Paradishamn

Erika Olofsson - Liljedahl har skrivit två romaner tidigare.  Någonstans brister himlen kom ut 2017.  Huvudperson är den 13 - årige Elis som bor i ett bohuslänskt fiskeläge med mor, far och systern Signe. Vi befinner oss i 1920 - talet. 2019 kom Och bergen skall rämna. Här rör vi oss i norra Sverige och tiden är början av 1900 - talet. Nu har Olofsson - Liljedahls tredje roman, Paradishamn,  kommit ut på Historiska Media. Platsen är Mölle i Skåne och tiden är 1930 -tal. Jag är lite svag för de här berättelserna från förr i tiden. Det är tydligt att det ligger åtskillig research bakom den här romanen. I centrum står två unga kvinnor från helt olika samhällsskikt. Hilda bor med sin far i en fiskestuga vid stranden i Mölle. Ester bor högt upp på kullen med det stora hotellet som håller på att öppna för säsongen. Ester ska sköta hotellet under sommaren medan hennes mor och far vilar upp sig. Ester står inte ut med Hildas grova händer och till hälften missbildade ansikte. Alltså brukar hon sin makt till att flytta Hilda ifrån serveringen i matsalen till tvätten. Hilda har arbetat på hotellet i fem somrar tidigare och är mycket rutinerad och omtyckt. Hilda är skakad men hon har en obruten självkänsla och erbjuder motstånd på olika sätt. Till hotellet kommer en vacker ung man, Carl Ljungholm,  som Ester räknar som sin. Fast det vet inte han om. Hon blir väldigt irriterad över att han visar Hilda uppmärksamhet. Carl och hilda delar intresset för litteratur. Hilda - och senare även Ester - undrar  vad som ligger bakom Hildas fars intresse för Esters mor. Och vise versa. August ger Mor - Karin blommor på hennes födelsedag och varje jul får August en blomma av Mor- Karin. I Ransvik, Kullabergs naturområde, ligger syndens näste där det idkas sambad. Ester saknar det fria livet i Köpenhamn. Hotellet var mycket roligare förr när klientelet var mera internationellt och lätt dekadent. Nu är gästerna mera för friluftsliv. Carl bävar för hösten. Föräldrarna förväntar sig att han kommer hem till Göteborg och tar över faderns rederi. Men sommaren blir ganska dramatisk. Ibland funderar jag på om författaren tänker sig en fortsättning? Jag tycker att miljön och tiden är väl skildrade. Små viktiga detaljer skapar autenticitet. Naturen skildras väldigt fint och det är inte svårt att göra sig en bild av Mölle. Språket är fint och läsningen flyter lätt även om jag hejdar mig inför moderna uttryck som "kroknat" och "skaver" Personskildringen kunde bearbetats ett varv till. Hilda är den som ägnats mest omsorg och hon är ju också huvudkaraktären. Författaren - om också är skolbibliotekarie - delar sin tid mellan Lund och Kullabygden, där hon har sina rötter.

Titel: Paradishamn

Författare: Erika Olofsson Liljedahl 

Förlag: Historiska Media

Tryckår: 2022

Antal sidor: 331

Helgfrågan v. 17

Mias helgfråga: Vad tror ni förlagen vinner på att ge oss bokbloggare recensionsexemplar? Tipsa gärna om en bok ni tror inte fått så mycket uppmärksamhet om det inte vore för oss bokbloggare.
Jag tror att förlagen har mycket att vinna på att skicka ut recensionsexemplar. Det blir ju massvis med gratis reklam, ja, eller till kostnaden av en bok. Bokbloggare läser ju andras bloggar, får tips, läser, skriver och bollen är i rullning. I regel talar ju bokbloggarna med människor omkring sig också och så blir det pr medelst mun-till-mun-metoden också. En mycket effektiv metod det också. En debutbok som jag tyckte formligen bars på en mäktig våg av fullständigt överväldigade bokbloggare - mig själv inberäknad - var Någonstans brister himlen av Erika Olofsson Liljedahl. Jag visste inte att boken fanns när den kom ifrån Historiska Media som en lika oväntad som glad överraskning. Ännu gladare blev jag sedan under läsningen.

Sträckläsning

Det kom en bok ifrån Historiska media. En debutroman, skriven av en bibliotekarie, Erika Olofsson Liljedahl, som gått Lunds författarskola. Huvudperson i Någonstans brister himlen är den unge Elis som bor i ett bohuslänskt fiskeläge med mor, far och systern Signe. Vi befinner oss i 1920 - talet. Elis är 13 år och hans stora stöd i tillvaron är den glada, pratsamma Signe. Fadern har ett hiskligt humör speciellt när han druckit för mycket. Efter en schism med fadern ger sig Signe iväg ifrån hemmet och söker sin tillflykt hos en kvinna vid namn Anna i Höganäs. Elis är otröstlig och förstår ingenting. Varför gjorde Signe så? När modern dör ger sig Elis iväg för att söka upp Signe i Höganäs. Han har ingen kunskap om världen utanför fiskeläget och träffar ganska omedelbart ut för en ung bondfångare. Å andra sidan möter han en gammal man som något reparerar den kantstötta tron på mänskligheten. Staden känns stort och främmande, men Anna och Gustaf tar väl emot Elis också. Ett besök i kolgruvan blir en chock för Elis. Han får en panikattack och kan inte andas. Han inser att hans plats är havet och fisket. Han ska hem till Bohuslän. Och han vill ha Signe med sig. Elis gör sina erfarenheter på flera områden. Han lär sig och växer. Och han får äntligen veta sanningen om familjen. Jag frågar mig vad det är som gör att det är ett sådant driv i boken? Det är svårt att släppa den. Den är oerhört välskriven, lågmäld och vacker. Naturen skildras med övertygande förtrogenhet. Gruvmiljön får en att i likhet med Elis kippa efter luft. Unge Elis skiftande erfarenheter av sorg, svek och ensamhet behandlas varsamt och empatiskt. Det handlar om dramatiken och storheten i ett vanligt, enkelt liv. Erika Olofsson Liljedahl har verkligen kontroll på allt och lämnar inget åt slumpen.