togs av daga men det ska ha varit före 1228.
1383 anser ärkebiskopen Magnus Nielsen att det kapell som byggts över Magnhilds grav i Fulltofta vanhelgats varför hennes kvarlevor begravs i domkyrkan i Lund. Riktigt var är det ingen som vet. Sankta Magnhild är det enda av Skånes tre helgon som är källbelagt som en en verklig historisk person. Det är däremot varken Sankta Sissela av Borrby eller Sankta Tora av Torekov.
Om det skett någon officiell helgonförklaring av Sankta Magnhild och i så fall av vem vet man inte.
I Fulltofta kyrka gjordes 1936 fyra glasmålningar med motiv ur Magnhilds levnad av konstnären Hugo Gelin. Sankta Magnhilds källa ligger ca 1 km öster om Fulltofta kyrka. I slutet av april varje år anordnas en pilgrimsvandring i den heliga Magnhilds fotspår. Den är en och en halv mil lång; börjar i Benarp och avslutas i Fulltofta.
Läs Nils Ludvigs dikt Vid Sanka Magnhilds källa HÄR

En framgångssaga med feministiska förtecken

Katolska kyrkan har inlett sitt jubelår med temat barmhärtighet. Elisabeth Hesselblad blev s.k. vördnadsvärd 1991; heligförklarades år 2000 av påven Johannes Paulus och nu uppgraderas hon till helgon av påven Franciscus. Det är 642 år sedan Heliga Birgitta blev helgon och nu är det dags för Sverige att få sitt andra andra helgon. Elisabeth Hesselblad föddes 1870 i Fåglavik i Herrljunga och dog 1957 i Rom i Birgittahuset, där hon själv väckt nytt liv i Birgittaordern. "Hon är verkligen en förebild på konkret barmhärtighet. Mitt under den tyska ockupationen av Rom gömde hon flera judar i klostret på Piazza Farnese och ordnade där en provisorisk synagoga. Staten Israel har tillerkänt henne – som en av få svenskar – utmärkelsen Righteous among the Nations", skriver katolska kyrkan i Sverige, i ett pressmeddelande. För att få bli helgon ska man ha utfört ett mirakel, något som inte kan förklaras medicinskt. Elisabeth Hesselblad botade en cancwrsjuk pojke på Kuba och en rullstolsbunden kvinna i Mexiko. Det var under en vistelse i USA där hon arbetade som sjuksköterska som Elisabeth Hesselblad konverterade till katolicismen. Birgittasystrarna finns i ett femtiotal kloster runtom i världen och i Sverige bl. a. i Falun, Vadstena, Djursholm och Åbo. "En framgångssaga med feministiska tecken", kallar Arne Lapidus i Expressen Elisabeth Hesselblads historia. Det är säkert en mycket bra karaktäristik för om jag förstått saken rätt var Elisabeth Hesselblad lika skicklig på att hantera maktens män som föregångaren Heliga Birgitta. 
Läs mer i: Kallad till helighet (saliga Elisabeth Hesselblad) utgiven av Birgittasystrarna i Djursholm och Falun. 2000

Moder Elisabeth av Marguerite Tjäder. 1977