Alla borde vara femister

Chimamanda Ngozi Adichie känner jag som en mycket läsvärd romanförfattare. Och för ett par år sedan gjorde hon stor succé i Babel. Nu har jag också läst Alla borde vara feminister. Det är  en enkel och lättfattlig översikt av feminismens grundidéer. Egentligen är de ju så självklara att det är häpnadsväckande att det ska behöva påpekas. Jag tycker att det var en riktigt bra idé att dela ut den i årskurs två på gymnasiet. Det borde kunna bli ett bra underlag för diskussioner. CNA håller en lätt humoristisk stil och hemfaller aldrig åt predikan eller demagogi. Feminismen angår oss alla liksom uppfostran av pojkar och flickor.  CNA är bara fjorton år när hon för första gången blir kallad feminist ungefär likställt med terrorist. Feminister ansågs  vara humorbefriade, bittra  ungmör som hatar män. Inget kan vara mera fel. Feminister är som människor är mest med klackaskor och läppglans. Men kanske var det snäppet värre i författarens hemland Nigeria. Det här häftet är en redigerad version av det tal CNA höll på en s.k. TED - konferens (TED  - Technology, Entertainment, Design) 2012. 

Lyrans fministsommar 2017

Äktenskapsarrangörerna

Chinaza Agatha Okafor har blivit bortgift med Ofodile Emeka Udenwa. Chinazas morbror och moster har arrangerat det hela. Utan att konsultera Chinaza, förstås. Hon har så mycket att tacka dem för, det försummar de aldrig att påpeka för henne. Hon tackar lydigt, men tänker upproriskt på allt arbete hon uträttat åt dem. Den blivande maken är också nigerian men har utbildat sig till läkare i USA. Och han har ett hus. Chinaza får veta att hon blivit fint gift. Därför blir kulturkrocken så mycket större när de kommer från Lagos till New York. Huset är en sunkig lägenhet som i stort sett saknar möbler. Ofodile, som bytt namn till Dave Bell, är i själva verket AT - läkare. Chinaza, som hädanefter ska heta Agatha Bell, blir förfärad när hon upptäcker att Dave äter både pizza och hamburgare utanför hemmet. Lagar en hustru inte sin mans mat är hon snart av med honom. "Vaka alltid över din man som guldgåsens ägg," har moster Ada alltid tillhållit henne. Chinaza Agatha är en klipsk flicka som gärna hade studerat vidare på universitet. En ser allt med hennes ögon och lider med henne allteftersom hon uppdagar hur saker och ting verkligen ligger till. Hon packar sina få tillhörigheter och går till sin mera erfarna väninna Nia, som också är ifrån Afrika och har ett swahilinamn. Nia lovar att ordna arbete, men först måste Agatha ha ett arbetstillstånd. Stackars Chinaza har råkat i ett riktigt dilemma. Chimamanda Ngozi Adichie berättar i novellen Äktenskapsarrangörerna med humor och medkänsla om den unga kvinnan som är så utlämnad; först till inte speciellt kärleksfulla släktingar och sedan till en inte speciellt kärleksfull man. Hon har inga verktyg att hantera sin iråkade situation, men på något sätt har jag gott hopp om henne ändå. Det känns som om den här novellen borde ha blivit en roman. Så snart ville en inte släppa bekantskapen med Chinaza Agatha Okafor.  Äktenskapsarrangörerna ingår i Adichies novellsamling Det där som nästan kväver dig. Novellen passar in på nr 29 i Ugglan&Bokens läsutmaning Läs en novell II Läs en novell med ett yrke i titeln

Americanah

Äntligen har jag läst den första av tre i min afrikanska (för att inte säga nigerianska)  sommarläsning, den mest omfångsrika, Americanah, Bonnier pocket, av Chimamanda Ngozi Adichie. Romanen omspänner femton år; tilldrar sig på tre kontinenter och har ett omfattande persongalleri. Huvudpersoner är Ifemelu och Obinze, två nigerianska ungdomar som är vansinnigt förälskade. Inte trodde man att något skulle komma emellan dem! Men Ifemelu får ett stipendium och åker till Princeton och olika omständigheter gör att de tappar kontakten. Obinze ska åka efter, men han får inget visum. Attacken mot World Trade Center har kommit emellan. Han kommer till England, men blir "avlägsnad" - som ett ting, tycker han. Båda återvänder så småningom till ett Nigeria, som inte alls är sig likt. Mycket har hänt. En rik, materialistisk medelklass har vuxit fram. Allt är affärsuppgörelser; ofta lagom skumma. Ifemelu blev svart i den minut hon kom till USA. På samma sätt upphör hon att vara svart när hon kommer hem. Då är hon i stället Americanah. Klass, ras, makt och skillnader mellan könen är viktiga teman. Ifemelu har en egen framgångsrik blogg där hon framför sin samhällskritik i full frihet i USA. Den blogg hon skriver i Nigeria får en annorlunda framtoning. Romanen omfattas av en ramberättelse där Ifemelu sitter på en afrikansk hårsalong i Princeton för att få en äkta afrikansk flätning på sitt hår inför återresan till Nigeria. Det är kvinnorna och deras villkor som är mest framträdande i Americanah. Kanske hade Americanah vunnit på något mera koncentration. Vissa partier tappade spänningen och jag blev förströdd. Men -  hur som helst är det en storartad roman. Och översättningen som är gjord av Ragnar Strömberg är utmärkt. Americanah är utgiven på Bonnier Pocket. Läs!

Afrikansk sommarläsning

I den utmärkta tidskriften Karavan 2013:4 läser jag om Chimamanda Ngozi Adichie, född 1977 i Nigeria. Hennes föreläsning om vikten av många berättelser har blivit mycket uppmärksammad och här presenteras den för första gången på svenska. CNA menar att en enda berättelse inte kan vara den enda om ett land och ett folk. Det behövs många berättelser. Hennes senaste bok Americanah kommer i Månpocket i juli. Det är en brett upplagd roman om ras, klass och kärlek. Det blir utmärkt sommarläsning. Tillsammans med Komma och gå av Tayie Selasie, född i London 1979,  med nigerianskt och ghananskt ursprung. Den kommer också i Månpocket i juli.
En tredje afrikansk bok som jag skulle vilja läsa i sommar är Inte längre hemma av Chinua Achebe, Bokförlaget Tranan 2014, en fristående fortsättning på Achebes klassiska debutroman Allt går sönder. Tredje delen, Arrow of God, kommer troligtvis ut på svenska på Bokförlaget Tranan under 2014. Achebe föddes 1930 i Nigeria och dog 21 mars 2013 i Massachusetts. "Mannen som förändrade vår syn på Afrika - till minne av Chinua Achebe" är titeln på Stephan Larsens läsvärda artikel i Karavan. Det blir flera afrikanska berättelser enligt CNA:s recept.

Kommer sanningen att mätta dina barn?

Nigeria under 80-90-talen. Militärdiktatur, terror, brist på bensin och vatten; utbrända bilvrak, vägspärrar och gamar i mangoträden. Nåde den som protesterar.
Så ser det ut i landet. Universitet är ett mikrokosmos liksom familjen Eugene Achike.
Papa är en fanatiskt religiös man som misshandlar sin hustru och bestraffar sina barn när de inte följer de rigorösa scheman han utarbetat för dem. Utåt sett är han en god och generös man; rik och mäktig. Han talar engelska och försmår landets eget språk, igbo.
Mama är en maktlös kvinna som talar som en fågel äter, d.v.s. inte mycket. Ofta är hon blödande och blåslagen. Men det är inget man talar om.
Chimamanda Ngozi Adichies första roman, Lila hibiskus, från 2003 (sv. 2010) bygger mycket på motsättningar; mellan generationer, rika och fattiga, lag och evangelium = Eugenes familj och faster Ifeomas, röd och lila hibiskus.
Hos den frispråkiga fastern får Kambili och hennes bror, Jaja, lov att skratta och hjälpa till med sysslorna i hushållet och de slipper sina scheman.
Författarinnas andra roman En halv gul sol ( sv. 2006) blev en stor internationell succé när den kom ut. Lila hibiskus är mycket läsvärd även om jag tycker att En halv gul sol är avsevärt bättre. Lila hibiskus är en lyckad provplätt.
Chimamanda Ngozi Adichie är född 1977. Hennes mor heter Ifeoma och hon har läst vid universitetet i staden Nsukka där hon också växte upp. I slutet av 90-talet började hon läsa vid John Hopkins i USA där hon också tog sin examen i creative writing.
2011 kommer hennes nästa roman The Things Around Your Neck på svenska.