Finland 100 år forts.

Det var roligt med Finland 100 som ämne för Veckans topplista v. 40, så jag tänkte att jag fortsätter en stund till och inventerar minnet och bloggen och fyller på med några lite senare författare än på gårdagens topplista. 
Elias Lönnrot, läkare, språkforskare och botaniker, är framför allt känd för att ha sammanställt det finska nationaleposet Kalevala. Han hör ju egentligen till gårdagens lista, men alla fick ju inte plats.

Sirkka Turkka, finländsk poet, som fick Tomas Tranströmer - priset 2011. Tidigare hade hon bl. a. fått Alexis Kivi - priset. En diktsamling heter Livet är ett för vinden vacklande hus; en annan En hund i strumpbyxor och en dikt som lästes i Dagens dikt har den underbara titeln Idag blev jag nästan bjuden på ett bröllop. Djuren och naturen betyder mycket för henne; särskilt hunden.

Eva- Stina Byggmästar, finlandssvensk poet, med till exempel diktsamlingen Knoppar blad blommor grenar

Du är blåbäret 
som önskar sig sur jord
och tid, fjärran alla
pedantiska trädgårdsmanualer
tar du år på dig för att gro.
Bortom alla snörräta planteringsrader
vandrar du dina poetiska skogspromenader
som du vill i midsommarnatten
med en morkullefjäder i hatten

Eeva Kilpi, född i Karelen, skriver både poesi och prosa. Bröllopsdansen, Tamara, Vinterkrigets tid, Fortsättningskrigets tid är exempel på romaner. Familjen fick fly undan tyskarna 1939. Eeva Kilpi besjunger Karelen och bevarar minnet av sin barndoms landskap. Om kärleken och döden heter en samlingsvolym med dikter, som till exempel den här:

Säg till om jag stör,
sa han när han steg in,
så går jag med detsamma.
Du inte bara stör,
svarade jag,
du rubbar hela min
existens.
Välkommen.


Philip Teir, författare och kulturchef på Huvudstadsbladet läser jag gärna.
Akta dig för att färdas alltför fort (novellsamling) och Vinterkriget:en äktenskapsroman; Teirs första roman, har jag läst och gillat. Novellsamlingen var bäst. I våras kom Så här upphör världen men den har jag ännu inte läst.

Pia Ingström, kulturredaktör på Hufvudstadsbladet, har skrivit Inte utan min mamma, en hyllning till en äventyrlig mamma som lämnade en viss anarkism i arv till dottern. Voukko Ingström föddes i Karelen - "Upp med humöret fast hjärtat ruttnar", säger karelarna - och blev en fin mormor åt sina barnbarn. Hon blev sedan en mönsterpensionär som skötte sina friskvårdsförpliktelser och gick på konstkurs.

Johannes Linnankoski skrev Sången om den eldröda blomman som jag läste i tonåren. Den handlar om timmerflottare och kärlek.

Eeva Joenpelto läste jag en serie romaner av för ganska länge sedan. Jag var väldigt förtjust i dem. De handlade om kvinnoliv på landsbygden; generationsmotsättningar och kampen mellan gammalt och nytt. Husfolk och fiender hette första delen

Tommi Kinnunen, Där vägarna möts och Kati Hiekkapeltos Kolibri har flera nämnt liksom Leena Lahtolainen och Minnet av vatten av Emmi Itäranta. 
Sofi Oksanen är ju alldeles självskriven så klart.

Rosa Liksom är en finländsk författare och konstnär. Hon har bl. a. skrivit 
Sånt är livet, som är en samling kortprosa som rör sig mellan Helsingfors i söder och Rovaniemi i norr. Romanen Kupé nr 6  tyckte jag också väldigt mycket om.

Veckans topplista v. 40. Finland 100 år

Johannas deckarhörna:"Finland firar i år 100 år som självständig nation, vilket också var ett av de teman som uppmärksammades på helgens bokmässa. Idag handlar topplistan därför om vårt grannland i öst. Min lista bjuder på några titlar med direkt koppling till självständigheten, men så länge Finland står i fokus är ämnet fritt."

Schildts förlag

1. Okänd soldat, Väinö Linnas klassiska roman från 1954. Den bygger delvis på självupplevda erfarenheter eftersom författaren själv deltog i kriget vid fronten. Okänd soldat skildrar en kulsprutepluton under fortsättningskriget 1941 - 1944.  Det är en brutalt realistisk skildring av krigets verklighet och författaren fick mycken kritik för det. Romanen är också filmad och med anledning av 100 - årsjubileet har man gjort en nyinspelning som ska släppas lagom till den 6 december, Finlands självständighetsdag. Okänd soldat spelas alltid den här dagen i Finland.

2. Zacharias Topelius, Fältskärns berättelser 1853 - 1867 i fem delar. Det började med att Topelius skickade in historiska berättelser till tidningar som sedan blev böcker eftersom de blev så populära. Topelius är ju också känd för Blommande sköna dalar och 

Och nu är lampan släckt och nu är natten tyst och klar
och nu stå alla minnen upp från längst försvunna dar
och milda sägner flyga kring som strimmor i det blå
och underbart och vemodsfullt och varmt är hjärtat då. 

3. Fredrika Runeberg, Fru Catharina Boije och hennes döttrar 

en berättelse från den stora ofredens tid. Detta var egentligen Finlands första historiska roman, men Fredrika Runeberg lät den vila i sin gråa sypåse så länge att Topelius hann först. 

4. Sju bröder av Aleksis Kivi läste jag för så länge sedan att jag knappt minns den,men jag tar med den ändå för att den är en klassiker och en av de första romanerna som skrevs på finska. Den handlar om sju vildvuxna bröder som bor hemma i stugan med sin mor. När hon dör kommer de att leva fribrytarliv i skogarna. Sju bröder kritiserades mycket när den kom ut för att den sades förlöjliga allmogen. Men snart vände vinden och Sju bröder blev det litterära verk som lever än idag. Aleksis Kivi -dagen den 10 oktober firas som den finska litteraturens dag.

5. Frans Eemil Sillanpää får vara med för att han är den förste och ende finländske författare som hittills fått Nobelpriset i litteratur. Det fick han 1939 efter många och långa diskussioner. Romanen Silja: berättelsen om ett gammalt släktträds sista gröna skott har jag läst också långt före denna bloggs tillblivelse. En intressant kvinnoskildring som vittnar om författarens mening att människan drivs av sin biologiska natur.