En framgångssaga med feministiska förtecken

Katolska kyrkan har inlett sitt jubelår med temat barmhärtighet. Elisabeth Hesselblad blev s.k. vördnadsvärd 1991; heligförklarades år 2000 av påven Johannes Paulus och nu uppgraderas hon till helgon av påven Franciscus. Det är 642 år sedan Heliga Birgitta blev helgon och nu är det dags för Sverige att få sitt andra andra helgon. Elisabeth Hesselblad föddes 1870 i Fåglavik i Herrljunga och dog 1957 i Rom i Birgittahuset, där hon själv väckt nytt liv i Birgittaordern. "Hon är verkligen en förebild på konkret barmhärtighet. Mitt under den tyska ockupationen av Rom gömde hon flera judar i klostret på Piazza Farnese och ordnade där en provisorisk synagoga. Staten Israel har tillerkänt henne – som en av få svenskar – utmärkelsen Righteous among the Nations", skriver katolska kyrkan i Sverige, i ett pressmeddelande. För att få bli helgon ska man ha utfört ett mirakel, något som inte kan förklaras medicinskt. Elisabeth Hesselblad botade en cancwrsjuk pojke på Kuba och en rullstolsbunden kvinna i Mexiko. Det var under en vistelse i USA där hon arbetade som sjuksköterska som Elisabeth Hesselblad konverterade till katolicismen. Birgittasystrarna finns i ett femtiotal kloster runtom i världen och i Sverige bl. a. i Falun, Vadstena, Djursholm och Åbo. "En framgångssaga med feministiska tecken", kallar Arne Lapidus i Expressen Elisabeth Hesselblads historia. Det är säkert en mycket bra karaktäristik för om jag förstått saken rätt var Elisabeth Hesselblad lika skicklig på att hantera maktens män som föregångaren Heliga Birgitta. 
Läs mer i: Kallad till helighet (saliga Elisabeth Hesselblad) utgiven av Birgittasystrarna i Djursholm och Falun. 2000

Moder Elisabeth av Marguerite Tjäder. 1977