Drottning Margaretas historia

Föreningen Norden har utsett en boken Drottning Margaretas historia skriven av blekingeförfattaren Margareta Skantze till sin årsbok 2015. 

Att boken utsetts till årsbok 2015 av Föreningen Norden betyder mycket, säger Margareta Skantze. Det innebär för mig en marknadsföring av boken och att jag når fler läsare och förhoppningsvis blir den översatt till danska och norska. Det betyder också kontakt med bibliotek och skolor och det  och boken får också en studiehandledning. Boken handlar om drottning Margareta som föddes 1353 som yngsta dotter till Waldemar Atterdags och Helvig av Slesvig.  Vid två års ålder blir hon moderlös och uppfostras sedan av Märta Ulfsdotter, en dotter till den heliga Birgitta. Vid tio års ålder gifts hon bort med kung Håkon av Norge. Margareta förknippas framför allt med styret av Kalmarunionen som bestod av nuvarande Sverige, Danmark, Norge, Island och Grönland. Och hon var väldigt viktig för Sydsverige och Blekinge säger Margareta Skantze. Hon hade en rad politiska mål. Ett av dem var att hon ville bryta med den starka ekonomiska och politiska dominansen från den tyska Hansan. Och då satsade hon på inhemska handelsstäder, till exempel Ronneby. Bokens omslagsbild kommer från Ronneby kyrka. I Drottning Margaretas historia porträtteras också  en rad av Margaretas förmödrar, bl. a. den heliga Birgitta, som verkat för fred och försoning i Europa. Drottning Margaretas historia är rikt illustrerad, men tyvärr saknas litteraturförteckning.

Borttappad historia

Vägen till henne. Om kvinnans försvunna historia är titeln på en bok av
MARGARETA SKANTZE som kom ut 2010. 
I tisdags kunde man höra Margareta Skantze tala om Vägen till henne på Tyringe bibliotek. Trots fallerande teknik genomfördes föredraget lika engagerat som elegant och intressant. Margareta Skantze har läst kolossalt mycket - det ser man på den innehållsrika och aptitliga  litterturförteckningen - och också rest mycket och besökt muséer, bibliotek och gallerier runt om i världen. 
Hon följer kvinnans väg genom tiderna ; tar upp olika kulturers gudinnekult och ägnar mycket utrymme åt Maria - kulten och hur den har förändrats under två tusen år. Varje kultur har sin Maria - bild.
Förresten så är Josef en utmärkt modern manlig förebild, enligt Margareta Skantze.
Det var i militärstaden Karlskrona som Margareta S inledde sitt feministiska engagemang. Mötet med de manliga strukturerna i staden och Elin Wägners Väckarklocka blev avgörande för henne. Elin W har fortsatt att vara en följeslagare och ett rättesnöre för Margareta S.
"Det talas så mycket om de manliga autodidakterna, men ingen nämner att Elin W också var självlärd", säger Margareta. Hon hade velat läsa filosofi, men det fick hon inte för sin far. Han tyckte att hon skulle arbeta på hans kontor. (Som en  ödets ironi hamnade hon på stol nr 15 i Svenska akademien och efterträdde filosofen Hans Larsson.) 
I Väckarklocka (1941) talar Elin Wägner om sitt idealsamhälle som ett syskonsamhälle där män och kvinnor skulle samverka. Elin Wägner var essentialist; hon påpekar att kvinnan har så annorlunda existentiella livsval än mannen. Om man jämför med Simone de Beauvoir - som var existentialist - som avskydde de kvinnliga kroppsfunktionerna och egentligen var kvinnofientlig. Man föds inte till kvinna; man blir det. Könet som social konstruktion, alltså.  
Margareta Skantze har följt sin egen kursplan och egna personliga prefernser i arbete med Vägen till henne. Författarens/föreläsarens egen entusiasm smittar alltid av sig på läsaren/åhöraren. Tisdagens arrangemang blev ännu en bekräftelse på den regeln
   

Klassisk förmiddag i P2

WIKIPEDIA
om August Blanche som skulle ha fyllt 200 år idag.
Inte visste jag att han varit invecklad i den s. k.Det-går-an-fejden!
Det är för övrigt inte det enda jag inte visste om August Blanche.
Hyrkuskens berättelser, en folklivsskildring i stockholmsmiljö, är väl hans mest kända verk.

Hildegard av Bingen (1098 - 1179) har namnsdag idag.
Om henne skriver Margareha Skantze SÅ HÄR.
Margareta Skantze, som är dramatiker och regissör, har skrivit Hjärtats tysta sång, ett drama om Hildegard av Bingen, som hon betraktar som en av sina vägviserskor.

Maria Eleonora av Brandenburg (1599 - 1655) var gift med Gustav II Adolf och mor till drottning Kristina.
Det kan inte ha varit lätt, varken det ena eller det andra.
Drottning Maria Eleonora kom naturligtvis helt i skymundan. Hon var mycket vacker, men ansågs hysterisk och överdrivet känslosam.
Men - hon var mycket kulturellt intresserad. Och i det intresset möttes mor och dotter.
Moa Matthis har skrivit en bok om henne - Maria Eleonora . Drottningen som sa nej - som i mångt och mycket reviderar bilden av henne. Boken kom 2010 på Bonniers.

Antecknat under det att jag lyssnade på Klassisk förmiddag i P2.
Dagens program leddes av Eva Sjöstrand i Visby.
Kul med litterära kopplingar!