Riddarfalken från Malta skulle enligt reklamen tilldra sig i ett dimmigt San Francisco. Fint, tänkte jag!
Som på beställning!
Bänkade mig framför TV:n och tindrade förväntansfullt.
Och, visst, den var kul. Det är alltid kul att se Humphrey Bogart le sitt hungrig-krokodil- leende som inte når ögonen med cigarren/cigarretten klistrad i mungipan, oavlåtligt fällande coola kommentarer..
Men inte såg man något av SF! Det rantades hela tiden i hotellkorridorer, men det var sällan någon förflyttade sig mellan dessa hotell.
En gång syntes i alla fall Burlington Theatre och en annan gång nämndes Union Bus Terminal.Det var ju alltid något.
Och jag säger bara svartvitt. Jag älskar verkligen svartvita filmer.
Inlägg
