Årstfruns dagbok 20 juli 1818

Märta Helena Reenstierna (1753 – 1841) på Årsta gård. 

Den 20 juli 818 skriver hon: Måndag. Jag tror den värst heta dag. Margarethas dag. Hagströms hustru böd först Mig, Mamsell och samtl: mitt folk på Caffée och Maja Greta med vin och brännvin. Jag glömde för dagen annotera, att den så kallade blomsterkungen, Trädgårdsmästaren Zimmerblad från Heleneborg, var här i går och omtyckte mycket både om min trädgård, tobak, rosor och boningsrum. Herr Löfstedt och Gesällen Malmberg voro här idag hela dagen, nu ådrades förmaket uti en agat facon, uti Sängkammaren påklistrades en ny borde, och sluteligt betaltes 100 RDr. Eftermiddagen hitkom min Systerson Gustaf samt en Herr Baumgardten, och då, de hade gått bort, hitkom herr Sundell och Dess fru. Den sist lagda hönan kläckte 9 kycklingar af de egg, som Moltzer skickade mig, hvilka voro 10 - jag tillade ett egg och satte därpå ett märke, af vilket en unge först framkom. Ett var fetegg, ett hade hönan förut krossat. Jag har således inalles i år fått 40 kycklingar. Nu en lång tid har varit här varit mycket ruckel och besvär med Kakelugnsmakare, Sotare, Murare, Målare och bakning och annat mer.

Gattet

"Alltför få har ännu läst Åsa Nelvins enda diktsamling, men jag vet att de som har gjort det i sanning har knockats", skriver författaren och poesiforskaren Niclas Schiöler i understreckaren i dagens Svenska Dagbladet. Jag blev knockad bara av att läsa Niclas Schiölers text med korta citat ur Gattet: Sånger från barnasinnet som kom ut postumt 1981 efter Åsa Nelvins självmord. Hon blev bra 30 år. När hon var sju år gammal dog hennes mor och Åsa flyttades till ett par mostrar i Skåne. Hon avskyr dem och hånar deras skröplighet: "De har spottbubblor i mungiporna - som små/ pratsamma tumörer av glas." Vuxenvärlden är frånstötande i största allmänhet: "Bulliga läppar, tandluckor, varkulor, nakna fläckar i skallen."

Det gäller/ att kunna s v ä l l a/ när man blivit fullständigt tillplattad./ Ett hjärta av jäst.

Boken är reserverad på biblioteket. 

Writers in crisis

Writers in crisis. The American Novel 1925 - 1940 av litteraturvetaren Maxwell Geismar. 1947.

Long, too long America

Travelin roads all even and peaceful

you learn´d from joy and prosperity only,

But now, ah now, to learn from crises and anguish

Kapitel 1 behandlar satirikern och humoristen Ring Lardnder, som egentligen hette Ringgold Wilmer Lardner. Han arbetade som sportreporter och det är också sportens värld han skildrar i sina noveller. 

Kapitel 2 handlar om Ernest Hemingway och det är så klart honom jag kommer att koncentrera mig på. Ernest Hemingway: You can always come back

Kapitel 3 är också väldigt intressant i samband med Ernest Hemingway. Det handlar nämligen om John Dos Passos. Undertitel: Conversion of a Hero

Kapitel 4 William Faulkner: The Negro and the Female. W F föddes 1897; ett år innan Hemingway och ett år efter Dos Passos. Han växte upp i amerikanska södern där slaveriet satt sin prägel på samhället. Det räglar också Faulkners porträtt av amerikanska södern.

Kapitel 5 presenterar en författare som jag inte läst något av, nämligen Thomas Wolfe: The unfound Door. Kuriosa är att William Faulkner klassade Thomas Wolfe som den främste författaren under The Lost generation-eran, och sig själv som nummer två. Henry Miller skulle senare, på 1950-talet, jämföra beatförfattaren Jack Kerouacs prosa med just Wolfes, vilket inte är så konstigt då Kerouac hade Wolfe som sin främsta förebild i litteraturen.

Kapitel 6 ägnas John Steinbeck: Of Wrath or Joy. Vredens druvor har jag i varje fall läst. Och Öster om Eden. Nobelpriset. Vredens druvor handlar om berättelsen om en fattig familj som flyr från torkan i Oklahoma och försöker hitta ett nytt liv i Kalifornien.

Hemingway & Gellhorn

”Vi var bra under krig. När det inte var krig förde vi vårt eget. Ingen av oss överlevde familjelivet.”  Det var Martha Gellhorns lakoniska sammanfattning av sin relation med Ernest Hemingway. Hon var krigskorrespondent, skrev för Collier´s och rörde sig över hela världen. Hon tackade inte nej till något uppdrag för Hemingways skull. Hon borde packat väskan direkt när Hemingway snodde ett uppdrag från Collier´s mitt framför näsan på henne. Men hon gjorde något ännu bättre. Martha Gellhorn lyckades slinka med på ett sjukhusfartyg för att skriva om sjuksköterskor. På D - dagen var hon den enda journalisten som såg landstigningen på nära håll. Hemingway satt på redden och betraktade det hela genom en kikare. Det var i Madrid de träffades på allvar. Där fanns också författaren John Dos Passos som ofta kom i vägen för Hemingways giftpilar. Trots att de var vänner och båda tjänstgjorde som chaufför och sjukvårdare i ambulanskåren. Hemingway var över huvud taget ganska elak mot nästan alla omkring sig och hade lät att ta till smockan. "En självisk jävel," sa Dos Passos om Hemingway. Martha Gellhorn skrev sitt sista reportage vi 81 års ålder. Om filmen kan jag bara säga att Clive Owen var utmärkt i rollen som Hemingway medan Nicole Kidman saknade den kraftfullhet som jag förknippar med Martha Gellhorn. Men hon blev bättre med tiden. Som 81 - åring var hon riktigt bra. 

Och solen har sin gång

1926 debuterade journalisten Ernest Hemingway med romanen Och solen har sin gång; en fantastisk debut måste man säga. Han var då 27 år. Året efter skilde han sig från första hustrun, Hadley Richardson, för att genast börja sitt liv tillsamman med gemensamma väninnan Pauline Pfeiffer. Skrivandet var han diciplinerad med antingen det gällde tidningsartiklar eller det egna skönlitterära.  Har han bara en bra mening kan han utgå ifrån den. Han litar på sin skrivförmåga. Romanerna ligger alltid nära självbiografin tillstår han. I Och solen har sin gång följer en författarens alter ego amerikanen Jake (Jakob) Barnes och hans entourage i Paris. De flesta saknar sysselsättning. De rör sig mellan barer, kafeer och olika matställen. De dricker kopiösa mängder av whisky, pernod och champagne. Somliga har krigsskador på ena eller andra sättet; Jake också. När jag först läste den här boken var jag mycket ung och undrade mycket vari den där skadan bestod. Jag anade väl. Och så var det. Lady Brett Ashley  är den vackra kvinnliga medelpunkten i gänget. Förebild är Duff från Skottland. Brett och Duffy har androgynta namn och röker och dricker som någonsin en karl. Brett har en ful maskulin filthatt men uppfattas likväl som vacker och elegant. Alla männen faller som käglor omkring henne. Värst drabbad är juden Robert Cohn. Han står utanför gänget och det fälls ganska råa och inte sällan antisemitiska omdömen om honom. Nu bestämmer sig Bill Gorton och Jake sig för att åka till Spanien och fiska och sedan åka direkt till fiestan i Pamplona. Jake har beställt rum och ordnat biljetter till tjurarnas ankomst och till själva tjurfäktningen. Brett ber att få följa med tillsammans med sin fästman Mike Campbell. Hon ska snart skiljas från sin man med titeln. Miljöbeskrivningen under vandringarna och taxifärderna i Paris gör staden levande. Naturen i de spanska bergen under fisketuren beskrivs så en tycker att en är med på fiskafänget. Det är öring som gäller och de fiskar både med agn och fluga. Man får en tydlig bild av hur manlig vänskap ser ut. Det pratas inte så mycket ; män är med varandra. Ibland klipper de till varandra i fyllan och villan men faller sedan gråtande i varandras armar och ber om ursäkt. Stämningen under veckan som fiestan pågår är väldigt speciell och beskrivs väl. Hemingway är vad som kallas en aficionado. Han kan det det där med tjurfäktning som han betraktar som en konst. Tjurfäktningen kan ses som en metafor för hans skrivande liksom sedare kampen med den stora fisken i romanen Den gamle och havet som han sedan fick Nobelpriset för. Hemingway kunde vara charmerande men han kunde också vara direkt oförskämd mot människor som hjälpt honom i nödlägen. Han avskydde att stå i skuld. Fruarna hade det inte lätt heller. Innan Hemingway begärde skilsmässa hade han försäkrat sig om nästa kvinnliga sällskap. En människa svek han dock aldrig och det var lady Brett Ashley. När hon kallade kom han. Myckt kan sägas om honom men ingen kan förneka att 1954 års mottagare av Nobelpriset i litteraturvar en stor och betydelsefull författare. Och jag känner att fascinationen jag kände i unga år finns kvar.

Titel: Och solen har sin gång

Författare: Ernest Hemingway

Översättare: Christian Ekvall

Förlag: Bakhåll

Tryckår: 2012

Antal sidor: 270 

Hemingway et al.

Föga anade jag när jag läste nästa läsecirkelbok Edens lustgård av Ernest Hemingway vad det skulle föra med sig. Helt plötsligt sitter jag där med massor av författare och andra människor som jag måste gå vidare med. Utöver alla andra Hemingway - titlar jag måste läsa och som nu finns i nyöversättning av Christian Ekvall och nyutgivning på Bakhåll förlag finns det rader av andra namn att kolla upp. De fattiga Paris - åren på 20  - talet - som inte hade behövt vara fattiga - delade Hemingway med första frun, Hadley Richardson. Det finns beskrivna i Åren i Paris av Paula McLain Hemingways tredje fru, krigskorrespondenten Martha Gellhorn som var den enda av fruarna som övergav honom. Naomi Woods bok Mrs

Hemingway  lyssnar jag på. (Tack Klimakteriehäxan för tips!) Hemingways fjärde hustru Mary Welsh har jag inte mycken kunskap om, men hon verkar ha varit en spännande kvinna, krigskorrespondent också hon. De fick 17 år tillsammans. Hemingway räddade livet på Mary när hon skulle föda den dotter båda längtade efter. Men hennes ena äggstock brast och hon var nära att dö. Det var Hemingway själv som räddade livet på henne efter det att kirurgen gett upp. Poeten Ezra Pound var Hemingways mentor och genom honom träffade Hemingway T. S. Eliot som också varit Pounds lärjunge. Scott Fitzgerald och hans hustru Zelda tillbringade mycken tid tillsammans med Ernest och Hadley Hemingway trots att Ernest och Zelda avskydde varandra. Författaren Sherwood Anderson hjälpte Hemingway med introduktionsbrev, men det hade han inte mycket för. Hemingway hade lätt för att komma i gräl med sina författarkolleger och nedvärderade dem i sina  romaner och noveller. Men det fanns en författare han hade respekt för och det var James Joyce. Hemingway hjälpte Joyce med utgivningen av Ulysses. Gertrud Stein får inte glömmas bort. Det var hon som myntade begreppet den förlorade generationen. Allt Hemingways skönlitterära skrivande gränsar till det självbiografiska. Jag gräver vidare i det gåtfulla isberget Ernest Hemingway. 

Ur Årstadagboken

13 juli 1829. Måndag. Rättaren Malmbergs stora Hustru, kallad Britta, fick i största hast en stor flickunge - De hafva nu 6 barn, men som min Brors (min Arrendators) Befallningsman och Gårdsdisponent, försörjer och kläder sig och de sina, samt deras Svin och Höns, ganska bra. 

15 juli 1829. Onsdag. Stundom smått Duggrägn. Tomten slogs.  - Alnerus var här med. - Jordgubbar, Krusbär, Dill, Persilja m:m: plockades till salu. - Trädgården slogs först. - Malmbergs flicka döptes. - Den bedragaren Strand med sin hustru och Bobergskans fina syster Ulla som varit Prästen Strandbergs Maitresse voro faddrar, flickan kallades Ulrica Sophia. - Boberg med flera voro efven bjudna som gäster och sades att ingen sort välfägnad hade fattas in på sena qvällen - men barnet döptes i Prästgården.

Hoppa på tåget - Grodperspektiv

Nacka 144 utmanar oss idag att se livet underifrån, det vill säga ur grodperspektiv. Jag brukar nöja mig med att se på alla fina bilder på den här adressen men idag träder jag ut ur min comfort zone och försöker mig på ett eget inlägg. Alla bilderna är tagna omkring Hovdala slott.

Manshög vajar rågen. Den som har bra glasögon ser blåklinten i högra hörnet.

Den här älgen ångrar djupt en genomfestad natt och vacklar hemåt med kronan på svaj och glasartad blick.

Snygg gammal stege som jag lämnar därhän. Fanns i orangeriet.

Luftigt sommarhus med två ingångar. Ungarna har väl en egen undertill.

Lönn i kruka. Jag står inuti undertill och fotar uppåt. Mera grodperspektiv kan det inte gärna bli. Orangeriet

I orangeriet pågår en utställning kallad Recycled Gardens av Eva Creutz. 

Fullständigt gudomliga svenskodlade rosor från Flora Linnea på Fredriksdal i Helsingborg. Åker en dit går det bra att välja mellan 900 olika sorters rosor. Jag föll handlöst för Rosa Burgundy Ice. 

Fem en fredag v. 28 2025

elisamatilda: Fem en fredag v. 28 2025 

1. Vad älskar du med sommaren och vad tycker du är överskattat? Det bästa med sommaren är att en inte behöver klä på sig en massa kläder för att gå ut och att en kan sitta ute och läsa. Värmen kan vara ansträngande för kropp och själ.

  2. Vad längtar du efter innan semestern och vad längtar du efter när den        är slut? Att sommaren ska komma. Att sommaren ska komma igen  

  3. Vad gör dig lycklig en helt vanlig sommardag? Att det är en helt vanlig        sommardag och att jag kan gå ut på altanen med min frukost.                  Jordgubbar och körsbär

  4. När känner du att du verkligen är ledig? När jag försjunkit i ett                  författarskap och inget annat existerar

  5. Vad gör du i sommar? Läser Hemingway. Av och om och omkring.              Sommarläsningen var ju annars Kvinnan i vitt av Wilkie Collins. Hon          får ursäkta

Blekjorden

Ulrika Lagerlöfs roman, Hjortronmyren, från Västerbotten kom ut 2024. Nu har andra delen i serien Timmerfolk kommit ut. Titeln, Blekjorden, får sin förklaring i romanen. En möter farmor Siv, kocka i timmerhuggarläger och sondottern, Eva som är jägmästare som en känner igen från Hjortronmyren. Tiden växlar mellan sent 40 - tal och 2020 - tal. Eva åker tillbaka delvis för att reda ut sina släktförhållanden. Hon har ingen lätt sits eftersom hon har dubbla lojaliteter. Arbetsgivaren, skogsbolagen, och människorna och skogen från uppväxten å andra sidan. Hemma igen möter hon sin ungdomskärlek, Mattias och hans dotter Fanny. Det visar sig att Fanny och Evas son, Vilmer, ingår i samma gäng som kämpar för hotade djur - och växtarter. Mot skogsbolagen, alltså. Vilmer blir mycket osams med sin mor. Jag läste gärna Blekjorden, men jag kan inte tycka att den kan mäta sig med Hjortronmyren. För många relationsproblem; för lite skog. Men den är en hyllning till landsbygden och folket som bor där. Och skogen, förstås. En fråga: Kommer det fler delar?

Titel: Blekjorden

Författare: Ulrika Lagerlöf

Förlag: Romanus & Selling

Tryckår: 2025

Antal sidor: 373 

Studentskan

Ugglan & Boken: Novelltolvan damer

I den här utmaningen har vi redan kommit till juli och då är det Johanna Holmström som är månadens novellist. Jag har läst en novell med titeln Studentskan som står att läsa i samlingen Camera Obscura

"Ida Rosendal var en underbar flicka", säger Erkki som var hennes far till Hannele Pääskynen som utreder händelseförloppet kring flickans död. Hade Ida varit deprimerad? Använde hon droger? Var hon medlem i någon politisk rörelse? Erkki anser sig ha stått dottern nära, men han kan inte besvara frågorna med något annat än nej. En blir skeptisk.  Om vi backar lite bakåt i tiden möter en Ida tillsammans med två kamrater, Sebbe och Anna. De står och sjunger julsånger  mitt i julhandeln i Helsingfors. De hatar konsumtionssamhället och kapitalism och kapitalism. När de lägger in en visa med obscen text och kommer polisen. De tilltalar ungdomarna på finska, men Ida och hennes kompisar kräver att det ska talas svenska. Kontakten med myndigheter ska ske på svenska. Ida har ett radikalt förslag på bekämpandet av konsumtionssamhället och kapitalismen det är att förinta den viktigaste komponenten i maskineriet. Och vilket är då den? Tänk efter! Hon vill driva det hela till anarkins yttersta spets. En söndag dyker mamma Tessi upp hos Ida. Hon är en spektakulär kvinna som kallar sig exotisk dansare. Strippa, säger Ida. Tessi vill ha kaffe. Hon är så trött och inte riktigt nykter. Men det är sedan gårdagen. Hannele Pääskynen har återkommit några gånger och ställt ytterligare frågor till Erkki. Han börjar vänta på hennes besök och tänder till och med vanljdoftande ljus. Men när det kommer en ung polis med Idas saker och Erkki frågar hur det går med undersökningen får han sitt livs chock. Flera allvarliga frågor tas upp i den här novellen som samtidigt är både absurd, rolig och sorglig. Camera obscura är Johanna Holmströms tredje novellsamling och fjärde bok. Tyvärr får en inte veta något om omslaget.

Titel: Camera obscura. Noveller

Författare: Johanna Holmström

Förlag: Söderströms

Tryckår: 2019

Antal sidor: 334 

När isen sjunger

När isen sjunger är tredje och sista delen  i Linda Edgarsson serie Gårdarna. Första delen har titeln Där vassen viker; andra delen Lundens hjärta. En får följa upp såriga mor/dotter - förhållanden, gårdarnas öden, problematiska relationer, sjukdom och död. De tidigare delarna rörde sig i slutet av 1800 - talet och nu är vi framme i början av 1900 - talet. Miljön är mestadels det steniga Småland. Den egensinniga Erika har blivit tilltufsad av livet och driver nu skötseln av Sjölund som hon kommer att få ärva. Ungdomskärleken Jon förvaltar den andra av hennes gårdar, Skogarp tillsammans med med hustrun Ylva. Hilda återvänder plötsligt från Amerika med en liten flicka i släptåg. En olöst gåta får sin lösning, gamla oförrätter reds ut. Ett par skiljs i bästa samförstånd trots prästens ogillande motstånd. En sak är alldeles klar. På den här tiden skulle en inte vara ogift mor. Lantlivet med drängar och pigor; ladugårdar med mjölkkor, hästar och grisar skildras väl. En tjurkalv kommer till världen och då vankas det råmjölkspannkaka. Det är intressant att följa livet på gårdarna och att försöka reda ut vad som ligger bakom människornas göranden och låtanden. Som vanligt fäster en sig lite mera vid några och lite mindre vid andra. Den allra uslaste får vad han förtjänar. Jag kommer att sakna Gårdarna och familjerna i Småland.

Titel: När isen sjunger

Serie: Gårdarna del 3 

Författare: Linda Edgarsson

Förlag: Bookmark förlag

Tryckår: 2025

Antal sidor: 371 

 

En smakebit på søndag v. 27 2025

astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger brukade driva en söndagsutmaning som går ut på att vi delar med oss av det vi just läser; utan spoilers förstås. Nu vet vi inte riktigt vad hon tänker, men jag tycker det är en trevlig grej med smakebitsidén är trevlig så jag fortsätter en stund till. Min En smakebit på søndag kommer från Haruki Murakamis nya bok Staden och dess ovissa mur.

"I bibliotekets arkiv fanns inte böcker utan mängder av gamla drömmar i rader. De verkade ha stått orörda en lång tid och alla var täckta av ett tunt lager av vitt damm. De gamla drömmarna var äggformade och de hade olika storlekar och färger. De såg ut som ägg som kommit från en massa olika sorters djur. --- Uppenbarligen fanns det ingen annan drömtydare än jag där. Hade det funnits någon före mig? Med tanke på hur detaljerat reglerna och procedurerna som rörde drömtydning utformats och iakttogs hade det nog funnits det. Din uppgift på biblioteket var att ta vara på de gamla drömmarna som stod där och ta hand om dem på  lämpligt sätt. Du skulle välja ut vilka som skulle läsas och anteckna i registerboken att de blivit lästa." 

Just nu

 

Första lördagen i månaden deltar jag i Just nu från Kulturkollo. Kika in där för fler inlägg, även i kommentarsfältet. 

Just nu läser jag … En fest för livet av Ernest Hemingwy och Åren i Paris av Paula McLain. Om äktenskapet mellan Hadley Richardson och Ernest Hemingway. Hon kan ha varit hans största kärlek.

Just nu lyssnar jag på … regnet och Rapport; Mrs. Hemingway av Naomi Wood

Just nu tittar jag på … filmer av Akira Kurosawa

Just nu njuter jag av … svensk sommar.

Just nu längtar jag efter … att träffa hela familjen för att fira två av juli månads tre födelsedagar. 

Fem en fredag v. 27 2025: Motsatser

elisamatilda: Fem en fredag v. 27: Motsatser 

1. Hur är ditt karriärjag annorlunda mot ditt hemmajag? Mitt hemmajag har ifört sig något bekvämare
2. Hur är ditt morgonjag annorlunda mot ditt kvällsjag? Mitt morgonjag är väldigt skört. Omgivningen tillråds att tassa och hålla tyst.
3. Hur är din vardag annorlunda mot för din helg? Jag hoppar faktiskt över en del vardagssysslor på helgen. Tänk på vilodagen så att du helgar den!
4. Hur är ditt vuxenjag annorlunda mot ditt tonårsjag? Det är mera frågan om en gradskillnad än en artskillnad. Men jag häver inte riktigt ur mig vad jag tycker utan att tänka närmare på konsekvenserna numera som jag gjorde när jag var 15. Vid 18 var jag bliven ganska trevlig till kropp och själ.
5. Hur är ditt sociala jag annorlunda mellan vänner och okända? En är ju något ledigare och spontanare bland vänner. Främlingar får en ju känna på pulsen lite först. Men ibland tar det inte många minuter att göra en ny bekantskap som kan leda till vänskap.

Just nu i juli

Klimakteriehäxan skriver ett inlägg om Just nu i juli och uppmanar den som vill att hänga på; en slags lägesrapport i början av månaden. Juli är för mig doften av hö och höbärgning. Jag tyckte alltid att det var vanskligt att sitta på toppen av det svajande hölasset. Ett annat doftminne från juli är nattviolen. Jag fick alltid en liten bukett nattvioler på min födelsedag på den tiden de inte var fridlysta och det fanns gott om dem på vissa ställen. Ett av de två ställena vi hade inpå oss planterades med granskog. Det andra blev hustomt. 

Ingen blomma liknar denna.
Ingen blomma står så ensam.
Dold i djupa gräset
eller gömd i ljungen
lyfter den sitt vita ljus.
Rör den inte.
Bryt den inte.
På sin späda stängel bär den
hela sommarkvällens doft

Ebba Lindqvist, dikten skrevs i New York 1940

Just nu läser jag Hemingway. Nästa cirkelträff ska vi diskutera Edens lustgård och jag fortsätter av bara farten med En fest för livet. I mina anteckningar ser jag att jag med jämna mellanrum får ett Hemingway - ryck. Han har en speciell begåvning för att alltid välja de rätta orden; de som rymmer ett väldigt rotsystem under ytan.

Just nu lyssnar jag på När isen sjunger av Linda Edgarsson, del tre i serien Gårdarna. Jag lyssnar också på Sommar . Har inte lyssnat på riktigt alla men nästan. Har särskilt gillat Ludmila Engquist, Dragomir Mrsic och Messiah Hallberg; så lik sin far, Nils Hallberg, och ändå inte.

Just nu sitter jag på altanen och tittar på alla mina blommande rosor. Vädret går hårt åt dem. Stekhett och torka eller storm och åskskurar. Igår kväll/natt såg vi en mycket spännande nya zeeländsk serie Den som bär skuld på SVT Play. Dessutom ser vi liksom Klimakteriehäxan The Waterfront på Netflix. 

Just nu längtar jag efter att sommaren blir lång och att den efterföljande hösten också blir lång och njutbar.  

Edens lustgård

Ernest Hemingway påbörjade Edens lustgård redan 1946. Vid hans död 1961 var den inte riktigt klar. Men 1986 kom den ut på originalspråket och 1988 på svenska i översättning av Birgit Edlund. 2018 kom Edens lustgård i nyutgåva på förlaget Bakhåll och ny översättning av Christian Ekvall. Romanen bygger mycket på Hemingways eget liv. Den handlar om det nygifta paret Catherine och David Bourne som reser omkring på den franska rivieran i sin lilla Bugatti. De är väldigt kära. Catherine är kolossalt ljus (björkstamsljus, säger Birgit Edlund; björkvit är Christian Ekvalls ordval) och vacker och så småningom går det upp för en att det också är hon som har pengarna.  David är författare och har haft framgångar med sin första bok. Nu ska han skriva den andra. Catherine låter honom skriva medan hon tar sina turer till Nice och Cannes. En dag kommer hon hem med Marita (diminutiv för Mary som H:s fjärde hustru hette), en mörk skönhet, som blir ormen i paradiset. Både David och Catherine blir kära i henne. Catherine har redan tidigare lekt med identitet och genustillhörighet liksom författaren själv. Hon klipper sig kort som David och ger sig ibland ut för att vara pojke. De klär sig likadant i shorts och randiga tröjor. Det blir många besök hos frisören Jean som snart blir en personlig vän. Catherine och Marita lånar många drag av Heminways fyra fruar, bland annat  de täta frisörbesöken. Dessutom är kvinnorna hysteriskt angelägna om solbränna. Romanen igenom dricks det kopiöst många drinkar och det äts en hel del. Man badar, dyker och simmar i Atlanten. David skrivande går oväntat bra och det är intressant att ta del av hans skrivprocess. Han skriver om sin alkoholiserade, jagande far. David deltar som ung pojke i jakten på en gammal elefant med kolossala betar, vilket till slut fyller honom med avsmak. Jag förundrar mig över Davids förmåga att koppla bort allt och alla medan han skriver. Ibland flyter berättelserna ihop; gränserna blir inte så tydliga. Jag tycker mycket om språket. Hemingways isbergsteknik är effektiv. Det mesta ligger under ytan; exakt rätt ord finns över. Miljöskildringen är sådan att en får en stark närvarokänsla. I Edens lustgård framstår inte Ernest Hemingway som den machoman en brukar förknippa honom med att vara och som hans far gärna ville att hans skulle vara. Jag vet att jag för många år sedan hade en Hemingway - period när jag läste många av hans böcker och även lyckades se någon film. Det kanske är dags för ett omtag?

Titel: Edens lustgård

Författare: Ernest Hemingway

Översättare: Birgit Edlund, Christian Ekvall 

Förlag: Bonniers, Bakhåll

Tryckår: 1988, 2017

Antal sidor: 261, 249 

Poesidagbok. Dag för dag under hela året

Vem lärde dig, du bäck som talar
med blommorna, min känslas röst?
Vem gav er, Nordens näktergalar,
den klagan stulen ur mitt bröst?
Med kvällens rodnad alver måla
min Ingborgs bild på mörkblå duk;
den bilden kan ej Freja tåla,
hon blåser bort den, avundsjuk.

Dock, gärna hennes bild försvinne,
där är hon själv, som hoppet skön,
och trogen som ett barndomsminne:
hon kommer med min kärleks lön.
Kom, älskade, och låt mig trycka
dig till det hjärta du är kär.
Min själs begär, min levnads lycka,
kom i min famn och vila där!

1/7 Dikten för dagen i Poesidgbok. Dag för dag under hela året är ett utdrag ur Frijofs saga av Esaias Tegnér. Den publicerades i bokform 1825. Första strofen hör en inte så sällan: 

Der växte uti Hildings gård

Två plantor under fostrarns vård.

Ej Norden förr sett två så sköna,

de växte herrligt i det gröna.

Genji

Genji. Tusen år med världens första roman. Av Monica Braw, fil doktor i japansk historia och författare, 2024.  För tusen år sedan skrevs Genji Monogatori (Berättelsen om Genji) av den japanska hovdamen Murasaki Shikibu. Genji har haft stor inverkan på japansk kultur och den japanska självbilden. Genji är översatt till en mängd språk men inte svenska. I boken finns en gedigen litteraturförteckning, ordförklaringar, lista över japanska ord och utgtrycksamt lista över karaktärerna i Genji Monogatori.  

 

En smakebit på søndag v. 26 2025

astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger brukade driva en söndagsutmaning som går ut på att vi delar med oss av det vi just läser; utan spoilers förstås. Nu vet vi inte riktigt vad hon tänker, men jag tycker det är en trevlig grej med smakebitsidén är trevlig så jag fortsätter en stund till. Min Veckans mening v . 26 kommer ur Blekjorden av Ulrika Lagerlöf, förtsättning på Hjortronmyren

 

"Farmor Johanna hade pekat och Siv hde grävt. Hur gammal kan hon ha varit då? Sex, sju år kanske? Tillräckligt för att farmor skulle tycka att Siv kunde göra nytta. Mossan var enkel att skära igenom och vika bort, men det tog emot att ta sig igenom det bruna skiktet under mossan, jord och växtdelar.Hon behövde inte gräva djupt, men ljung och bärris hade rötter som löpte kors och tvärs genom jorden och fick spaden att hela tiden fastna. Hon minns att hon tänkte att naturen testade henne. Ville se om hon var värdig. Siv högg och högg, tills hon äntligen gjort en rund ring, stor som ett dasslock. Tillsammans tog hon och farmor tag i var sin ände och drog bort jorden. När de lagt jordklumpen åt sidan kikade ner i hålet, och där var den: blekjorden. "Känn på den." Farmors hand som höll fram den gråa jorden. Siv som försiktigt strök med pekfingret, kände den oljiga ytan. "Varför är den så fet? Skulle den inte suga upp fett?" - "Jo,det kan man inte tro. Men det är precis vad den gör. För att den själv är nästan tom. Allt i marken rinner bara genom den, den har tömts på färg och innehåll. Därför suger den så bra. Den tar upp allt fett och all smuts som den kommer nära."  

Fler smakebitar borde ha funnits HÄR 

Veckans mening v. 26 2025

MIN

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord har en lördagsutmaning där han uppmanar oss att dela med oss av en mening som av en eller annan anledning fått oss att stanna upp. Min Veckans mening v. 26 2025 kommer från Bibeln: Domarboken:4:21

"Men Jael, Hevers hustru, tog en tältplugg, smög fram till honom med en hammare i handen och slog pluggen genom tinningen på honom, så att den trängde ner i marken"

Detta med tanke på att läsecirkeln i eftermiddag ska diskutera Tältpinnen. av den kanadensiska författaren och kritikern Aritha van Herk. Kvinnan i den romanen kallas J.L. 

 

Fem en fredag v. 26 2025

elisamatilda: Fem en fredag v. 26

1. Vad är det roligaste du sett på nätet på sistone? Små söta pappor som samtalar med sina ännu mindre och sötare babybarn. Det spelar ingen roll vilka ljud babyn gurglar. De tolkas ändå som just - "pappa"
2. Vilket ämne har du senast grottat ner dig i på nätet? Den kanadensiska författaren Aritha van Herk; märkligt okänd
3. Finns det någon podd eller liknande du gärna plöjer? SvD:s understreckare
4. Vilket konto eller person tillhör dina favoriter? Trustpilot
5. Har du någon gång upptäckt en ny hobby tack vare något du sett online? Nyupptäckt kanske, snarare. Ett album över skånskt yllebroderi som finns på FB skapat av Annika Nilsson som också håller kurser.

Upprepningen

I Vigdis Hjorths roman Arv och miljö från 2019  pågår en infekterad arvstvist mellan fyra syskon. Deras far har just dött två sommarhus att strida om. De två yngsta syskonen har varit mest tillsammans med föräldrarna men alla barnbarnen älskar dessa sommarhus. Mitt under pågående ceremoni läser äldsta dottern upp en skrivelse där hon anklagar fadern för övergrepp. Alla vänder sig som en man mot henne. Var ska de annars fira sina jular och påskar och födelsedagar? Och modern är ju ekonmiskt beroende.  Nu när flickan är vuxen sedan länge och sitter i sitt ensliga hus i Nordmarka och tänker tillbaka på livet stiger minnet från en ödesdiger dag i november 1975 fram. Nya romanen har titeln Upprepningen och det är precis vad den är avsedd att vara. Upprepningen är tillvarons allvar och dagliga bröd har hon läst. "Upprepningen  är den nya filosofins viktigaste tema", skriver Kierkegaard" och det är också en metod hennes terapeut anser vara effektiv. I minnet är flickan 16 år och ständigt i luven på sin misstänksamma, snokande mor. Just den här dagen i november 1975 har flickan bestämt att det är dags för hennes sexuella debut. Hon har ju pojkvännen Finn Lykke så det är bara naturligt. Som vanligt måste hon ljuga och smyga för att komma iväg med sidenblus och sminket i väskan. Finn i nystruken skjorta har också gjort vissa förberedelser. Men det hjälper inte. Den stora dagen blir ett totalt fiasko. Flickan går hem och skriver i sin dagbok om hur hon önskat att det hade hade gått till. Och katastrofen är ett faktum. Det är plågsamt att läsa om hur mor och dotter helt saknar möjligheter att mötas. "Låt flickan vara," säger far. Upprepningen är lättläst och språkligt njutbar; översättningen är gjord av Jens Hjälte. Ljudboken är fint inläst av skådespelaren Lisa Ahnlund. 

Titel: Upprepningen

Författare: Vigdis Hjorth

Översättare: Jens Hjälte

Förlag: Natur & Kultur

Tryckår: 2025 

Antal sidor: 148 

Tisdagstrion v. 26 2025: Sol och värme

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord: Tisdagstrion v. 26: Sol och värme

Fredmans epistel nr 48

Hvaruti avmålas Ulla Winblads hemresa från Hessingen i Mälaren en sommar-morgon 1769.

---

1. Solen glimmar blank och trind, Vattnet likt en spegel; Småningom upblåser vind I de fallna segel; Vimpeln sträcks, och med en år Olle på en Höbåt står; Kerstin ur Kajutan går, Skjuter lås och regel.
* * *

2.   Fredmans sång nr 32

Aftonkväde,
dedicerat till fru assessorskan Weltzin

Träd fram, du nattens gud, att solens lågor dämpa!
Bjud stjärnan på din sky mot aftonrodnan kämpa!
    Gör ljumma böljan kall!
Slut ögats förlåt till, kom, lindra kval och krämpa
    och blodets heta svall!

 3. Fredmans sång nr 64

Om Haga,
dedicerat till herr kaptenen Kirstein

Fjäriln vingad syns på Haga
mellan dimmors frost och dun
sig sitt gröna skjul tillaga
och i blomman sin paulun.
Minsta kräk i kärr och syra,
nyss av solens värma väckt,
till en ny högtidlig yra
eldas vid sefirens fläkt. 

Akikos stilla lycka

Akikos stilla lycka är mitt första möte med den tyskspråkige författaren Jan-Phillip Sendker. Hans första bok Konsten att höra hjärtslag kom ut 2016 och blev en internationell bästsäljare. Efter det har det kommit ut en rad titlar. Akikos stilla lycka är den senaste och den kom ut 2025. Akiko är 29 år och arbetar på ett företags ekonomiavdelning i Tokyo sedan sex år tillbaka. Hon är ensam i världen sedan hennes mor dött. Ett par väninnor har hon och plötsligt träffar hon på Kento, en kärlek sedan skoltiden. Han har nu blivit hikikomori, hemmasittare, och går inte ut förrän möjligtvis om kvällarna. Både Kento och Akiko har varit spikar som stod ut i skolan. Kento var supermusikalisk och Akiko var allmänt duktig och skrev fantastiska uppsatser. Hennes mamma var ensamstående mamma med egen rörelse och ambitionen att lära sig franska och åka till Paris. Hon stack också ut. Romanen innehåller mycket av japansk kultur och Tokyos gator förefaller inte så sällan bekanta vilket naturligtvis spär på läsupplevelsen. Akikos väldigt stillsamma vardag består av osedvanligt långa arbetsdagar, mat och sömn. Hon funderar mycket på sin far och sin identitet. Moderns efterlämnade papper avslöjar en del. Men inte allt. Akiko planerar i all tysthet för framtiden och när hon väl bestämt sig - med värdefulllt stöd av Kento - kan inget hejda henne. Jag tror att det kommer en fortsättning på den här sympatiska och lättlästa romanen. 

Titel: Akikos stilla lycka

Författare: Jan - Philipp Sendker

Översättare: Christine Bredenkamp

Förlag: Modernista

Tryckår: 2025

Antal sidor: 284 

En smakebit på søndag v. 25 2025

astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger driver en söndagsutmaning som går ut på att vi delar med oss av det vi just läser; utan spoilers förstås. Min smakebit på søndag v. 25 kommer från Akikos stilla lycka av Jan Philipp Sendker.

"Försiktigt bläddrade jag vidare. Fotografierna visade en lycklig Naoko som provade olika brudklänningar. Naoko hos frisören. Naoko som blir sminkad. Naoko i en blomsterbutik. Hela tiden omringd av skrattande kvinnor som alla ägnade henne sin uppmärksamhet, som fixade hennes hår, fyllde i hennes ögonbryn, höll upp en slöja eller öppnade en bildörr. Naoko i limousin, glatt vinkande genom den nedhissade rutan. Naoko i en trädgård på en bro, i förgrunden en svan. Det enda som saknades var en bild av henne och brudgummen, vilket hade sin förklaring. Naoko hade gift sig med sig själv."

Fler smakebitar borde finnas HÄR 
 

Veckans mening v. 25 2025

MIN 

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord har en lördagsutmaning där han uppmanar oss att dela med oss av en mening som av en eller annan anledning fått oss att stanna upp. Min Veckans mening v. 25 kommer ifrån Upprepning av Vigdis Hjorth

 "Att hon hade det svårt och var utom sig rådde det inget tvivel om, hon hade överlämnat sig åt sin störning, och kanske hade jag kunnat känna medlidande med henne, långt inne i mitt förnufts mörker, men kunde inte tillåta mig själv att kännas vid det medlidandet eller leva ut det, för det skulle kräva krafter jag inte hade inför den människa jag mest av alla måste skydda mig mot eftersom hon hela tiden gick över mina gränser, förmodligen utan att hon själv förstod det."

Fem en fredag v. 25 2025: Midsommar

elisamatilda: Fem en fredag v. 25: Midsommar 2025

1. Hur spenderar du midsommar i år? På altanen och i trädgården med sill och dill och gräslök och potatis och jordgubbar; både naturella och i form av paj till kaffet.
2. Befinner du dig mitt i sommaren eller har den bara börjat? Jag hoppas verkligen att sommaren bara har börjat. Det här tillståndet vill jag töja på så länge som möjligt.
3. Vad betyder midsommar för dig – tradition, fest eller något helt annat? Tradition
4. Kommer du dansa runt en midsommarstång? Absolut inte om jag kan undvika det. Har aldrig gillat det. Möjligen med riktigt små barn.
5. Har du någon gång firat midsommar på ett ovanligt sätt? Det har jag nog eftersom jag flyttat runt en del, men jag har åtminstone alltid varit i Sverige. Det är jag säker på.

 Glad midsommar! 

Sorg

Juni månads novellförfattare är Lucia Berlin. Novelltolvan administreras av Ugglan & Boken. Handbok för städerskor har jag i min egen hylla och jag har redan tidigare läst några noveller i den. Nu har jag valt en novell med titeln Sorg. Den handlar om ert par systrar som åker på hotellsemester ett par veckor efter deras elaka, alkoholiserade moders död. Den äldsta, Dolores, hyser en hemlig skräck att bli som modern. Hon är på god väg. Hennes dryckesvanor är något utöver de vanliga, det inser hon själv. Den yngre systern, Sally, har skött om modern. Hon har just gjort en mastektomi och ska hantera sorgen efter sina bröst på samma gång som Alfonso, maken sedan tjugo år, skaffat ett yngre intresse och dessutom väntar barn. Sally tänker inte ge honom skilsmässa. Han får vänta tills hon är död. Det blir förmodligen nästa år, tror hon. Alfonso är mexikan och det kunde modern aldrig förlåta. Systrarna pratar och pratar och grälar och väcker de övriga hotellgästernas nyfikenhet. De har inte setts på tjugo år. Två äldre damer tar sig an varsin syster och försöker ta reda på omständigheterna kring systrarnas post- begravningssemester. De läggar ihop ett och ett och får et till tre. Minst. Dolores är stilig och välvårdad medan Sally av förklarliga skäl är mera luggsliten. Men under berättelsens gång vissnar Dolores medan Sally blommar upp och lär sig hantera sin nya kropp. Mrs Lewis och mrs Wacher lägger också märke till det. Sally peppas av Dolores som till och med stiger upp mitt i natten för att ta ut en sticka som Sally fått i foten. En gång storasyster alltid storasyster. "Hon är borta, Sally. Hon var sjuk och rädd. Hon gjorde utfall, som en sårad ... hyena." Dolores berättar också att att när hon ringde modern för att berätta att de skjutsade  fadern till akuten var moderns enda kommentar: " Köp lite bananer på hemvägen!" Systrarna lovar att hädanefter alltid finnas där för varandra och sedan flyger de iväg på var sitt håll och en undrar hur det egentligen blir med den saken. Sorg är en rolig och tragisk novell som rymmer väldigt mycket av relationer, främlingskap, generationsklyftor och rädsla för döden. Novellen jag läste 2019 heter Carmen

Titel: Handbok för städerskor

Författare: Lucia. Berlin

Översättare: Niclas Hval

Förlag: Natur & Kultur

Tryckår: 1999

Antal sidor: 529 

Veckans kulturfråga v. 25 2025: Vilka kulturella planer har du i sommar?

enligt O: Veckans kulturfråga v. 25: Vilka kulturella planer har du i sommar?

Musik i sommarkväll brukar vi fara runt och lyssna till. Tyvärr är alla Bjärnums stadsteaters föreställningar fullbokade så det blev det inget av med. Lördag 12 juli är det utställning och försäljning av rosor och pelargoner på Hovdala slott. Svenska Pelargonsällskapet och Rosensällskapet i Skåne finns på plats för frågor och tips. Det blir en del läsning av författarna som ingick i Det unga Skåne inför Ann Lingebrandts föreläsning här senare i höst. En annan klassiker jag tänkte läsa i sommar är Kvinnan i vitt av Wilkie Collins.