Mäktig musikupplevlese

torsdag 24 mars 19:30

Torsdag 24 mars 19.30
Malmö SymfoniOrkester
Joshua Weilerstein, dirigent
Marianna Shirinyan, piano

Schumann, R, Genoveva, uvertyr
Bartók, B, Pianokonsert nr 3
Sjostakovitj Symfoni nr 5

Ett mäktigt program! En helt fantastiskt konsert under ledning av den blott 24-årige Joshua Weilerstein. Så ung och redan så driven - vad ska han göra i resten av sitt liv?
Och han gjorde det utan partitur.

Programmet var som vanligt väl sammansatt. Från det som är lätt att ta till sig till det mera krävande. Schumann ville gärna skriva opera, men det gick inte så bra. Genoveva är den enda operan han fick till och inte ens den spelas särskilt ofta i sin helhet.
Ouvertyren är däremot ganska vanlig.

Bela Bartóks tredje pianokonsert framfördes virtuost av den armeniska pianisten Marianna Shirinyan. Publikens jubel mötte hon genom att generöst bjuda på ett extranummer - en mazurka av Chopin - tillägnat Japans folk.

Dmitrij Sjostakovitj var 30 år när han skrev sin femte symfoni. Han var redan påpassad av de styrande och han visste att han måste hålla tungan rätt i munnen. Så mycket viktigare som han hade en nyfödd dotter.
Den unge, energiske dirigenten, Joshua Weilerstein, presenterade personligen symfonin och sedan följde en kraftuppvisning av Malmö Symfoniorkester i fullt ornat med två harpor, flygel, pukor och trumpeter. Stämningarna växlar och som vanligt hör man stöveltramp i någon del.
För en entusiastisk amatör var den femte symfonin bra mycket lättare att ta till sig än den tionde som presenterades tidigare under våren.
Bilderna på dirigenten och solisten är tagna från programbladet.

After work

Onsdagen den 19 januari kl 18.
After work-konsert på Malmö Konserthus. På programmet: Dmitrij Sjostakovitj 1906 - 1975),
Symfoni nr 10 e-moll, op 93. Den skrevs strax efter Stalins död 1953.
Dirigent: Vassily Sinaisky, en karismatisk, skicklig och mycket rutinerad orkesterledare som eldade Malmösymfonikerna till oanade prestationer.
Poeten Niklas Törnlund var programvärd och presenterade symfonin och angav riktningen för de fyra olika satserna och läste en egen nyskriven dikt tillägnad Sjostakovitjs musa och elev, den azerbajanska tonsättaren
Elmira Nazirova, med titeln "Musan - hennes hår en svart kastby"
Symfonins första sats är den tyngsta och längsta och berättar om Stalins skräckvälde. Den börjar i grubblande svårmod som övergår i våldsam sorg.
Andra satsen är ett porträtt av Stalin själv - en kraftfull styrkedemonstration ägnad att sprida skräck och fruktan.
I tredje satsen leker tonsättaren med chiffer innehållande hans egna och Elmira Nazirovas initialer. Elmira Nazirova är född 1928 och kan mycket väl fortfarande vara i livet.
I fjärde och sista satsen upprepas namnchiffret och tonen är ljusare och gladare; kanske rent av lite festlig.
För mig var det alldeles tillräckligt med en symfoni av den här kalibern som enda programpunkt.
Det var en stark upplevelse att bära med sig och lyssna vidare på.
En bra idé det här med After work-konserter. För den som är hungrig after work serveras mat.
En annan god idé.