Hemligheten

Den fjärde och sista delen i Moa Martinsons serie om Betty i torpet Tallbo har titeln Hemligheten. Den kom ut 1959 och blev Moa Martinsons sista roman. Betty är tjugo år och hon utkämpar en daglig kamp mot fattigdomen och för att hålla sina barn med mat. Hon letar ständigt efter nya utvägar. Betty läser de tidningar hon kan komma över. Det är till exempel den anarkistiska tidningen Brand. Hon ger sig in i karlarnas diskussioner och funderar över om en är släkt med den en är gift med. Hon tycker själv att hon lagt sig till med Fredriks elakhet och svågern Fritz sneda grin och sin svärfars snålhet. Men på samma gång är hon sina vänners omtänksamma och generösa vän. Kvinnors liv skildrar Moa Martinson väldigt tätt inpå. Det som rör sig i Bettys huvud är mycket författarens egna tankar. Hon har ju levt samma liv som Betty både under uppväxten och som tidigt gift ung mamma. Och liksom i serien om Sally har Betty en stark och älskad mamma. Betty sätter henne ett snäpp över Gud. Moas egen mamma, Kristina Swartz, stod modell för dessa starka mammor. Författaren Kristina Sandberg ser likheter med Elena Ferrantes Neapel - kvartett. Hon menar att det inte var så stor skillnad mellan 1910 - talets Södertörn och ett fattigt kvarter i 1950 - talets Neapel. Bröderna Solara kunde jämställas med bröderna Tallbo. I Hemligheten blir Fredrik svårt sjuk och Betty vårdar. Hon får oväntad hjälp av grannar; torpare såväl som bönder. De turas om att vaka över Fredrik. Betty förundras, men får veta att så brukar man göra. Bettys humör skiftar ständigt -i likhet med Moa Martinsons eget. Det visar sig att hon kan bli ganska våldsam och det är inte lönt att det kommer några bondfångare och försöker någonting med Betty. Undrar just om författaren tänkt sig någon fortsättning på Bettys liv. Hon hade ju intressen utöver livet i Tallbo. Liksom Moa Martinson hade intressen utöver torpet Johannesdal. Betty skildras med goda och mindre goda sidor. Hon är mycket mänsklig och en tar henne till sig. Samma sak gäller människorna omkring henne. De tar form allt efterhand som läsningen fortskrider. Moa Martinson skriver för en ny  publik genom sitt sätt att skildra kvinnors liv in på själva förlossningsarbetet. Naturligtvis reagerar många manliga författare, såsom Ivar Lo - Johansson och Artur Lundkvist, negativt. De glömde i all hast alla gånger de låtit sig trakteras hos paret Martinson i Ösmo. Det känns som om det är dags att läsa om Sally  - serien och en hel del annat av Moa Martinson.

Titel: Hemligheten

Författare: Moa Martinson

Förlag: Tidens förlag

Tryckår: 1959

Antal sidor: 251

Hemligheten

Philippe Grimbert har skrivit en liten självbiografisk roman, Hemligheten, om en ung pojke som är enda barnet och som känner på sig att han är fel, så fel. Han skulle ha varit en helt annan. Hans far hade önskat sig en annan son och kanske i viss mån även modern. Två vältränade vackra människor får en liten bräcklig son, sjuklig, blek och tanig och helt ointresserad av fysiska aktiviteter. Inte för att det sägs direkt, men sådant känner man ju på sig.
Pojken har en själsfrände i den sextioåriga Louise med klumpfoten. För henne kan han berätta.
Och hon berättar för honom. Någonstans mitt i vänder sig berättelsen runt sin axel och vi tar om alltihop från början. Utan alla lögnerna som odlats och omhuldats inom familjen.
Philippe Grimbert berättar sin judiska familjs historia med vemod och stillsamt ironisk distans. I bakgrunden brusar efterkrigstidens Paris.
Hemligheten har blivit mycket hyllad och översatts till tjugotalet språk och givits ut i trettio länder. Philippe Grimbert är psykoanalytiker och brukar mestadels skriva fackböcker. Hemligheten, som är hans skönlitterära genombrott har redan blivit filmad.
En oerhört fängslande berättelse som inte kan lämna någon oberörd.
Bilden är lånad av Aftonbladet.