Bokbloggsjerka 30 augusti - 2 september

Vilken bok/vilka böcker längtar du mest av allt efter just nu? 

Det frågar Annika i sin BOKBLOGGSJERKA 30 augusti - 2 september
Jag väntar verkligen på Bring up the Bodies, fortsättningen på Wolf Hall av 
Hilary Mantel
Jag har väntat en evighet på Gone Girl av Gillian Flynn och jag kommer att få vänta en evighet till. Kön är lång på biblioteket.
Nya Londinium är fortsättningen på Aldermanns arvinge av Gabriella Håkansson.
Den kommer ut 2014.  
Andra delen av Tokyo - trilogin, Ockuperad stad, av David Peace kommer ut under året. Den ser jag också fram emot

264 netsuker och en släkt

Den amerikanske keramikern Edmund de Waal berättar om jakten på 264 netsukers öden vilket sammanfaller med hans egen släkts dramatiska historia.
Haren med bärnstensögon är en av de japanska små snidade figurer i trä eller elfenben inte större än en tändsticksask som kom i Charles Ephrussis ägo på 1870 - talet i Paris.  Charles Ephrussis frotterade sig med många av 1870-talets stora namn som till exempel Proust, Manet, Degas och Renoir. Han lär ha varit en av två förebilder till Swann i På spaning efter den tid som flytt. 
Det japanska var högsta mode vid den här tiden. Det syns t. ex. på detaljer i den samtida konsten.
Zola till exempel proppade sin villa full av japanskt på ett sätt som väckte åtlöje.Vem kunde ana något sådant?
Sedan kom netsukerna att på ett eller annat sätt följa släkten till Wien och vidare till Tokyo för att sedan slutligen hamna i London hos familjen Edmund de Waal. De bor i ett olåst vitrinskåp som barnen har lov att öppna.
Det är fullt tillåtet att leka med dem och flytta runt dem. Om sina egna keramikkrukor säger de Waal att de ska ut ur skåpen och in i köket. 
De ska användas.
Haren med bärnstensögon är titeln på denna släkthistoria om den rika judiska familjen Ephrussis som berättas med uppriktighet, charm och överseende humor av Edmund de Waal. Han ägnade två år åt att läsa brev, dagböcker och andra dokument samt resa omkring på de olika platser där familjen och netsukerna bott.
Favoritsläktingen är farmors bror Iggie med  medborgarskap i Österrike och Japan. Han älskar Japan och dess kultur. Innan han kom dit bodde han i Paris 
Under ockupationsåren blev netsukerna samlarobjekt igen. Men numera är netsukerna inte något japanskt för japaner utan mera anpassade till västerlänningar.

Populär poesi

Bilden är lånad från http://popularpoesi.se/

Två gymnasielärare, Peter Nyberg och Peter Björkman, upptäckte att det finns ett intresse för poesi bland eleverna. 2009 startar de Populär poesi på nätet. Sedan blev det pdf - format och nu i augusti har den första papperstidningen kommit. Papperstidning var målet ifrån början. Och genom ett bidrag ifrån Svenska Akademien har papperstidningen nu blivit verklighet.
Målgruppen? Ungdom, Äldre, Medelålders 
Tänk! En poesitidskrift på webben och på papper i dess tider! Fantastiskt.
Man kan bara säga: Lycka till!
Så här sades det i KULTURNYTT i måndags 26 augusti.

Cirkla på nätet!

Läs om bokklubben som kommer att diskutera Gabriella Håkanssons kritikerrosade roman Aldermanns arvinge och  Systrar och bröder av 
Maria Sveland  HÄR.
Klicka vidare från artikeln och läs om hur man anmäler sig till Bokklubbsbloggen.

Sista anmälningsdag: 5 september

Häng med!

Halvbrodern

I SVT 1 går just nu en serie baserad på den norske författaren 
Lars Saabye Christensens roman Halvbrodern. 
Måndagar kl 21. Två avsnitt av åtta är avklarade, men de finns ju på TV Play. 

Unge Barnum skriver om sin äldre halvbror Fred som försvunnit ingen vet riktigt vart. Bröderna växte upp i en familj som dominerades av tre kvinnor; mor, mormor och mormorsmor även kallad Den gamla. Hon är ett salt. Jag gillar henne. Men så spelas hon också av Ghita Nørby.
Det handlar alltså om fyra generationer i efterkrigstidens Oslo.
De två visade avsnitten verkar lovande. Serien rekommenderas.
Lars Saabye Christensen är född 1953. Han är mest känd för sina romaner och för Halvbrodern har han fått ett flertal fina priser, till exempel Det norska läsarpriset 2001 och Nordiska rådets litteraturpris 2002.

Cykelsemester och vuxenmobbning

Fyra kvinnor i 40 -årsåldern ger sig ut på cykelsemester på Österlen sista veckan i augusti.
Jenny, Martina, Petra och Anja har länge varit väninnor och varandras förtrogna. Men under det senaste året har de glidit isär - eller åtminstone har Jenny inte haft kontakt med någon av de andra trots deras anrop. 
I Augustiresan skildrar Anna Fredriksson de fyra kvinnornas inbördes relationer, deras familjeliv, brist på familjeliv, mödraskap eller inte, barndom och yrkesliv.
Allteftersom dagarna går kommer de närmare varandra igen och kan dryfta alla svårigheter.
Den som haft ett riktigt tungt år är Jenny.  Hon avancerar på sitt arbete och blir chef över sina gamla arbetskamrater - män och kvinnor. Det blir inte bra. Hennes manlige överordnade behandlar henne som sekreterare, kaffekokerska och handräckning och ger henne inget stöd alls. Jenny som vill vara en duktig flicka tiger, uthärdar, äter Novalucol och Alvedon och får eksem  och löptränar.
Man följer deras cykeltur mellan sevärdheterna på Österlen; Kivik, Kåseberga, Olof Viktors, Apotekarns i Simrishamn, Stenshuvud och Vitemölla.
Det är tydligt att Anna Fredriksson är väl förtrogen med miljön.
Som vanligt utgår Anna Fredriksson ifrån vissa förhållanden som hon funderar över och bygger sin berättelse runt dem. Och som vanligt har hennes romaner ett driv som gör att man vill veta hur det går. 
Jag kan tycka att det blir lite för många bekännelser i rättvisans namn och att slutet är lite tunt. Men innan dess var det riktigt bra. 

Om Sommarhuset och Lyckostigen skrev jag SÅ HÄR

Sofia Tolstoj - fotograf

Bilden är lånad

Vem hade en aning om att Sofia(Sonja) Tolstoj var en skicklig fotograf?
Däremot visste man ju att hon födde många (13) barn och hade en stor författare och en stor gård att sköta.
Och så skrev hon dagbok hela livet. Ja, när hon renskrivit Anna Karenina och Krig och fred och allt det andra en sex - sju gånger, förstås.
Hennes fotografier upptäcktes på 2000-talet av författaren, fotografikuratorn och historikern Leah Bendavid-Vahl i arkivet på Lev Nikolajevitsj Tolstojs statliga museum i Moskva.
2007 samlade hon ett urval av Sofias över 1 000 fotografier i boken ”Song Without Words: The Photographs & Diaries of Countess Sophia Tolstoy”. 

Fotografierna, dagböckerna och breven ger en helt annan bild av äktenskapet mellan Sofia och Leo Tolstoj. Sofia Tolstoj har ofta framställts som sin mans fiende, men nu har man kommit på andra tankar. 
Läs hela den intressanta artikeln HÄR

The Tudors

Ännu en Henrik III (Jonathan Rhys Davies) och ytterligare en Cromwell (James Frain) och en annorlunda Thomas More (Jeremy Northam).
Sam Neill spelar den mäktige kardinalen Thomas Wolsey som har ett finger med i spelet överallt och i den första säsongen av TV- serien The Tudors är det honom och Henrik VIII  som allt kretsar omkring.
Men - det finns krafter som verkar i det fördolda mot Wolsey.  Thomas Cromwell står under Wolseys beskydd och det är han som för fram Cromwell som sekreterare åt kungen.
Katarina av Aragonien, lika älskvärd som from, spelas av den drottninglika Maria Doyle Kennedy medan den unga, listiga näbbgäddan Anne Boleyn som förvrider huvudet på kungen, tolkas av Natalie Dormer.
En man som skattas högt av många - till exempel Henrik VIII - är kompositören och kyrkomusikern Thomas Tallis. Om jag minns rätt nämns han inte i Wolf Hall.
Det gör däremot poeten Thomas Wyatt som skrev sonetter och användes för diplomatiska uppdrag. Kanske var han mera framgångsrik som poet.
Thomas Wyatt sägs ha varit förälskad i Anne Boleyn

Farewell, Love

Farewell, Love, and all thy laws for ever:
Thy baited hooks shall tangle me no more.
Senec and Plato call me from thy lore,
To perfect wealth my wit for to endeavour.
In blind error when I did persever,
Thy sharp repulse, that pricketh aye so sore,
Hath taught me to set in trifles no store,
And scape forth, since liberty is lever.
Therefore farewell, go trouble younger hearts,
And in me claim no more authority;
With idle youth go use thy property,
And thereon spend thy many brittle darts.
For, hitherto though I've lost my time,
Me lusteth no longer rotten boughs to climb. 
 

Henrik VIII:s högra hand

Det blev maratonläsning på slutet, men jag kommer att hålla lånetiden med viss marginal.
Hilary Mantel är värd alla priser hon fått och kommer att få. BBC håller på att filmatisera Wolf Hall och fortsättningen Bring up the Bodies (som kommer på svenska 2014) och Royal Shakespeare Company arbetar med en teateruppsättning.
Huvudpersonen i Wolf Hall är Thomas Cromwell (1485 - 1540), jurist, riskkapitalist och finansanalytiker med försänkningar utomlands. Han är Henrik VIII:s rådgivare, räntmästare och starka stöd, medlem av riksrådet. Kungen säger om Cromwell att han kommit till världen för att vara den som förstår honom. Thomas Cromwell är en mångfacetterad man; en kvinnokarl, god mot sitt husfolk och sina vänners och grannars vän. Han kom ur mycket enkla förhållanden. Fadern var smed. Cromwells karriär var exceptionell
Thomas More, jurist och lärd man, är i mångt och mycket Cromwells motsats.
Han är grym och riktigt sadistisk. Och han motsätter sig envist att kungen blir huvudman för kyrkan och att Henrik den VIII:s äktenskap med Katarina av Aragonien upplöses för ett nytt giftermål med Anne Boylen. Cromwell kompromissar, lirkar och förhandlar.
Det är ett livfullt myller av människor i Wolf Hall. Lyckligtvis skickar författaren med en personförteckning. Handlingen utspelar sig i 1530 - talets England. Det är oroliga tider. Landet hemsöks bland annat av svettsjukan som skördar många liv. Reformationen pågår, det är dragkamp mellan kungen, kejsaren (Karl V) och påven (Clemens VII). Och så finns ju den förarglige Frans I i Frankrike.
Alla har sina företrädare i England och alla vaktar på varandra. 
Själva väggarna har öron.
Cromwell har kungens öra och han är också den som kan dämpa kungens humör och lugna och trösta. När kungen blir irriterad slår han med handskarna i handen och stampar med foten. Han tycke inte om grova ord och oanständiga historier och kan rent av vara lite sipp. Han anses vara en skarp teolog och tycker om att ge gåvor. Henrik beskrivs som välnärd, rentvättad och rosig... Trots att han önskar skilsmässa är han Katarina tillgiven. Och hon älskar honom envetet och syr hans skjortor.
Utöver en levande miljö och ett omsorgsfullt utmejslat persongalleri får man sig en hel del kulturhistoria till livs; vad man åt, hur man klädde sig  och hur man firade olika fester. Tyvärr står det också alldeles klart att kvinnorna inte tillmättes något värde alls. Nåde den stackars hustru som inte födde en son!
Unga vackra flickor mer eller mindre såldes av familjen (läs: fäderna). Det var viktigt att att skapa värdefulla förbindelser och då kunde en vacker dotter bana vägen.
I tiden rör sig berömda män som Martin Luther, Hans Holbein (som målade kungens och Cromwells porträtt), den lärde Erasmus av Rotterdam och poeten Thomas Wyatt för att nämna några. Man läser Fursten av Niccolò Machiavelli 
(död 1527) och Hovmannen av Baldassare Castiglione (död 1529).
Om alla historiska romaner vore som Wolf Hall skulle jag läsa flera.

Äntligen!

Bilden är lånad

Det finns ett och annat som är bra med hösten.
Som till exempel att Spanarna är tillbaka i P1 kl 15.
Missa inte Per Naroskin, Helena von Zweigbergk, Johan Hakelius och Ingvar Storm idag!

Minnet och glömskan

Astrid Flemberg - Alcalá har skrivit en bok, Alltid nu, som innehåller reflektioner över det självbiografiska minnet med utgång ifrån sitt eget liv och med många citat av andra författare som också funderat över minnen - ofta barndomsminnen. Le Clézio minns barndomens hunger, Jenny Diskis roman På tunn is är en enda lång essä om minnet, Mersault (Camus, Främlingen) sitter sysslolös i sin cell och ägnar sig åt att minnas detaljer i de rum han bott. 
Kan man leva utan minnen? Är det möjligt att inte minnas något av sin barndom? Författarens man minns inget av sitt liv i Spanien före fjorton års ålder.  Hustrun förvånar sig över att han inte "uppfunnit" sin barndom.
Kan man minnas det man inte varit med om utan endast hört berättas?
Det man minns är för det mesta inga helheter. Det är skuggor, fragment och ljuset mellan brädorna som i ladan i Astrid Flemberg - Alcalás barndom. Det vi upplever idag är till större delen borta imorgon.
De två adopterade colombianska pojkarna minns inget från sin tidiga sydamerikanska barndom. Inte ens det trauma som separationen måste ha förorsakat.
Alltid nu innehåller många skarpsinniga iakttagelser, livserfarenhet, sorg och  vemod. Den aktiverar (och ifrågasätter!) också  läsarens starkaste minnen och egna funderingar om minnet
Annina Rabe har skrivit en mycket fin recension. Läs den HÄR

Tematrio - Sommarens läsning

Sommaren är nästan slut. Antingen man gillar det eller ej.
Men man kan alltid köpa några snygga anteckningsböcker och ett gäng greppvänliga pennor med fina spetsar till tröst. Och ladda med höstböcker, förstås.
Men först tycker LYRAN att vi ska berätta om tre bra böcker vi läst i sommar.

Då väljer jag tre böcker som jag inte visste att jag ville läsa.

FISKAR ÄNDRAR RIKTNING I KALLT VATTEN
Pierre Szalowskis debutroman. Kyla och strömlöshet tvingar mycket olika människor att samverka.
Humor, värme och vemod utmärker den här boken som gör en glad.

TROPISKA FISKAR
En intressant roman som tilldrar sig i Uganda under tiden efter Idi Amin. Tre systrar berättar.
De är sinsemellan väldigt olika och det blir också helt olika berättelser. Den allra starkaste berättelsen belyser HIV - problematiken. Författare:Doreen Baingana

ONDA FLICKOR
Journalisten Alex Marwoods mycket lyckade debutroman. Två flickor träffas när de är elva år. De kommer från skilda samhällsklasser, men de kommer att dela en traumatisk upplevelse.
När de sedan (motvilligt) möts som vuxna kvinnor är förhållandena de omvända.
Det förflutna hinner ikapp dem.

Roulette

RADIOFÖLJETONGEN
Roulettespelaren
i fyra delar 19 - 22 augusti är en berättelse ur Mircea Cartarescus löst sammanhållna roman Nostalgia från 1993. Den kom på svenska 2002. Här rör det sig om rysk roulette.
Christer Strandberg läser.

Andra böcker om roulettespelare: Dostojevskij, Spelaren (även utgiven under titeln Vid ruletten)

Leonid Tsypkins roman, Sommaren i Baden - Baden (2005), skildrar Dostojevskijs och författarens eget liv. Dostojevskij vistades sommaren 1860 i Baden - Baden och där spelade han bort allt vad familjen ägde.

Istvan Devenyi, Hasardens bakgård. En man står vid roulettehjulet och är omedveten om hela världen förutom spelets kula

Ingrid Rudefors, Samtidigt på ett tak i Chinatown.
Skurkar, sprit och roulette i en ovanlig miljö på Manhattan.

Tematrio - Yrkestitel

LYRANS
uppgift denna veckan: Berätta om tre romaner/noveller/texter med ett yrke i titeln.

Fritjof Nilsson Piraten, Bokhandlaren som slutade bada. 1937
Om bokhandlaren Jacob som sålde böcker och snus och idkade bad med högläsning.
Med tiden blev han dock tämligen ensam och romanen slutar tragiskt.

Patricia Harman, Barnmorskan i Hope River. 2013
1930 - tal; West Virginia. Det råder depression. Patience Murphy lever ett hårt liv som barnmorska. Sitt eget liv har hon stängt till om. Författaren är själv barnmorska och detta är hennes debutroman

A J Cronin, Hattmakarens borg. 1931
En familjefar som styr sin familj med järnhand under första delen av 1800-talet i ett gruvsamhälle i Skottland. A J Cronin var läkare och Hattmakarens borg är hans debutroman.. Den blev en omedelbar succé och följdes av flera bejublade romaner.

Åland - kort presensation

Åland - skärgård i Östersjön, den femte delen i serien Åländska bilder, rör sig i motsats till de tidigare fyra delarna i samtiden. Författare är  Kjell Ekström, konstnär och etnolog och Håkans Skogsjö, journalist och specialist på historiska ämnen. De otroligt vackra fotografierna står de också själva för nästan helt och hållet.Bildmaterialet är det övervägande.
Ålands 16 kommuner med mer eller mindre romantiska namn presenteras en efter en, Vad sägs om namn som Kökar, Lumparland, Kumlinge, Sottunga, Geta, Lemland och Jomala,
Sedan följer Ett år med den åländska naturen. Därefter blir det historia och kultur.
Bomarsunds fästning och Kastelholm (där Erik XIV satt fången en tid) får varsin presentation liksom de mycket speciella midsommarstängerna som står uppe året om och väderkvarnarna som förr hörde till varje gård med självaktning.
Åland - skärgård i Östersjön är ett bra stöd för minnet när man varit där eller en aptitretare om man funderar på att åka dit. Det är också en utmärkt presentbok.

Smaragdas möte

Lånad bild

Smaragda, den tredje i generationen av kvinnoöden som Sonja Nordenswan berättar om i sin senaste bok Blues från ett krossat världshus, träffar i baren på Park Alandia Hotell i Mariehamn en berusad man som berättar en historia  som kommer att kasta ett nytt ljus över hela hennes liv.
Smaragda är den som berättar om sin mormors och sin mors öden efter att ha pusslat ihop dem. Tiden är femtiotal till nutid.

Segelkungen

Bilden är lånad

Gustaf Erikson SEGELKUNGEN är ett skådespel i två akter av Robert Liewndahl som har spelats bl. a. på museifartyget Pommern som ligger i västra hamnen i Mariehamn.

Bilden är lånad

Ett gäng erfarna amatörskådespelare framställer Gustaf Eriksons liv och gärning på ett utmärkt sätt - så bra att man till och med glömmer träsmaken i baken under de nära nog tre timmar som föreställningen tar. Man får också en uppfattning av vad sjöfarten kostade i form av offrade liv. Krigen tog hårt på Gustaf Adolf Mauritz  Eriksons (1872 - 1947) flotta. En son fick sätta livet till när  hans båt torpederades av en rysk ubåt. 
G E - rederierna fyller 100 år i år.
Förutom att driva rederiet var Gustaf Erikson en stor donator.
Det blev en speciell stämning att avnjuta skådespelet i båtens inre efter att ha fått en  rundvandring i Pommerns utrymmen, ledda av en kunnig och entusiastisk guide som besvarade alla landkrabbefrågor med bibehållet lugn

Bokbloggsjerka 9 - 12 augusti

ANNIKAS BOKBLOGGSJERKA 9 - 12 augusti
Vad läser du just nu?  är frågan.

Av en ren händelse såg jag The other Boleyn Girl härom dagen. 
Den handlar i första hand om Mary Boleyn, äldre syster till Anne Boleyn, och hennes relation till Henrik VIII.
Natascha  McElhon spelar den vackra Mary och Jared Harris en ful liten Henrik.
Intressanta var också alla personerna som rörde sig omkring huvudpersonerna; Katarina av Aragonien, Jane Seymour, Cromwell, Thomas More, hertigarna av Norfolk och Suffolk.
Filmen bygger på en roman av Philippa Gregory.
Döm om min lycka när jag dagen efter kunde hämta hem Wolf Hall av Hilary Mantel från biblioteket! 648 sidor. Kort lånetid. Den behandlar ju precis samma tid som filmen.

Jag kastade mig över Wolf Hall och kan bara säga att författarinnan är värd vartenda lovord. 
Och det är inte ofta jag tycker så om böcker som haussas upp.
Jag kommer definitivt att klara den korta lånetiden!

Tematrio - Resfeber

 

RESFEBER
är LYRANs tema den här veckan. Tre böcker om resande är uppgiften.

Margret Drabble, De sju systrarna
Candida Wilton har blivit övergiven av sin man och flyttat till ett tråkigt område i London. Hon deltar i en kurs om Vergilius´Aeneas. Hon blir så intresserad att hon organiserar en resa i Aeneas fotspår.
Gruppdynamik och kvinnlig vänskap får man på köpet.

Marie Ndiaye, Tre starka kvinnor
En kvinna som skapat sig en framtid i Europa kallas hem till Senegal av sin far.
En annan kvinna är barnlös änka och kastas ut av mannens familj och försöker ta sig till Europa.
En tredje kvinna gifter sig med en europé, men har svårt att finna sig tillrätta i den nya tillvaron
Om denna skrev jag  SÅ HÄR

Alessandro Baricco, Silke
En liten pärla till roman! Hervé Joncourt är 32 år. I stället för den militära  bana  familjen planerat åt honom handlar han med silkesmaskar. Hans yrke för honom ut på upprepade resor till världens ände vilket i det här fallet är detsamma som Japan. En vacker kärlekshistoria - egentligen är det kanske två - ryms också på de 120 sparsmakade sidor som är romanen Silke.

En ovanligt torr sommar

Peter Robinson 
En ovanligt torr sommar 2001  (In a dry Season 1999)
Övers.: Annika Preis
bokförlaget minotaur

En ovanligt torr sommar har stått i min hylla i många år. Jag har försökt läsa gång på gång men aldrig kommit långt. Förrän nu - denna ovanligt torra sommar. Och jag kommer på att Detective Chief Inspector Alan Banks har jag ju träffat tidigare. Liksom Detective Sergeant Annie Cabbot. 
I TV - serien Banks. 
I En ovanligt torr sommar reder de ut ett skelettfynd i leran i en by, Hobb´s End, som sedan fyrtio år varit satt under vatten men torrlagts under den torra sommaren.
Alan Banks är inte chefens favorit och han misstänker att han skickas iväg på ett trist uppdrag långt borta, men eftersom Banks mest utmärkande drag är hans nyfikenhet så ger han sig iväg.
Författarinnan Gwen Stapleton har tidigare bott i byn och har skrivit om vad som hände under åren 1941 - 1945. Hon berättar om en tid då man dansade jitterbugg, hade ransoneringskort, skickade ut stadsjäntor till att arbeta på landet, s. k. Land Girls och amerikanska soldater.
Miljön är den fiktiva staden Eavesvale i Yorkshire Dales.
Peter Robinson är engelsmannen som bor i Toronto men delar sin tid mellan Kanada och Yorkshire där han föddes 1950.
Han har fått mängder av priser för sina deckare, bl. a. Martin Beck - award 2011 och Svenska deckarakademiens pris 2012.
Den tjugonde boken om DCI Banks har den svenska titeln 
I mörkrets skugga 2013.

Tänkvärd kärleksroman

Me before you är originaltiteln på Jojo Moyes roman som fått den svenska titeln Livet efter dig. Båda kan försvaras, men den engelska är bättre..
Den här romanen berörde mig starkt. Författarinnan själv kallar det en kärleksroman, men det är långt ifrån hela sanningen.
Louisa Clark, 27, bor i en engelsk småstad och arbetar på ett café och är helt nöjd med det. Dessutom bor hon hemma hos sina föräldrar och bidrar till familjens försörjning eftersom fadern är arbetslös.
Pojkvännen Patrick är ett kroppsfixerat träningsfreak som hon av någon obegripling anledning har varit tillsammans med i sju år.
Det blir riktigt bekymmersamt för familjen Clark när Louisa blir arbetslös. Lättnaden är desto större när hon får ett arbete som assistent till Will, 35, som till följd av en ryggmärgsskada är förlamad från bröstet och neråt och endast har partiell rörelseförmåga i en arm. Den medicinska termen är tetraplegi. De obrukbara lemmarna orsakar honom dessutom mycken smärta.
Will har haft allt från ett intressant arbete till förmögenhet, resor och kvinnor. Nu är han helt beroende av andra för sitt liv dygnet runt.
Louisa är inte direkt förtjust i Will. Han är krävande och ganska elak, men hon får en bra lön. Men med tiden lär de sig att samarbeta. Och Louisa blir plötsligt intresserad av någonting och sätter sig i sinnet att ingjuta livslust i Will.
Han å sin sida försöker intressera henne för att göra något av sitt liv och att lära sig stå på sina egna ben. Louisa och Will blir vänner och förtrogna.
För honom kan hon berätta om en traumatisk upplevelse i tonåren.
Och han känner att hon förstår honom när han berättar hur mycket han hatar sin situation som han upplever som förödmjukande. Det är så mycket som icke - funktionshindrade inte förstår. 
Jag tycker att den här romanen har mycket att lära ut om hur det är att vara vårdberoende för precis allt i livet. Att uppleva att man inte har egen kontroll på någonting. Och hur förödmjukande människors välvilja kan vara. Och man skulle kunna diskutera de anhörigas situation, hjälpmedel, vårdpersonalens kompetens, mänskliga rättigheter, dödshjälp, med mera.

Romanen Lamslagen av Carin Svensson handlar också om tetraplegi.

6 augusti 1945 kl 08.15

Den 31 augusti 1946 stod det så här i The New Yorker:

" The New Yorker this week devotes  its entire editorial space to an article on the almost complete obliteratrion of a city by one atomic bomb, and what happened to the people of that city. It does so in the conviction that few of us have yet comprehended the all-but-incredible destructive power of this weapon, and that everyone might well take time to consider the terrible implications of its use."

Sedan följde den amerikanske jorurnalisten John Herseys (1914 - 1933) intervju med sex människor som överlevt atombomben i Hiroshima 6 augusti 1945 kl 08.15. 31 000 ord. Upplagan sålde snabbt slut. Senare kom boken Hiroshima som blev en bestseller.
Hersey hade redan fått Pulitzerpriset för romanen Klockan i Adano 1944
Han företrädde den s. k. nya journalistiken, vilket innebar att journalisterna använde sig av skönlitterär berättarteknik för sina fackliga artiklar.

Bokbloggsjerka 2 - 5 augusti

Annika 
undrar i sin bokbloggsjerka 2 - 5 augusti om vi har läst någon bok/några böcker som har lärt oss någonting om historia, konst, musik, vetenskap etc?

Jag tycker att man i regel lär sig något i varje bok man läser.
Det kan vara en ny miljö, en speciell natur, personteckningen, ett historiskt skeende, en främmande kultur, o.s.v.
Men jag väljer tre titlar som exempel:

Ivar Lo - Johansson, Bara en mor.
Här får man ta del av hur det var att leva som statare. Alldeles speciellt om hur det var att vara statarhustru och förr eller senare råka ut för den vita piskan, d.v.s. mjölkningen, som slet ut många kvinnor totalt. 
Ofta var familjerna barnrika; man flyttade med jämna mellanrum och det var kvinnorna som höll ihop familjerna. En mycket bra roman och ett stycke svensk historias. Bara en mor har också filmats.

Anne Brontë, Agnes Grey
Agnes Grey tar tjänst som guvernant för att hjälpa till med att försörja familjen. Barnen hon ska arbeta med är förfärligt bortskämda och när Agnes Grey försöker få ordning på dem stöter hon på patrull.
Anne Brontë talar av egen erfarenhet. Boken kom ut 1847 och tegs först ihjäl. Den ansågs vara för frän. Men på senare år har den uppgraderats.
Så kunde guvernanterna ha det!

Natsue Kirino, Fri
Fri handlar om en grupp kvinnor som arbetar på en fabrik i en förstad till Tokyo. De tillverkar bentolådor (Bento = Japansk lunchlåda. En traditionell bento består av ris, fisk eller kött, och små grönsaksrätter som tilltugg.)
Man får ta del av deras arbets- och privatliv och då en av dem råkar verkligt illa ut ställer de andra upp. Deras lojalitet sträcker sig extremt långt. Detta är ingenting för svaga nerver...
Fabriksarbete och mycket annorlunda miljö.

Den ljuva skuggan

Hannu Sarenström, Lundens skugga.
Här växer trädgårdens vackraste blommor. Norstedts förlag. 2013.
Lundens storhetstid infaller under 3 - 4 veckor i maj. 
Hannu Sarenström är trädgårdsexpert, fotograf, författare och föredragshållare. 2012 arrangerade han trädgårdsutställningen på Sofiero.
I den här vackra boken presenterar han mängder av växer som passar för odling i skugga. Om man inte har tillgång till en hel lund kan man plantera under buskar. Han ger skötselråd och samplanteringsförslag.
Han berättar också om växter han skulle vilja ha i sin lund, men som inte passar i jordmånen på Kinnekulle där han bor. Ett sådan exempel är japansk skenkamelia.
Många av växterna har jag aldrig hört namnen på än mindre sett.
Inte visste jag att det finns en växt som heter pärlemorfjärva och som är sällsynt i handeln men finns hos fröspecialister. Lunddockan finns i vitt och violett. Haberlean har vintergröna blad och utgör ett vackert blickfång i lunden på väldränerad plats. Blek smörskål är en liten gul blomma som kompletterar vitsippan. Och så vidare.
Lundens skugga har ett överdådigt bildmaterial och är en utmärkt uppslagsbok att avnjuta antingen man har en lund eller inte.

Isstormen

Det här är det mest charmerande jag läst på länge! 
Pierre Szalowskis debutroman från 2007 
fiskar ändrar riktning i kallt vatten läser man med ett leende på läpparna.
Berättare är en 11 - årig pojke vars namn man aldrig får veta. Föräldrarna meddelar plötsligt att de tänker separera. Pojken kommer att bli den fjortonde i klassen som pendlar mellan föräldrarna. Det gillar han lika lite som de andra barnen. 
Då bryter det ut en isstorm som lamslår hela Quebec. Människor som vanligtvis inte låtsas om varandra, till exempel grannarna till pojkens familj, tvingas söka hjälp av varandra.
Den vackra strippan Julie som fortfarande har ström får som inhysingar den ryske studenten Boris och hans fyra fiskar. Boris bedriver avancerade matematisk/topografiska studier av exotiska fiskar i fångenskap.
Alexis, ensamstående, arbetslös antisemit och homofob med sonen Alex bjuds in av det homosexuella paret Simon och Michel. (Simon är dessutom jude.)
Anne och Martin, pojkens föräldrar, ställer upp och erbjuder sina krafter vid utrymningen av ett äldreboende, vilket uppskattas på det mest oväntade sätt.
Egendomligt vad strömlöshet och kyla kan åstadkomma med människor.
Szalowski berättar lågmält och med mycken humor och värme.
Översättningen från franska är gjord av Magdalena Sørensen
[sekwa] förlag 2013

Kärleksfullt avsked

Idag är det exakt tjugofem år sedan den amerikanske poeten och novellisten Raymond Carver dukade under för sin lungcancer endast femtio år gammal.
Hans novellkonst utmärktes av att han lyfte fram s. k. vanligt folk; fattiga och lägre medelklass. Carver börjar sina berättelser mitt i och slutar likadant - utan vare sig pre - eller postludier.
Hans "dirty realism" - stil har påverkat många författare direkt eller indirekt.
Filmen Short Cuts bygger på Carvers noveller. De kom sedan ut i bokform på svenska under namnet Genvägar 1994.
Det finns också ett par andra novellsamlingar utgivna på svenska.
Vid sin död var Raymond Carver gift med Tess Gallagher., poet, essayist och författare av noveller. På svenska finns Han som älskade hästar från 1991.
I Andres Lokkos krönika i dagens SvD kan man läsa Carvers rörande kärleksfulla avsked till hustrun.

Remember me and all we did together.
Now, hold me tight. That´s it. Kiss me.
hard on the lips. There. Now
let me go, my dearest. Let me go.
We shall not meet again in this life,
so kiss me goodbye now. Here, kiss me again.
Once more. There. That´s enough.
Now, my dearest, let me go.
It´s time to be on the way 

Japansk passion

Lesley Downers stora passion är Japan. Hon föddes i London av en kinesisk mor och en far som var professor i kinesiska. Efter studierna flyttade Lesley Downer till en mindre stad i närheten av Kyoto.
Hon undervisade i engelska, men var tvungen att omedelbart lära sig japanska. Det gjorde hon med hjälp av böcker, språkkurser och frågor. Hon fick därigenom också djupgående kunskaper om kvinnor och kvinnors liv och villkor i Japan.
Lesley Downer har skrivit flera faktaböcker och artiklar om landet och kulturen. Speciellt intresserad är hon av Edo-perioden 1603 - 1868 då den reella makten låg hos Tokugawashogunatet.
Den sista konkubinen (2009) är Lesley Downers första roman. Det är en äventyrs - och kärlekshistoria från 1860 - talet som utspelar sig då västerlandet började intressera sig för Japan och samurajsystemet gick mot sitt slut. Den historiska bakgrunden är väl underbyggd och kännedomen om japansk kultur är mycket givande för den intresserade läsaren. 
Huvudperson är den unga, vackra Sachi som i likhet med många andra japanska barn är adopterad. Hon är grönögd och ovanligt ljus i hyn och väcker uppseende var hon rör sig. Hon kommer så småningom att fundera mycket över sina biologiska föräldrar som när som helst har rätt att kräva henne tillbaka. Fosterföräldrarna är landsbygdssamurajer som driver ett värdshus. Sachi har fått lära sig alla samurajens dygder och hedersbegrepp från barnsben. Hon kan hantera ett svärd vilket ofta kommer väl till pass under de oroliga tider som råder i landet.
Sachi får ett mycket äventyrligt liv. Hennes skönhet för henne långt, men ibland ligger den henne i fatet.
Jag kan tycka att äventyrs- och kärlekshistorierna är mindre intressanta än alla fakta om seder och bruk,  litteratur, natur, folktro, klädedräkt och samhällsstruktur som finns invävda  i romanen.
Det är heller inte  vanligt att en skönlitterär berättelse är försedd med en så gedigen litteraturförteckning som Den sista konkubinen.
Eventuellt tar jag mig en titt på Lesley Downers andra roman, 
Samurajens hustru (2011) också..