Veckoutmaning: Hur skriver ni till varandra?

Anna på Kulturkollo (det är hennes bild också)
 
"Veckans utmaning blir en snabbenkät om hur man föredrar att kommunicera  – välj bland alternativen och motivera gärna ditt val. Svara i egen blogg, på FB Instagram eller i kommentarsfältet. Tagga gärna dina svar med #kulturkollo så att vi hittar till varandras svar.
Vad föredrar du och varför? Här kommer fem snabba":

Jag skulle vilja påstå att mina svar egentligen inte är vad jag skulle vilja att de var.  Förr i tiden hade jag en omfattande korrespondens med brevvänner utomlands och hemmavid. Jag har brev kvar från morfar, farfar och farmor. Och när jag flyttat hemifrån skrev syskonen till varandra. Nu är det endast mina små barnbarn jag skriver "riktiga brev till".

lapp på köksbordet – SMS/WhatsApp/annat
lapp på toalettdörren
 
handskrivet brev – epost/annat
epost, dessvärre. vad ska eftervärlden tänka?
 
vykort – SMS/FB/messenger/Instagram/SnapChat/annat
vykort, ibland. resebrev per email, FB
 
telefonsamtal – SMS/messenger/ annat
telefonsamtal om någon svarar. annars blir det SMS
 
inbjudningskort på papper – digital inbjudan
jag önskar att jag kunde säga inbjudningskort på papper, men det blir nog i själva verket digital inbjudan
 
Vi skriver mer till varandra än någonsin förr – hoppas nu du vill vara med och berätta om hur du helst kommunicerar!

Syskonbrev

Birgitta Boucht, författare och kulturjournalist, brevväxlar med den sju år äldre brodern,
Bengt Pihlström, som arbetat med turism och nordiskt och internationellt samarbete.
Minnas, glömma och förtiga. Syskonbrev är titeln på denna lilla brevbok.

Birgittas och Bengts äldre syster Kerstin är död.
Hon blev kvar som finskt krigsbarn i Sverige efter kriget och kom ifrån sin finska familj. Men hon har betytt mycket för Birgitta som nu känner sin tillvaro vackla. Hon funderar på sin egen identitet och vill tala om familjen och barndomen med sin bror. Han svarar ytterst kyligt och behärskat och undrar vad man egentligen ska med en syster till. Han förefaller ängslig, feg och hämmad. Och ibland tillåter han sig rentav att vara nedlåtande mot sin öppna, känsliga och kontaktsökande syster.
Birgitta har stort tålamod; kanske för att hon beundrade honom så oerhört i barndomen. Kanske för att hon behöver någon som sett henne som barn.
Hon löser upp knut för knut; får Bengt att tala om sådant han inte vill minnas eller värjer sig mot. Till exempel döden. Eller sitt förhållande till alkohol.
Jag läser breven med stort intresse. Det sker en tydlig utveckling i deras förhållande. Breven ändrar karaktär - särskilt Bengts till Birgitta. Till slut inleder han till och med med orden "kära syster", så han har förmodligen kommit på vad man kan ha en syster till.