Svårsmält

Nej, nu har jag bestämt mig. Jag kan inte skriva om Trädens tystnad av Mo Hayder även utgiven under titeln Behandlingen (orig:s titel: The Treatment). Hon brukar skriva om hemska saker på gränsen till det outhärdliga och hon gör det bra - men den här gången tycker jag inte att det räcker med miljöskildringen (Brixton) och utredningsarbetet som leds av Jack Caffery, som jag gillar. I det här fallet rör det sig om en fullständigt vidrig pedofilhärva.  Men intrigen är alltför skruvad och vidrigheterna upprepas lite för ofta. Kanske är det svårt för Mo Hayder att hantera den här sortens material? Inte konstigt i så fall. Inte förstår jag hur det slutade heller.

Englands svar på Stephen King?

Hud av Mo Hayder är den fjärde boken om kriminalkommissarie Jack Caffery och den andra i Walking Man - serien. (Ritual är den första.) Mo Hayder är född 1962 och har vunnit många fina priser för sina kriminalromaner. Hud tilldrar sig i Mendip Hills söder om Bristol och Bath i Somerset i England. Caffery arbetar tillsammans med polisinspektör Phoebe "Flea" Marley som är chef för Avon och Somersets dykenhet. Det är olidligt spännande att följa Fleas våghalsiga dykningar på jakt efter en kvinnokropp i de bottenlösa Älvgrottorna, ett system av översvämmade kalkbrott och grottor där romarna brutit bly och som förbinds av vindlande tunnlar.  Caffery förbryllas av några dödsfall som arrangerats så att de ska se ut som självmord. Det finns en spänning mellan Caffery och Flea. Men i den här romanen kompliceras deras relation på ett sätt som ingen utav dem - och definitivt inte läsaren - kunnat förutse. Jag frågar mig ideligen varför jag läser Mo Hayders kusliga kriminalromaner. Men hon har ett sätt att berätta som gör det omöjligt att sluta läsa. Hennes sinne för de dunkla krafterna i livet är osvikligt och hon släpper loss dem i suggestiva miljöer; vattenfyllda, övergivna gruvor i enslig miljö under månskensnätter till exempel. Ensamvargarna Caffery och Marley är också karaktärer att sympatisera med. Flea bär en tung packning med sitt förflutna och den blir lättare i den här berättelsen.