Timme noll

Lotta Lundbergs roman Timme noll tillägnas Cordelia Edvardsson.Förhållandet mor/dotter i berättelsen om Hedwig Lohmann i Berlin 1945 kan påminna om Cordelia Edvardssons och hennes mors, författaren Elisabeth Langgässers, upplevelser under kriget. Flickan, som dottern kallas i Lundbergs berättelse, lämnas iväg för att modern skulle få ägna sig åt sitt skrivande. Hedwig är övertygad om att Gud ska hjälpa dottern att överleva. Den andra huvudpersonen i Timme noll är den unga flickan Isa, som går hos en psykoterapeut för att få rätsida på sitt liv och finna sin identitet. Hennes föräldrar har inte sitt fokus på dottern. Isas terapeut heter Ingrid och hon är gift med en präst. Vi är nu i Uppsala under tidigt 1980 - tal. Ingrid är den tredje huvudpersonen i boken. Hennes man Karl Erik har fått Parkinsons sjukdom och måste söka sig till ett mindre krävande pastorat. Det betyder att Ingrid avslutar sitt yrkesarbete för att följa med sin man till Blidholmen. Det gnisslar i äktenskapet och Ingrid sliter i förtöjningarna. Det är lätta att bli upprörd å Ingrid vägnar. Maken förälskar sig i en ung författare, men kan man lämna en sjuk man? Alla tre berättelserna ställer frågor om skuld och hur man tar sig ur sitt livs ruin? Jag har redan bestämt att jag ska läsa boken en gång till för att kunna skala bort de yttre händelserna och koncentrera mig på författarens andemening. Det var lätt att läsa för fort. En ville veta hur de olika berättelserna skulle sluta.

Sveriges Radios romanpris 2015. Motiveringen:

”För att hon med obetvinglig briljans i språk och form skildrat sökandet efter inre kall, yttre spelregler och gränslös kärlek. Årets romanpristagare har blottat den djupa klyftan mellan vem man är och vem man skulle vilja vara. Cirkeln är sluten, hon är i mål.”

Pristagare

Sveriges radios romanpris 2014 tilldelades sympatiske, välskrivande Kjell Westö för romanen Hägring 38. 50 000 fick han. Priset delades ut på Uppsala stadsbibliotek i närvaro av författaren, som berättade och snällt besvarade frågor. Han gillar att resa runt och tala med läsare om sina böcker. Han delar med sig av sin syn på livet och ofta får han livsberättelser tillbaka.
Hägring 38 tilldrar sig i det Helsingfors Kjell Westö känner så väl och som han hyser en hatkärlek till. Han behöver en faktisk miljö åt sina realistiska romaner. Hägring 38 skildrar en tidsepok med ett mörknande Europa. Det kan påminna obehagligt om nutiden, säger Kjell Westö. Två ensamma människor - helt fiktiva - är huvudpersoner. Kjell Westö debuterade som 20 - åring med en diktsamling. Sedan har det blivit romaner och noveller. Vad det gäller noveller är förebilden den argentinske författaren Julio Cortázar, som föddes i Bryssel 1914 och dog i Paris 1984. Göran Tunström är en annan förebild.
Nästa roman, som blir en samtidsroman, är på gång.

Anna Fock har tidigare fått Katapultpriset för sin roman Absolut noll. Nu har hon också fått Borås Tidnings debutantpris på 100 000 kronor!
Romanen handlar om några hbtq - personer i St. Petersburg. De ligger i luven på såväl polis som fotbollshuliganer. Juryns motivering "för en roman som livfullt skildrar mänsklig värme och kyla och visar hur stark fiktionens kraft kan vara." Anna Fock fick idén till romanen när hon läste ryska vid Göteborgs Universitet. Hon är född 1984 och är verksam som översättare. Man kan bara önska lycka till!

Grattis, Jonas Brun

JONAS BRUN
född 1979, vann Sveriges Radios romanpris för sin tredje roman Skuggland, en roman om kärlek, förlust och saknad enligt flera källor.
2009 fick han Mare Kandre - priset för  romanen Det Amfibiska Hjärtat.
2004 debuterade han med romanen Den andra tiden.
Ännu ett läsprojekt att lägga till alla de övriga.
Men allra först ska jag slutföra Ingenbarnsland.

Vem vinner?

Vem får SVERIGES RADIOS ROMANPRIS?
Det är verkligen jättespännande. Ikväll kl 18.15 får vi veta resultatet. Oliiiiidligt spännande! Tycker jag som snart har läst ut Ingenbarnsland av 
Eija Hetekivi Olsson och är omåttligt förtjust! 
Och hoppas att Hetekivi Olsson får priset.
Vilken energi hon utstrålar den unga Miira som är huvudperson i romanen. Och vilken framåtanda och beslutsamhet. Trots att hon inte direkt har någon som uppmuntrar henne. Mamma och pappa bara längtar hem till Finland. Miira vill verkligen inte till Finland och hon vill inte heller gå i finneballeklasserna. Hon är svensk och talar utmärkt svenska. Varför ska hon som är född i Sverige läsa Svenska för invandrare? Det undrar jag också!
Miira är inte den som vill gå några banade vägar. Hon reagerar instinktivt mot spelet mellan flickor och pojkar och tycker att flickorna är löjliga som fnissar och låter pojkarna hållas.
Hon sticker upp mot lärarna och protesttiger sig igenom engelskan på¨Römossaskolan i Gårdsten. Vi befinner oss i mitten av 80 -talet.
Författarinnan har verkligen lyckats med sin debut. Stilsäker står det på baksidan av boken och det kan man bara hålla med om. Nyorden står som spön i backen. Oftast är de roliga och effektiva, men ibland blir de aningen för många. Den kärva humorn är svår att motstå. Liksom den arga, begåvade, unga Miira som trevar sig fram i en hård tillvaro. Hittills har hon haft någon sorts radar som fått henne att klara skinnet och jag hoppas att det håller sig i resten av boken också.

Ingenbarnsland tävlar med Skuggland av Jonas Brun och Bret Easton Ellis och de andra hundarna av Lina Wolff - helt säkert utmärkta romaner de också.
Lina Wolff har jag läst tidigare och tyckt mycket om.