Till fröken Anna Charlotta von Stapelmohr 

Jag, en Pindi verkgesäll,
som bland gudens barn arbetar,
efter denna vers nu letar:
Mamsell Ulla, märk, mamsell ...
Alla Pindi tjänarinnor
var och en nyfiken tror,
att min vers ibland gudinnor
finns hos fröken Stapelmohr.  

av Carl Michael Bellman 1773

Pindi syftar troligen på den grekiske poeten Pindaros, en av de nio lyrikerna under antiken. Anna Charlotta von Stapelmohr är huvudperson i Carina Burmans nyutkomna roman God natt Madame.

Pris till favoriten!

Bilden är lånad

 Akademien prisar Carina Burman

Författaren Carina Burman tilldelas Eric och Ingrid Lilliehööks stipendium för 2015, skriver Svenska Akademien i ett pressmeddelande. Burman romandebuterade 1993 med "Min salig bror Jean Hendrich" och har även skrivit en rad litteraturvetenskapliga böcker.
Priset på 100 000 kronor instiftades 2007 och går växelvis till författare, översättare och bibliotekarier. Bland tidigare pristagare finns Inger Alfvén och Arne Johnsson.
Bra val! Grattis Carina Burman!

Proffsresenären Ellen Rydelius

Bilden är lånad

Carina Burman är i farten igen! I gårdagens Svd skriver hon en understreckare om "den första turistboomens stora guideboksförfattare under mellankrigstiden". Rom på 8 dagar (1927) skrevs av Ellen Rydelius (1885 - 1957) och  blev en omedelbar succé. Ellen Rydelius skrev en rad andra guideböcker, översatte böcker från ryska, italienska, engelska, tyska  och franska. Hon skrev också kokböcker om fransk, italiensk och rysk mat och översatte en bantningsbok!  Hennes ideal var att leva i kappsäck utan ägodelar som tyngde. Helst ville hon bo i en grön cirkusvagn. En kort tid var hon gift med Elin Wägners bror, Harald Wägner. När han var otrogen skildes hon ifrån honom, tog dotter (Ria Wägner) och skrivmaskin och flyttade till Rom. Ellen Rydelius skrev personligt och hade blick för det udda och är enligt Carina Burman en god stilist. Ellen Rydelius blev som en kompis som visade runt i staden. 1951 kom hennes memoarer, Leva randigt, där hon bland annat skriver om den lyckliga, glada studietiden i Uppsala. Carina Burman är verksam inom Svenska institutets i Rom guideboksprojekt TOPOS AND TOPOGRAPHY. Rome and the Birth of the Guidebook genre. Hon arbetar på en bok om Ellen Rydelius. Läs hela understreckaren HÄR

Utgallrat

"Mig törstar!" Jesu ord på korset. Och Fredrika Bremers. Ständigt återkommer hon till törsten; efter kunskap, inspiration och frigörelse, men också efter frälsning och försoning."
Så inleds Mig törstar! Studier i Fredrika Bremers spår. Redigerad av Åsa Arping & Birgitta Armo - Nilsson. Gidlunds förlag 2001. Carina Burmans bidrag har titeln "Lingonen och paradisfågeln."
Från Bremer till Brinkman - en återfunnen brevsamling.
Madeleine Gustafsson skriver om Bremers adressat. Hemmen i den nya världen berättade för Agathe. Sista inlägget i boken är Birgitta Holms: Fredrika Bremer och framtiden. Så finns det förstås många andra intressanta artiklar i boken . Ett fynd bland utgallrade biblioteksböcker.
På samma gång hittade jag Skapande par redigerad av Whitney Chadwick och Isabelle de Courtivron, Alfabeta 1994. Har finns artiklar om Camille Claudel och Auguste Rodin, Frieda Kahlo och Diego Rivera, Vanessa Bell och Duncan Grant, Leonora Carrington och Max Ernst, Anaïs Nin och Henry Miller, Lillian Hellman och Dashiel Hammet, med flera. Och vad vore väl en samling av den här typen utan Virginia Woolf; Virginia Woolf och Vita Sackville - West.
Jätteintressant läsning som med all säkerhet ger upphov till ytterligare läsning. Bildmaterialet kunde varit lite roligare dock.

Krigets kvinnor

Idag skriver Carina Burman en artikel i SvD krigets kvinnor. Hon cyklar vidare i Flandern och besöker krigskyrkogårdar och museer. Alla britter har ett förhållande till första världskriget, det första moderna kriget. I Ypres har man byggt enslags triumfbåge, Meninporten, till de fallan samväldessoldaternas minne. Varje kväll kl 20 hålls här en minnesstund och unga brittiska kadetter bildar hedersvakt. Kvinnorna befann sig i nära anslutning till fronten som sjuksköterskor och ambulansförare. Vera Brittain hette en poet, feminist och pacifist som just var ambulansförare. Hennen självbiografi, Testament of Youth,  kom ut 1933; ny upplaga 2014. Hon har också skrivit Storm över England, 1941. Kvinnorna förekom ju också i skönlitteraturen. Siegfried Sassoons faster, till exempel, älskade sin trädgård och sitt fosterland. Anthony Quinn lyckas i Half of the Human Race från 2011 behandla kriget, cricket och suffragetterna. Pat Barker skrev The regeneration trilogy och William Brodrick om desertörer i A whispered Name. Jacqueline Winespear´s Masie Dobbs låter den käcka Masies fästman ligga på fältsjukhus. Robert Ryan skriver Dead man´s land om doktor Watson som tjänstgör som fältläkare efter det att Sherlock Holmes blivit biodlare. Dr Watson konstaterar att ingenstans är det så lätt att dölja ett mord som vid fronten. Man ser inte skogen för bara trän. Förmodligen kommer vi att få se ett ökat intresse för Första världskriget. Nya rön görs hela tiden.                                                   

Idag för 100 år sedan

Idag för 100 år sedan förklarade dubbelmonarkien Österrike Ungern Kungariket Serbien krig. Minnet av kriget lever i Flandern, skriver Carina Burman idag i en artikel i SvD. Hon har cyklat runt i Ypres och besökt krigsminnen, framför allt mängder av gravfält, stora, små, centrala och mera svåråtkomliga. Hon redovisar också den litteratur hon läst i ämnet, bland annat flera stora poeter till exempel Siegfried Sassoon. Korset och vallmon har blivit sinnebilden för de stupade i Ypres och sätts på gravarna av tillresta anhöriga.
Sassoon nämns också av dagens utmärkt pedagogiska  sommarvärd Anna von Bayern, som är politisk journalist på Europas största tidning Bild am Sonntag och prinsessa.

An old French Poet
When in your sober mood my body have ye laid
In sight and sound of things beloved, woodland and stream,
And the green turf has hidden the poor bones ye deem
No more a close companion with those rhymes we made;

Then, if some bird should pipe, or breezes stir the glade,
Thinking them for the while my voice, so let them seem
A fading message from the misty shores of dream,
Or wheresoever, following Death, my feet have strayed.

Utgallrat

Igår besökte jag ett bibliotek som placerat sina utgallrade böcker precis utanför ingången. Jag försökte gå förbi med högburet huvud, men skymtade ett välkänt namn i ögonvrån:  Carina Burman. Sedan var det kört.Tre titlar 10 kr. Billigare kan det inte bli, men det löser ju inte platsfrågan. Snart måste jag dessutom upprätta en Burman - hörna i hyllan. Babylons gator; ett Londonmysterium kom ut 2004 och är en kriminalroman i historisk miljö med en myckenhet litteraturhistoria i. 1800 - talsförfattarinnan Euthanasia Bondeson agerar detektiv. Året är 1851.

Vit som marmor; ett romerskt mysterium kom ut 2006. Euthanasia Bondeson löser problem i Rom.
Latin, arkeologi och italiensk mat är de stora intressena just nu. Året är 1852 och EB rör sig bland svenska konstnärer och arkeologer i den eviga staden.
I tredje romanen om Euthanasia Bondeson, 
Hästen från Porten; ett österländskt äventyr, 2008,  kommer EB från den syriska öknen till Konstantinopel, staden som ligger mellan öst och väst. Hon har ett försvinnande att utreda. Året är 1853. EB möter egendomliga resenärer, besvärliga poliser och hjälpsamma haremsdamer.
Samtliga titlar är utgivna på Albert Bonniers förlag.

Sanning och konsekvens

Jag piggnar alltid till när jag ser Carina Burmans namn i tidningen. Idag skriver hon en  understreckare om en ny bok av Edith Södergran. Vad hade hade hänt Edith Södergran (1892 - 1923 )och alla andra för tidigt bortgångna författare om de inte dött så unga? Bilden av dem präglas mycket av just detta faktum. Agneta Rahikainen, finländsk litteraturforskare har skrivit en ny biografi om ES, Kampen om Edith. Biografi och myt om Edith Södergran (Atlantis). Första delen är författarbiografi; andra delen ägnas uppkomsten av myten. Rahikainen går igenom de biografier som skrivits om ES fram till 1950. Hagar Olsson och Elmer Diktonius började omedelbart efter Södergrans död att tävla om vem som varit bästa vännen. Rahikainen kritiserar särskilt Gunnar Tideströms biografi som kom ut 1949. Han driver tesen att man kan tolka ES:s dikter biografiskt och att alla hennes problem var psykiska. Det finns skillnader mellan manliga och kvinnliga södergranforskare och det läggs väldigt stor vikt vid henne utseende och kropp. Rahikainen tecknar bilden av en mera robust kvinna som var okonventionell, intresserad av kvinnosaken och politik. Hon talade ett flertal språk och hennes Raivola var inte alls så avskuret från omvärlden som tidigare gjorts gällande. Rahikainen håller för troligt att ES inte alls varit särskilt trevlig utan mera originell och lite galen. Det är inget dåligt eftermäle i mina ögon. I min egen hylla hittade jag Ernst Brunners doktorsavhandling med den vackra titeln Till fots genom solsystemen. Edith Södergrans expressionism från 1985 (med massor av referenser till Gunnar Tideström).

Skenbart förspillda dagar

Klara Johanson (1875 - 1948) var en tuff kvinna som föddes i Halmstad och dog i Stockholm. Hon blev fil. kand. 1897 och verkade sedan som litteraturkritiker, essäist, recensent och författare. Hon älskade alldeles speciellt Goethe, särskilt den unge Werthers lidande, men även Emily Dickinson
och Søren Kierkegaard stod högt i kurs.
Klara Johanson var lesbisk och inledde under studietiden ett förhållande med Lydia Wahlström. De förblev vänner genom livet. Ellen Kleman blev senare den fasta punkten i Klara Johansons liv. Det hindrade inte att hon inledde en förbindelse med konstnärinnan Sigrid Fridman, vars skulptur av KJ kan ses på Nationalmuseum.
Humor, intelligens och stilsäkerhet är utmärkande för Klara Johanson , som mycket väl tål att läsas än.
ellerströms har nu publicerat Klara Johanson, Skenbart förspillda dagar. Aforismer och dagboksanteckningar. Nr 6 i serien elementa.
Urval och kommentarer: Jonas Ellerström. Inledning: Anna Bohlin.

Ett par exempel: "Helig" är ett fett ord. Man borde aldrig ta det i mun utan senap

Att skriva om diktare är ju dock en malplacerad beskäftighet. Har de inte uttryckt sig? Vilken impertinens då att komma lufsande bakefter och försöka uttrycka dem en gång till!

Vem skulle passa bättre att skriva Klara Johansons biografi än Carina Burman?

Tillskott

Två romaner av Carina Burman på ett bräde för futtiga fem kr/st. Det kallar jag fynd. Burmansamlingen växer. Den tionde sånggudinnan handlar om författaren Sophia Elisabeth Brenner (1659 - 1730) och är en blandning av brevroman och detektivroman. Cromwells huvud tilldrar sig i lärdomsstaden Cambridge och beskrivs som en uppsluppen skröna; lika delar detektivroman och Alice i Underlandet. 1996 - 1997 var Carina Burman Visiting Fellow vid Clare Hall i Cambridge.

Lästips à la Burman

Bilden är lånad

När jag hör namnet  NANCY MITFORD
tänker jag ofelbart på biografier om berömda män och kvinnor och 
De osannolika systrarna Mitford (2002) av Cecilia Hagen..
Vackra, rika och excentriska har de tilldragit sig stort intresse genom tiderna.Nancy Mitford (1904 - 1973) var äldst och minst spektakulär. Hon skrev en del bästsäljande romaner som nu kommit ut i en samlad utgåva.

The Penguin Complete Novels of Nancy Mitford,
åtta romaner i kronologisk ordning.
Bäst är de tre romanerna om berättarjaget Fanny, hennes familj och väninnor ”The pursuit of love” (Förföljd av kärlek, 1945) och ”Love in a cold climate” (Kärlek i kallt klimat, 1949)   ”Don’t tell Alfred” (Inte ett ord till Alfred, 1960) 
Romanerna handlar om kärlek, är cyniska och roliga och tilldrar sig i innekretsarna under 20 -talet bland det s. k. "bright young people"
Så här kan det låta:
"Gift dig av kärlek om du kan! Det varar inte, men är en intressant upplevelse och en bra början på livet. Senare, när du gifter dig till pengar, låt det för Guds skull vara stora pengar!”.

Den som påminner om Nancy Mitford är litteraturvetaren, författaren och kritikern Carina Burman i understreckaren Hos Mitford är livet värt att skratta åt. Läs hela artikeln HÄR.
I mina öron låter detta som något för sommarens läslista.

En tuff brud i vida kjolar

Carina Burman skriver i en  understreckare om
Fredrika Bremer som resenär i Jerusalem. Bl. a. Carina Burman besöker Jerusalem ungefär 150 år senare och hon jämför sina intryck med Bremers och kommer fram till att gatulivet är detsamma.

Nyfiken och vetgirig skyr Fredrika Bremer inga strapatser för att komma dit hon vill. Människor, politik, religion och kvinnors förhållanden intresserar henne speciellt. Alltså gör hon besök i harem och konstaterar att kvinnorna där inte är så mycket mer instängda än svenska societetsflickor.

Svenska kvinnors förhållanden tål att jämföras med de amerikanska slavarnas konstaterar hon vid upprepade tillfällen.

Gerd Reimers skriver i Vägar och utvägar. Kvinnliga litteratörer på resa om Fredrika Bremer som resenär. Hon betonar också nyfikenheten och det visuella hos Fredrika som journalist.

Hon var oerhört populär i USA och  blev inbjuden att äta och bo hos en mängd människor. Hon reste runt och kom till Minnesota vid ungefär samma tid som Mobergs Karl Oskar och Kristina; sensommaren 1850. 

I Usa badar man - visserligen iförd massor av kläder, men i alla fall.

Fredrika Bremer kastar sig oförfärat i vågorna iförd brunrandig ylletröja och hon talar om sig själv som en kålmask i Atlanten. Och hon älskar bad.

Vill man ha en heltäckande bild av pionjären Fredrika Bremer (1801 - 1865) kan man läsa 

Carina Burmans fantastiska biografi Bremer (2001). Den innehåller nytt arkivmaterial och en mängd bilder som beskriver livet på 1800-talet.

Den finländska Sapfo

En av mina skrivande svenska kvinnor i tematrion från inlägget den 16/1 var
Carina Burman.
Jag fortsätter på Burman-spåret med hennes fina lilla skrift
Den finländska Sapfo. Catharina Charlotta Swedenmarcks liv och verk.
CCS föddes i Stockholm 1744 (troligen) och dog i
Finland 1813.
I Carina Burmans livfulla presentation möter man en envis kvinna som hävdar sin rätt ibland tidens litteratörer.
Hon var ingen större författare, men har sin betydelse som murbräcka.
Och enligt Carina Burman är det just dessa småförfattare som ger en inblick i samhället som det var tiden mellan frihetstid och gustaviansk tid.

CCS hade inga dåliga konkurrenter. Mestadels var det män. Huvudkonkurrenten var Johan Henric Kellgren. De hade samma mecenat och de skrev hyllningsdikter till samma kungligheter.
Det var Kellgren som spefullt gav CCS epitetet "den finländska Sapfo".
Men kvinnoföraktet som sådant föddes med romantikerna, säger Carina Burman, så därför fick kvinnliga författare fortfarande plats. Och de var ju för allt i världen inte så många.
I Carina Burmans skrift finns också CCS:s fem dikter och hennes mest anmärkningsvärda verk
Dianas fest. Herdaspel uti en Act - skriven till Gustav III:s besök i Åbo.
Hennes första publicerade dikt är en sorgedikt i Åbo Tidningar till den nyligen bortgångne Adolf Fredrik. Tillfällighetsdikter var ett sätt att komma fram för blivande författare.
Dikten Afsked af Sommaren. Qwäde - är mycket rytmisk och njutbar och kan med behållning läsas än i denna dag.
Den finländska Sapfo är en liten pärla till bok.
Och Carina Burman är alltid lika uppiggande, entusiastisk och kunnig.
1700-talet var en lysande tid säger hon i förordet. Och hon förmår verkligen göra rättvisa åt det.

Läs Michel Ekmans uppskattande recension i SvD

Henrika Tandefelt om Catharina Charlotta Swedenmarck i BLF
(Biografiskt lexikon för Finland).

I Nordisk Kvinnolitteraturhistoria står - ingenting!

Tematrio - Skrivande svenskor

LYRANS tematrio denna vecka är skrivande svenskor.

Det finns en hel del att välja på men jag väljer följande:

Carina Burman för hennes spänstiga recensioner som spritter av läsglädje och intresse. Och för hennes romaner om Kellgren, Sophia Elisabeth Brenner och Geijer. Och biografin om Klara Johanson

Carola Hansson för hennes underbara språk i romaner som Andrej och Den älskvärde.

Ann Heberlein för hennes otroliga förmåga att finna ord för svåra saker och för hennes kunskaper och beläsenhet som till exempel i Ett gott liv.

Inkunabler till mor?

Carina Burman skriver i sin

krönika

i dagens SvD att julklappsboken ska vara rolig och överraska och inte vara något man köper själv.

Inga kärleksromaner till den som har hjärtesorg; inga bestsellers.

Skulle man vilja ha boken själv? Hur väl känner man mottagaren?
Eftersom kvinnor sägs älska det exklusiva kan mor få inkunabler. Eller diamanter.
Carina Burman och jag är helt överens om att årets julklapp alltid är en bok.
Inte som i år en matkasse. Hur kul är det med en hoper rotfrukter när man kunde fått en bok?
Själv önskar Carina Burman sig Uppsala domkyrkas historia i sex band.
Det gör däremot inte jag. Då tar jag hellre diamanten.

Tomten fick draghjälp

W G Sebald, Dikt, prosa, essä stod överst på listan över böcker som jag önskade mig i julklapp. Men - när jag hade läst Carina Burmans understreckare idag så ryckte det till i klickfingret! Och så fick tomten (alldeles oförtjänt) hjälp på traven. W G Sebald föddes 1944 i en liten alpby i Bayern 1944 och dog 2001 i en bilolycka i England. Imorgon, onsdag, är det på dagen 10 år sedan.

Boken som ges ut av Bonniers i Panacheserien innehåller Sebalds fyra stora verk, Svindel, känslor; Utvandrade; Saturnus ringar och Austerlitz
Läs hela understreckaren HÄR

I skuggan av männen

Jag blir alltid så glad när jag läser Carina Burmans recensioner.
Hon förmedlar sin lust i och till läsandet.
Dagens understreckare handlar om två nyutkomna biografier om två starka kvinnor som stod i skuggan av sina äkta män och andra män omkring dem.
Anna Maria Lenngren (1754 - 1817) hade hela det manliga litterära etablissemanget, sin man Carl Peter Lenngren och den gemensamme vännen skalden Johan Henric Kellgren som överskuggade henne.
Litteraturvetaren Torkel Stålmarcks biografi har titeln: Anna Maria Lenngren.
Med den underbara undertiteln: Granris och blåklint.
(Det var så hennes poesi doftade enligt 1800-talsskalden Oscar Patric Sturzen-Becker.)

Den andra biografin handlar om Sophie Creutz (1752 - 1824), finsk adelsdam som levde i skuggan av sin mycket berömde farbror Gustaf Philip Creutz, sin koleriske, lågadlige äkta man Lars Glansenstierna och sin älskare officeren och kvinnokarlen Göran Sprengtporten.
Kirsi Vaino - Korhonen har skrivit Sophie Creutz och hennes tid. Adelsliv i Finland på 1700 - talet.

HÄR finns hela understreckaren