Lundaförlaget Historiska Media ger ut en serie som heter Världens dramatiska historia. En titel i den serien är Dracula. Myt och verklighet av Katarina Harrison Lindbergh. Hon har tidigare skrivit Vampyrernas historia (2013) så hon är redan inne på området. Den Dracula vi känner bäst är väl den vi möter i Bram Stokers roman med samma namn. Det är evigheter sedan jag läste den men jag minns den arme Jonathan Harkers förfärliga upplevelser hos den mystiske greve Dracula i Transsylvanien. Harker hade kallats in för att hjälpa greven med fastighetsaffärer och han förstår ganska snart att han inte är gäst utan fånge i slottet. 1897 kom Bram Stokers roman ut och måste därefter läsas på scen för att bevara författarens copyright. Dracula blev inte mer uppmärksammad än Stokers tidigare romaner men Dracula hade framtiden för sig. När Bram Stoker dog 1912 var romanen inne på sin nionde upplaga. 1400 - talsfursten Vlad III i Transylvanien kallades även pålspetsaren eller påldjävulen efter sin vana att spetsa sina ovänners huvuden på pålar. Han hade det inte lätt eftersom han måste hantera det osmanska riket å ena sidan och Ungern å andra sidan. Vlads far var medlem i Drakorden vars syfte var att bekämpa muslimer. Dracula betyder drakens son. Bokens omslagsbild är en oljemålning föreställande den grymme Vlad III. Men det finns inget som talar för att Vlad III var vampyr. Francis Ford Coppola kom så småningom att göra en film som han kallade Bram Stokers Dracula (1992). Han ville ge sken av en dokumentär, men det är det alltså inte tal om. Coppola har dragit ifrån och lagt till efter eget behag i Stokers roman. Begreppen vampyr och varulv kom att flyta samman och är ibland samma sak. Stokers Dracula är båda delarna. I folktron fanns s. k. vardjur och varföremål som sades stå i kontakt med djävulen. I Sverige finns detaljrika skildringar av varulvar ifrån 1700 - talet. Och vem vet hur det stod till med Bockstensmannen som begravts som en vampyr med ansiktet neråt med en påle genom kroppen och på en avlägsen plats? I dagens läge har vi sett åtskilliga vampyr - och varulvsberättelser i litteratur och på film. True blood gick som serie i TV för en del år sedan. Sookie Stockhouse minns jag som en jättesöt liten flicka, som inte borde fått springa ute om nätterna. Stephanie Meyers Twilightserie filmades snabbt. Jag berömmer mig av att med en viss framgång ha sett första delen, Breaking dawn. Och Richard Mathesons zombievampyrklassiker I am Legend är en riktig rysare som jag också har sett. Boken kom 1954. Däremot har jag inte läst Anne Rice´s böcker om Lestat och Louis, The Vampire Chronicles. Katarina Harrison Lindberg går igenom både föregångare och uppföljare kring romanen om Dracula; både myter och eventuell verklighet. Senaste svenska utgåvan av Dracula var kompletterad med nytillkomna rön. Sådant är väldigt trevligt. Dracula. Myt och verklighet omfattar endast 160 sidor. Men den är mycket rymligare än så. Det är mycket intressant och medryckande läsning som gör att en måste tillfoga några titlar på den redan långa TBR - listan. Författaren skriver ledigt och personligt resonerande och det är inte svårt att föreställa sig att hon är en utmärkt föreläsare.
Titel: Dracula. Myt och verklighet
Serie: Världens dramatiska historia
Författare: Katarina Harrison Lindbergh
Förlag: Historiska Media
Tryckår: 2020
Antal sidor: 160