Skuggornas tid av Agneta Arnesson Westerdahl är del nio i Historiska medias serie Släkten. Vi har nu kommit fram till mitten av 1300 - talet. Romanen omfattar åren 1349 - 1361. Magnus Eriksson är kung i Sverige. Valdemar Atterdag är kung i Danmark. Magnus son Håkan har fått Norge medan äldste sonen, hertig Erik, inte har fått något land. Det förargar honom naturligtvis kolossalt. Unni Cecilia är en liten flicka som bor i en grotta i skogen dit hennes mor skickade henne när digerdöden nådde familjen. Hon kommer att bli myndling till Elin Karlsdotter Folkesson på Lejsta gård i Uppland. Elin är dotterdotter till Ylva* och hon har mist sin man och sina små barn i pesten. Två trofasta gårdskarlar, Bengt och Holger, står troget vid hennes sida. Det är svårt med maten och inte blir det bättre när kungens talesman, Arvid Gustavsson, kommer till gården och meddelar att kungen med sonen Erik och hirden vill övernatta på Lejsta. Det kommer att bli trettio matgäster runt bordet. Unni är en duktig jägare och fiskare och hon och gårdskarlarna ger sig ut för att skaffa mat. Det blir vildsvin och bäver. Elin oroar sig för att Unnis uppträdande under kungens besök. Med all rätt. Men Unni blir betagen i hertig Erik och han i henne så hon är fullt upptagen. Så småningom gifter sig Elin och Arvid och Elin flyttar med sin man till hans gårdar Legesved och Hemvidakulla i Östergötland. Omständigheterna gör att de måste flytta igen och det blir till Gotland där Visby är en viktig stad för de tyska hansaköpmännen. Innanför murarna bor borgarna och utanför står bönderna. När Valdemar Atterdag närmar sig får bönderna ensamma ta stöten som resulterar i ett av de blodigaste slagen i Nordens historia. Skuggornas tid följer väldigt väl de historiska skeendena. De platser som nämns är verkliga och större delen av persongalleriet. Växter och djur; årstidernas växlingar, väder och vind skildras levande liksom klosterlivet. Gamla benämningar som ottemål, morgonvard, dörrgåt bidrar till tidsupplevelsen. Elins kärlekshistoria med Arvid är varm och vuxen. Unnis och hertig Eriks omöjliga kärlek känns mestadels vemodig för alla utom de båda älskande. Jag gillar Elin och undrar om hon någonsin får tillbaka de smycken hon gömde bakom lösa stenar i muren i packhuset i Visby. Skuggornas tid är välskriven, väl underbyggd, spännande och lärorik. Historiska media 2017
* Ylva finns med i Släkten del 8 Falkens döttrar av Elvira Birgitta Holm.
Visar inlägg med etikett Skuggornas tid. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Skuggornas tid. Visa alla inlägg
fredag 4 januari 2019
söndag 16 december 2018
En smakebit på søndag
"Elins ansikte var stelt efter sorgen. Mörka ringar av fasa omgav de djupgröna ögonen och hon hade nästan slutat tala. Huskarlarna oroades över hennes förstånd, och en morgon på sensommaren år 1350 när himlen var klarblå och rönnbären började gå över i rött, övertalade de henne att följa med till kyrkogården. -
De satt av vid kyrkomuren, band hästarna, rättade till kläderna och trädde in under porten till vigd jord. Det var som om all markens otyg gått bärsärkagång, som om hela den fridsamma platsen vänts upp och ned. Bland svarta gravkullar och vissnade blommor visade nygrävda hål att de som inte redan var döda väntade på döden. För i denna pestens tid kunde man bara vara säker på att få plats i vigd jord om man själv grävt sin grop. "Nu ska Holger och jag gräva grav till dig, Elin", sa Bengt. "När farsoten kommer går det fort. Imorgon gräver vi gravar till oss själva. Om du vill vänta, kan du gå in i kyrkan. Vi kommer när vi är klara."
Från sidan 13 i Skuggornas tid av Agneta Arnesson Westerdahl.
Varje söndag lämnar vi varandra en smakebit av det vi just läser . Utan spoilers, förstås. Denna veckan administreras smakebiten av Astrid Terese på den norska bokbloggen Betraktninger. Fler smakebitar HÄR
De satt av vid kyrkomuren, band hästarna, rättade till kläderna och trädde in under porten till vigd jord. Det var som om all markens otyg gått bärsärkagång, som om hela den fridsamma platsen vänts upp och ned. Bland svarta gravkullar och vissnade blommor visade nygrävda hål att de som inte redan var döda väntade på döden. För i denna pestens tid kunde man bara vara säker på att få plats i vigd jord om man själv grävt sin grop. "Nu ska Holger och jag gräva grav till dig, Elin", sa Bengt. "När farsoten kommer går det fort. Imorgon gräver vi gravar till oss själva. Om du vill vänta, kan du gå in i kyrkan. Vi kommer när vi är klara."
Från sidan 13 i Skuggornas tid av Agneta Arnesson Westerdahl.
Varje söndag lämnar vi varandra en smakebit av det vi just läser . Utan spoilers, förstås. Denna veckan administreras smakebiten av Astrid Terese på den norska bokbloggen Betraktninger. Fler smakebitar HÄR
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)