En dröm

Berättaren = jag älskade redan som liten flicka att drömma både under dagen och natten. Hon tänker på sina föräldrars hus som  före branden i Åbo 1827 var byggt på ett gammalt kloster och hade spännande gångar och valv som hon gärna velat veta historien bakom. Men det är inte så dumt att sitta framför en falnande brasa och se på lågorna i kakelugnen och drömma. Hon ser en betydelse i allt, men  kakelugnsluckan har hon svårt att fantisera omkring. Hon tänker på Jonathan Swift som hittade på en berättelse om en sopkvast som han sedan läste upp för ett par gamla tanter och låtsades att han läste ur en andaktsbok. Tanterna blev mycket förtjusta. Så varför skulle en inte kunna skriva något om en kakelungslucka. En kväll går berättaren tidigt till sängs eftersom hon mått lite illa. Strax uppenbarar sig i drömmen en liten luftig flicka  i en lekande flamma. Hon är i själva verket ingen annan än den fula kakelugnsluckan, dotter till den store eldkungen smeden. Och så berättar hon sin sorgliga historia för den drömmande. Drömmen får ett lika oväntat som abrupt slut.

Fredrika Runeberg har skrivit den här lilla berättelsen som passar in på nr 13 i Ugglans&Bokens läsutmaning Läs en novell III, Läs en novell med färre än sju sidor.

En mor och hennes döttrar

Fru Catharina Boije och hennes döttrar - en berättelse från den stora ofreden av Fredrika Runeberg, nationalskaldens hustru. Observera att författaren väljer ordet "berättelse". Hon ville inte använda "roman" för det hade en negativ klang. Om den här romanen hade publicerats när den var färdigskriven 1843 hade det blivit den första historiska romanen i Finland. Men Fredrika Runeberg gömde manuskriptet i sin gråa sypåse för hon ansåg det okvinnligt att vara först på plan. När sedan Zacharias Topelius brutit mark kom Fru Catharina Boije ut 1858, femton år efter tillkomsten. Fru Catharina Boije är en mäktig kvinna av börd. Hon har ansvaret för gård, tjänstefolk och två döttrar eftersom hennes man är död. Hennes son Göran är ute i kriget och hon vet inte ens om han är i livet. Den ena dottern, Cecilia, är en vek flicka med spindelfobi. Hon är av typen klängranka, en kvinnotyp som en möter lite överallt i litteraturen vid den här tiden. Hon är väldigt bunden vid sin karismatiska mor och uppför sig helt i enlighet med moderns förväntningar. Den andra flickan, Margareta, går sin egen väg. Hon väljer sin egen man, en ofrälse, något som starkt ogillas av fru Chatarina, som är mycket bördsstolt och noga skiljer på folk och folk. När kosackerna når Hattanpää gård flyr kvinnorna och kommer ifrån varandra. Margareta träffar kapten Magnus Malm som räddar henne med fara för eget liv. De gifter sig under flykt över isen utanför Åland. Det är de tre kvinnorna som är intressantast i berättelsen, som känns förvånansvärt fräsch. Den är spännande och en får anledning att repetera ett stycke turbulent svensk-finsk-rysk historia.
Och jag får verkligen lust att läsa Fredrika Runebergs andra historiska roman, Sigrid Liljeholm, som kom ut 1862. Fredrika Runeberg drömde om självständighet för kvinnan. Kvinnans historia handlar om lidande och underkastelse; mannens om härskande och handling. Nationalskalden uppmuntrade hustruns skrivande och firade hennes framgångar med sina kumpaner en trappa upp. Själva föremålet för hyllningarna stod vid spisen på bottenvåningen och ilade då och då uppför trapporna för att passa upp.

Olikhetsutmaningen: nytt och gammalt

enligt O: "Dags för en ny veckoumaning som jag valt att kalla för olikhetsutmaningen. Varje vecka presenterar jag ett motsatspar och jag vill att ni skriver om två böcker, filmer, tv-serier, författare eller andra kulturella företeelser som passar in på orden. Lätt som en plätt! Idag handlar det om något nytt och något gammalt" Kul med en ny torsdagsutmaning!

Nytt: Anna Larsdotters uppmärksammade bok Kvinnor i strid (klickbar titel) som kom ut på Historiska Media 2016. I tisdags hade jag nöjet att lyssna på författaren själv som berättade om sitt militära intresse i allmänhet och kvinnor inom det militära i synnerhet. Bland de kvinnor som klätt sig som män för att få delta i strid, som Anna Larsdotter berättar om i boken, fanns adelsdamen Ulrika Eleonora Stålhammar från Svenarum i Småland. 1713 byter hon kläder i skogen och blir Wilhelm Edstedt. Hon hade sett hur hennes fem systrar blivit tvungna att gifta ner sig för att få sin försörjning och så ville Ulrika Eleonora inte ha det. Hon tog stora risker. Det var förbjudet för en kvinna att vara soldat. Det var förbjudet för en kvinna att klä sig i manskläder, men Ulrika Eleonora trotsade dessa förbud. Och som inte detta vore nog; hon gifte sig med en annan kvinna! Och det var ju ett brott som var belagt med dödsstraff. Nu var kvinnorna inte lesbiska och de slapp undan med mycket lindriga straff. Ulrika Eleonora deltog som artillerist i strid genom att bl. a. ladda kanoner. Ladda - inte avfyra. Det sköttes av någon med högre lön och bättre pension.

Gammalt: 1843 skrev Fredrika Charlotta Runeberg romanen Fru Catharina Boije och hennes döttrar. Boken fick ligga i skrivbordslådan i femton år tills Zacharias Topelius hunnit publicera en historisk roman. Inte kunde en kvinna vara först med det, resonerade Fredrika Charlotta! Självkänslan var det si och så med. Romanen tilldrar sig under den stora ofreden 1700 - 1721; alltså under samma tid som Ulrika Eleonora Stålhammar/ Wilhelm Edstedt var aktiv som soldat. Läsaren följer Catharina Boije och de två döttrarnas öden som utvecklar sig så olika mycket beroende av deras respektive personligheter. Mer om denna bok vid senare tillfälle. På bilden berättar Merete Mazzarella.

Hurra för Fredrika Runeberg!

5/2 bakade Fredrika Runeberg Runebergstårtor till sin man nationalskalden Johan Ludvig Runeberg (1804 - 1877) på hans födelsedag.
Eventuellt är det också hennes eget recept. Men om det tvistar de lärde.
Och, ja, de kallas tårtor. Jag skulle ha sagt bakelser
De är godare än man kan tro.

Runebergstårtor

100 g smör
1 dl socker
1 ägg
1 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver (knappt)
2 droppar bittermandelolja (kan ersättas med ½ tsk kardemumma)
1 dl skorpsmulor
1 dl mald mandel
½ dl grädde

Garnering:
½ dl florsocker
vatten

Sätt ugnen på 200 grader.

Vispa fett och socker pösigt. Vispa i ägget.

Blanda de torra ingredienserna och rör ner dem i smeten med en trägaffel. Rör ner grädden.

Fördela smeten i pappersformar som du fyller till tre fjärde delar.

Grädda tårtorna i ca 10 min

Rör ihop ingredienserna till glasyren. Den ska vara ganska fast.
Klicka sylt på tårtorna
Spritsa sedan sockerglasyren runt sylten eller ringla med en tesked.