Sett

George Eliots roman Middlemarch läste jag för många år sedan. Nu har jag också sett TV -serien som jag tyckte mycket om. George Eliot, som egentligen hette Mary Ann Evans, följer livet i en liten landsortsstad i Midlands på 1830 - talet. Boken kom ut 1871. Den idealistiska Dorothea Brooke är huvudperson. Hon vill göra skillnad, men gifter sig helt galet och får betala dyrt. Den unge läkaren Tertius Lydgate arbetar ideellt på sjukhuset medan hans hönshjärna till hustru shoppar lyx i affärerna. Klasskillnaderna i samhället framstår tydligt. Dorothea Brooke ser arbetarnas usla bostäder och försöker lindra deras krämpor.
Middlemarch hyllades av Virginia Woolf som lär ha sagt att det var "en av få engelska romaner skriven för vuxna människor".

Henry Fieldings roman Tom Jones har aldrig lockat mig till läsning, men nu har jag sett den som TV-serie och det gick riktigt bra. Svårt att inte bli charmad av den renhjärtade föräldralöse Tom Jones. Inte kunde väl han hjälpa att alla flickor föll som käglor för honom?

Tunneln bygger på manuset till den dansk-svenska serien Bron. Händelserna i Tunneln rör sig kring kanaltunneln mellan Folkestone och Calais. Miljön är mycket speciell och fotot originellt. Det brittisk-fransk samarbetet mellan poliserna Elise Wasserman - lätt autistisk - och Karl Roebuck - inne på sina fjärde och femte barn med tredje mamman - är inte alltid problemfritt. Väldigt spännande även om jag tycker det hängde ett par ändar lösa när jag sett 10:e och sista avsnittet i första säsongen. Nu ska jag se även säsongerna två och tre.

Silas Marner

Eftersom jag just läst Bror och syster (1860) av George Eliot tyckte jag att det var intressant att se filmatiseringen av hennes tredje roman, Silas Marner, the Weaver of Raveloe (1861) med Ben Kingsley i huvudrollen som Silas Marner. Och man känner igen George Eliot väldigt väl. Realismen, samhällsskildringen, aversionen mot kyrkan, medkänslan med småfolket, humorn och de vackra landskapsbilderna. Ben Kingsley är väldigt bra som den sjuklige vävaren Silas Marner, som blir utstött ur sitt sammanhang efter det att han orättvist anklagats för stöld. Han blir en enstöring som lever för att samla pengar. Lantjunkaren Cass har två söner. Duncey, den yngre av dem, är en drinkare och spelare som ideligen skaffar nya skulder. Den äldre, Godfrey Cass,  bär på sina tunga hemligheter. Duncey upptäcker av en tillfällighet Marners penninggömma och är inte sen att länsa den. Naturligtvis blir Silas Marner utom sig av sorg. Men han får en oväntad kompensation. In i hans ruckel till hus vandrar en liten guldlockig flicka som en uppenbarelse från ovan. Utanför huset i snön ligger hennes döda mor. Silas Marners liv får ett nytt innehåll. Lilla Eppi blir hans allt. När hon många år senare erbjuds ett hem hos lantjunkarens barnlöse äldste son och hans hustru tackar hon nej. Hon anser sig höra hemma i arbetarklassen och vill inte lämna sin far. Inte ens när Godfrey Cass erkänner faderskapet förändrar det hennes inställning. Under några minuter är jag rädd att Godfrey Cass ska utnyttja sin samhälleliga ställning och ta flickan ifrån Silas Marner med våld, men så blir det inte.
BBC - inspelningen gjordes 1985.

Mycket sorgligt

George Eliot, som egentligen hette Marian eller Mary Anne Evans (1819 - 1880), skrev under manlig pseudonym som så många andra kvinnor under 1800 - talet och början av 1900 - talet. De löpte annars risken att inte tas på allvar av kritikerna eller att bli förringade bara för att de var kvinnor. George Eliot var den största författaren vid sidan av Dickens vi den här tiden. Hon skrev realistiska romaner med stor psykologisk insikt och med samhällets orättvisor för ögonen. George Eliot var också en tidig feminist. Hon levde personligen ett ganska äventyrligt liv för att vara kvinna under den viktorianska tiden. Hon bröt med fadern av religiösa skäl. Hon levde länge och lyckligt tillsammans med en gift man. När han dog gifte hon sig med en mycket yngre man och levde kort och lyckligt med honom och fick dessutom ett barn. Sorgligt nog dog hon efter ett enda års äktenskap.
George Eliot är kanske mest känd för Middlemarch, som först kom ut som följetong 1871 - 72. Den skildrar livet i en fiktiv landsortsstad som förmodligen hade Coventry som förlaga. The Mill on the Floss (1860) eller Bror och syster (2012) som är titeln på den nya översättningen till svenska, förtjänstfullt gjord av Gun - Britt Sundström. Den handlar om syskonen Maggie och Tom Tulliver, som till kynnet är varandra väldigt olika. Naturligtvis behandlas de också mycket olika av familjen och släkten - helt enligt tidens sed. Maggie är impulsiv, kärlekstörstande och vetgirig. Hon är bara för mycket för att vara flicka.  Hennes far, mjölnaren Tulliver, är ändå väldigt förtjust i sin flicka. Men det hjälper inte.  Det är ändå Tom som får utbildningen. Tom är målmedveten, principfast, fantasilös och hård. När familjen råkar i olycka genom faderns envisa och förbittrade processande är det Tom som biter ihop och lovar att återupprätta faderns och familjens rykte. Maggie har funnit en själsfrände i den konstnärlige, känslige och puckelryggige sonen till faderns värste fiende. Tom uppdagar det hela och sätter P för den vänskapen. Efter några år träffar Maggie sin kusins presumtive fästman. Och de blir blixtförälskade. Maggie stretar emot, men under en roddtur kommer de på villovägar och återvänder inte hem förrän nästa dag. Folket i St Ogg´s har sin dom klar på en gång. Och den drabbar enbart Maggie. Storebror Tom är den som kastar första stenen. Maggie som är en trogen och trofast själ bevisar slutligen att hon trots allt älskar sin bror mer än sig själv. Egentligen hade Bror och syster platsat i veckans tematrio om snyftare.
INGRID tyckte också om Bror och syster

På tal om George Eliot

I dagarna har Bror och syster eller Kvarnen vid Floss (The Mill on the Floss) av George Eliot kommit ut i pocket. Gun - Britt Sundström har översatt.

The Mill on the Floss kom ut 1860 och första svenska upplaga 1890.

Förlaget är Bonnier pocket i serien Albert Bonniers klassiker.

Det är väldigt roligt att klassikerna kommer i pocketutgivning. Vi är många som älskar pocket.

Omslagen är ofta läckra och stilen helt läslig.

Men - jag hade önskat ett annat omslag på Bror och syster.  Mera så här

eller varför inte så här?

 Eller kanske som omslaget på filmen Livet vid floden som bygger på George Eliots roman.

Jag vet inte riktigt vad omslaget på Bror och syster signalerar. 

Men jag har klickat hem den så jag bestämmer mig när jag fått den i handen. Och läst den, förstås.

Klassikersommar. 4

George Eliot

Marian Evans el. Mary Ann Evans (1819 - 1880) var en fantastisk kvinna. Inte bara vad det gällde författarskapet. Hon levde dessutom ett mycket okonventionellt liv för tiden. Marian Evans var en ovanligt bildad kvinna och tillhörde sin tids intellektuella elit.

Född i en metodistfamilj i Warwickshire blev hon osams med sin far när hon slutade att gå i kyrkan. Hon kompromissade till slut för att inte åstadkomma en brytning med fadern.

Sedan följde hon återigen sin egen känslas sanning när hon i tjugofem år sammanlevde med en gift man, George Henry Lewes,  med vilken hon delade alla värderingar. Erfarenheterna av dessa år kunde hon sedan använda i sina romaner.

Efter Lewes död gifter hon sig med en tjugo år yngre man. Äktenskapet blir kort men lyckligt.

Som författarinna är George Eliot noggrann i sina beskrivningar, psykologiskt skarpsynt och inte alldeles utan humor. Flera av hennes romaner är översatta till svenska och några är också filmade.

Adam Bede, som kom ut 1859, var hennes debutroman. Daniel Deronda blev en publik framgång.

Silas Marner blev också mycket älskad; Bror och syster (The Mill on the Floss 1860) lånar stoff från Mary Ann Evans egen barndom.

Middlemarch (1871 - 72) skildrar en medelstor engelsk stad under 1830 - talet.Här finns alla samhällets skikt representerade; godsägare, köpmän, präster, arbetare och de som hamnat utanför. Rösträtt för arbetare diskuteras hett. De besuttna är rädda om sin makt, men bollen är satt i rullning.

Kvinnorna är underställda männen i stort som smått även om de har starka personligheter. 

Jag har sett filmatiseringen av Middlemarch och konsulterat boken vid sidan av. På det hela taget tycker jag att filmen är bra gjord (BBC) och det var mycket givande att direkt jämföra och fylla ut från själva källan.

George Eliot ger en bild av samhället genom livet i Middlemarch. Man inser att författaren är mycket intresserad av människor och har stor kunskap om dem. Hon genomskådar och avslöjar men kan också vara förlåtande.

Dorothea Brooke är en framträdande person i Middlemarch. Hon är antagligen mycket lik George Eliot själv; orädd, vetgirig, klok, empatisk och med en bestämd vilja att leva efter sitt eget samvete.

Doktor Lydgate  kommer till Middlemarch som ung idealist med stora planer för staden. Han gifter sig med en eftertraktad (men fattig) flicka, men den vackra, ytliga hustrun Rosamond kräver ett liv i sus och dus som Lydgate varken eftersträvar eller egentligen är intresserad av.

Girigheten och det religiösa bigotteriet fick ett ansikte med bankiren Bulstrode.

Dorothea Brookes farbror är ett exempel på omänsklig godsägare sin lättsamma, insmickrande  personlighet till trots.

"En av de få engelska romanerna skrivna för vuxna", sade Virginia Woolf.

Många jämställer George Eliot med Jane Austen, Henry James och Joseph Conrad.

Walter Scott var en av hennes förebilder.

Den finns mycket att säga om Middlemarch.

Den skulle verkligen lämpa sig väl för diskussion i en bokcirkel.

Jag önskar mig en svensk pocketutgåva. Eller åtminstone en svensk utgåva i största allmänhet.