Många gånger tänkte jag att den måst jag läsa någon gång.
Kvinnohistoria är alltid intressant.
Det fanns en hel del sådan i mammas bokhyllor och jag läste dem i tur och ordning. Men romanerna om Brita Burenberg förblev olästa. Tills nu.
Brita i grosshandlarhuset heter den första delen som kom ut 1940.
Den handlar om unga Brita Månsson på Enbacken som måste ta tjänst tidigare än föräldrarna tänkt sig eftersom den fattiga familjen drabbats av torka och missväxt och det blir svårt att mätta alla munnarna i huset.
Brita kommer till huvudstaden till grosshandlare Burenbergs hus.
Snabbt finner hon sig tillrätta och lär sig älska tryggheten och välståndet och alla vackra saker i huset. Hon lovar sig själv att hon aldrig ska blir förslavad som föräldrarna.
Grosshandlaren själv är av en annan klass än sin adliga hustru. Sonen Greger är en odåga som sätter sprätt på faderns pengar utan att bedriva några som helst studier. Han står i motsatsförhållande till den präktige uppåtsträvande Arvid Persson som varit Britas vän redan i tidiga skolåren
Britas förtorkade ogifta faster Ida tjänar också i huset och står i bjärt kontrast till Britas unga. levnadsglada, övermodiga person. Spelet mellan olika människor och samhällsklasser utforskas.
Brita i grosshandlarhuset filmades i 1946 med den underbara Eva Dahlbeck i huvudrollen. George Fant spelade Greger och Åke Grönberg Arvid.
Harald Beijer hade erfarenheter av många olika yrkesområden.
Han har en mörk syn på människan i allmänhet. Kvinnan framställs ofta som som beräknande och förledande.<
Det finns inte mycket att läsa om författaren Harald Beijer. Om han omnämns så är det i lätt förklenande eller nedlåtande ordalag.
En som tycker att han är oförtjänt bortglömd är litteraturvetaren Elisabeth Tykesson som skriver honom i en essä "En ropandes röst" i Tolv essayer, 1945. Hon menar att Harald Beijer kanske inte är den som fått den bästa kritiken. Men han är den man minns.
Jag läser vidare.
Inlägg
