Ted & Sylvia: ett förståelseförsök

Författaren Michael Economou är boendestipendiat på Elin Wägners Lilla Björka. Han berättade om sin bok om Ted Hughes och Sylvia Plath. Ted & Sylvia: ett förståelseförsök är titeln. Ordet förståelseförsök har han lånat av Emilia Fogelklou. M Economou har vägt för och emot, läst, talat med människor och försökt förstå. Men sanningen kommer man knappast fram till. I England grälas det fortfarande om vem som var den största boven i dramat. Sylvia tyckte under hela sitt liv att fadern svikit henne eftersom han dog när Sylvia var endast fem år. Han dog av sjukdom och kunde inte göra mycket åt saken. Då funderar en ovillkorligen på hur Sylvia med vett och vilja väljer att utsätta sina små barn för att mista en förälder. Var

självmordsförsöket i själva verket ett rop på hjälp? Barnflickan var i antågande. Economou fick kontakt med dottern, Frieda, men när hon förstod vad saken gällde blev det tvärt nej. Så tragiskt med dessa båda begåvade människor. Och det började ju så bra. Michael Economou läste också några av sina egna dikter. Vi satt i en liten lada på Lilla Björka. Sedan gick vi ut i den soliga vårkvällen och drack kaffe och åt hembakade kanelbullar.  

Tisdagstrion v. 41: Miljö och klimat

 Ugglan&Boken: Tisdagstrion v. 41: Miljö och klimat

      

1. Den besvärliga Elin Wägner var en tidig miljökämpe. Det kan en läsa om i Väckarklocka. Elin Wägner var tidig med mycket. Ulrika Knutsons bok berättar.

2. Åtta steg mot avgrunden. Vårt framtida liv på planeten av Jonathan Jeppsson.

3. Redan 2008 kom boken Värld av is. Ett hotat Arktis av Mireille de la Lez, foto, och Fredrik Granath, text. Den innehåller ett större antal fotografier än utställningen och är ett utmärkt komplement och ett stöd för minnet.

En smakebit på søndag

"Banvaktshustrun Tilda Värdig stod och borstade sin mans ytterrock med kaffesump. Hon hade plockat undan de två äldsta barnens bäddar och skjutit ihop utdragssoffan som annars brukade vänta på mannen när han kom hem från nattjänstgöring. Rummet var minutiöst ordentligt, var sak på sin plats, men verkade ändå rent för litet för en så storvuxen kvinna att vända sig i. När hon gifte sig med Oscar hade hon fått lämna sitt hem i Lunnagärde Södergård, där det fanns gott om utrymmen och god vurnad och hålla till godo med den här lilla ödsliga banvaktsstugan. Dessutom måste hon ta sexton timmars grindvakt och passa över trettio tåg om dagen, eftersom ingen annan än en hustru ville åta sig ett så svårt och illa lönat arbete. Men hon var så fullständigt tillfreds i sitt äktenskap med den glade, envetne och ömsinte lille karlen att hon aldrig längtade till sitt föräldrahem. Han var henne nog. Hon var stolt över hans kamp för rättvisa åt de ringa i samhället. "

från sidan 191 i Vinden vände bladen av Ein Wägner

Läsutmaningen En smakebit på søndag går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås. Den här veckan skulle det vara Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten som håller i trådarna. Fler smakebitar HÄR

Den namnlösa

Smålandsromanen Den namnlösa av Elin Wägner kom ut 1922. Den tilldrar sig precis i samma miljö som Åsa - Hanna och det refereras till och med till den här romanen. Men Den namnlösa tilldrar sig till större delen i prästgården där den svale och oklanderlige prästen Elias Ljunghed och Hans hustru Helena "med tårfrätta ögonlock" bor. Där bor också Elias´son Georg som är läkare och Elias´svärmor, pastorskan Hamnell, som är ett hår av hin. Rakel Ljunghed har kallats hem hem av sin bror, prästen Elias. Hon har varit sjukgymnast i det krigsdrabbade England i 14 år.  Den annars så milda svägerskan hälsar Rakel med orden: ”Du har blivit fet och duktig.” - Rakel: ”Ja, och den fetman har jag råd att underhålla.” Elin Wägner hade inget fördrag med feta och lata människor. Elias behöver någon som representerar i prästgården eftersom Helena har blivit så människoskygg.  De två makarna befinner sig i var sin värld. ”Varför ville du inte vara min man?” klagar Helena.  I bakgrunden finns ett dött barn. Rakel, som är romanens jagberättare, har inte kommit ensam. På tåget har hon råkat på en sjuk och bedrövad kvinna i starkt behov av hjälp. Rakel tar henne med prästgården. Georg ställer tvärsäkert diagnosen: ”Mjältsjuka, dödlig”. - ”Nerver är inget annat än samvete”, säger Elias. Vetenskap och tro. Rakel kommer att behandla den namnlösa som det barn hon aldrig haft. Den namnlösa visar sig heta Eva. Hon är uppvuxen bland militärer och har en bror, som mer än gärna lämnar henne kvar att läka i prästgården. Präster och militärer brukar komma överens, säger Elin Wägner. Niklas är en avsigkommen figur som fått en fristad i familjen. Han tjänstgör som dräng, husa och alltiallo i huset. Han och svärmodern lagar maten. Rakel tappar i vikt eftersom hon inte kan äta när hon sett hur maten hanteras. Den namnlösas öde avslöjas så småningom. Hon äter arsenik (som förr användes som medicin mot syfilis) och färgar håret och anser sig vara en fallen kvinna. Tankar på metoo är inte långt borta.  Rakel intar en mellanställning i prästgården i flera avseenden. Elias eller Georg Ljunghed? Tro eller vetande. Vad innebär mödraskap? Egentligen är Rakel en utbildad, oberoende kvinna som inte behöver rätta sig efter en man. Hon går dit där Gud ger henne en uppgift. Den gifta Helena har det på inget sätt bättre än Rakel. Elin Wägners roman, Den namnlösa, engagerar från första stund och föder många tankar framför allt rörande kvinnornas livsvillkor. Egentligen finns det ingen människa som är särskilt lycklig i den här romanen. Alla har sina kors att bära. Endast Elias Ljunghed är oåtkomlig i sin förträfflighet. Jag har lite svårt att smälta att Elin Wägners egen morbror, prästen Alfred Ekedahl, skulle ha stått modell för Elias Ljunghed. Jag har uppfattat honom som en visserligen djupt religiös människa men ändå med en varm mänsklighet.

Åsa - Hanna

Elin Wägner  skrev sju romaner som alla tilldrog sig i stockholmsmiljö. Den åttonde romanen, Åsa - Hanna, 1918, tilldrar sig i Småland bland bönder och präster. Under arbetet hade romanen flera olika namn såsom Jordens salt (som syftade på Åsa - Hannas fromme och stränge morbror, Anders - Petter) och Vansklighetens land, ett uttryck som återkommer flera gånger i texten och som kommer från en psalm av J O Wallin. Förlaget bad om ett annat namn och Elin Wägner föreslog Åsa - Hanna efter romanens absoluta nav och huvudkaraktär. Hanna är bara nitton år när hon gifter sig med handelsmannen i byn, Franse Adamsson, som är dubbelt så gammal som hon och därtill har ett skamfilat rykte. Hanna anser sig ha blivit sviken av sin ungdomskärlek Magnus och förvånar och förskräcker alla (utom sin far) genom att gifta sig med Franse. Hon hade väl förhoppningen att hon med sitt väl utvecklade sinne för rätt och orätt skulle kunna påverka Franse. Men det dröjer inte så länge förrän hon  förvånansvärt enkelt glider in i Franses skumraskaffärer. Hon plågas svårt av sitt samvete och om det var Magnus som drev henne i armarna på Franse så är det också omständigheter rörande Magnus som gör att Åsa - Hanna får kraft att lyssna till sitt samvete. Hanna är en duglig kvinna som sköter affären, barnen och hushållet och hjälper dessutom andra människor i sin närhet. Hennes liv blir inte lätt och hon står ofta och spanar bortåt åsen, mot modern och sitt hem. Åsa - Hanna är en helt mästerlig roman, troligen Elin Wägners bästa. För tredje gången läste jag som förtrollad. Det är olika saker jag fäst mig vid för varje läsning. Den här senaste gången såg jag plötsligt alla dialektala uttryck som jag känner igen ifrån mitt blekingska ursprung och farfarsgenerationen. Elin Wägner har god kännedom om det mänskliga psyket och hon kan sitt småländska landskap alltsedan barndomens somrar hos moderns släkt. Viss inspiration kan Elin Wägner ha fått av skåneförfattarna Hans Larsson och Victoria Benedictsson. Ju mer jag läser om och av Elin Wägner desto mer beundrar jag henne. Hon var långt före sin tid på många områden. Säkerligen var hon inte helt lätt att samarbeta med, men de flesta människor har ju sina sidor. Näst i tur i Elin Wägnersällskapets nätcirkel är Den namnlösa från 1922.

Helgfrågan v. 19

Idag är det bloggen Just här -  just nu som ställer veckans helgfråga i 
Mias bokhörna.

Vilken bok skulle du rekommendera en lycklig person att läsa? Vilken bok skulle du rekommendera till någon som verkar sorgsen?

Jag tror att jag skulle rekommendera samma bok; något som intresserar och engagerar. Själv läser jag just nu en roman som handlar om trojanska kriget sett ur kvinnosynvinkel, nämligen Flickornas tystnad (2020) av Pat Barker. 
Igår läste jag ut Åsa - Hanna (1918) av Elin Wägner. Båda fängslar och suger in en i sin tid och miljö. Jag kommer att formulera några tankar om dem båda så småningom.  
Bonusfråga: Har ni något tips för att motverka trötthet?
En ska göra precis det en absolut inte har lust med, nämligen gå ut och gå. Gärna med en bra bok i öronen, eller musik. Just nu har jag PO Enquists självbiografiska, Ett annat liv, som promenadsällskap. Han läser själv. 

Pennskaftet

Pennskaftet, eller Barbro Magnus som hon egentligen heter, är en sprakfåle med ljust, burrigt hår; journalist i mörkblå pennkjol och eldröd kråka. Pennskaftet tycker att Barbro är ett rysligt hemslöjdsnamn och ingen kallar henne heller för det. Pennskaftets rykte är inte det bästa. Hon rör sig i miljöer där hon inte borde vara och vid tider då en anständig flicka borde sova sött i sin egen säng. Arkitekten Dick, som bor på samma pensionat som Pennskaftet, tror att hon ska bli ett lättfångat byte. Men han faller på eget grepp. Han blir förälskad, omvänd och kommer att stötta Pennskaftets och de andra kvinnornas kamp för kvinnlig rösträtt i Elin Wägners rösträttsroman från 1910, Pennskaftet.  En annan som förälskar sig i Pennskaftet är den mäktige baronen Starck, som faller som en fura för det slagfärdiga Pennskaftet. I rösträttsrörelsen finns kvinnor ur alla läger. Det vore Pennskaftet fjärran att göra skillnad på adelsdamer och prostituerade. Pennskaftets motsats är Cecilia som möter en redan i romanens första mening: "För den som en gång hållit av en stationsinspektor, finns det helt visst  angenämare sätt att tillbringa sin dag än att sävligt fara fram genom Sverige med ett persontåg." Cecilia är några år äldre än Pennskaftet och mycket stukad av livet. Inget i livet intresserar  henne men hon låter sig ändå övertalas att gå till ett möte om rösträtten. Hon erbjuds arbete och kamratskap och försäkrar sig om att inget mera än hjälpgummegöra kommer att krävas av henne. Naturligtvis dröjer det inte länge förrän även Cecilia blir en hängiven rösträttsförkämpe. Det är en spretig grupp kvinnor som ändå drar åt samma håll. De är långt ifrån alltid överens. Pennskaftet är rolig läsning och den känns både fräsch och modern. Den livfulla dialogen känns naturlig; kvickheten och den ibland lite elaka humorn är osökt. "Åttio själfulla kilon" - Elin Wägner hade ingen förståelse för överviktiga människor. "Den gamla schakalen"; "Jag smög mig in som ett tryckfel". Pennskaftet är också en roman om Stockholm. Här diskuteras allt rörande kvinnans ställning i samhället; inte minst erotik. Bokens omslag föreställer Elin Wägner när hon arbetade som journalist på Helsingborgs - Posten 1903. Horace Engdahl har skrivit ett initierat förord; Helena Forsås - Scott står för textredigering, kommentarer och ordförklaringar.

Titel: Pennskaftet
Författare: Elin Wägner
Förlag: Atlantis
Serie: Svenska klassiker utgivna av Svenska akademien.
Tryckår: 2012
Antal sidor: 230 sidor 

Pennskaftet passar in på nr 26 Läs en klassiker i Mias Kaosutmaning

Golvad av Elin

Den besvärliga Elin Wägner av Ulrika Knutson; en gedigen biografi om en mångsidig, förvånansvärt modern kvinna som hann uträtta otroligt mycket under sina 66 år på jorden, 1882 - 1949. Ingen kunde passa bättre än Ulrika Knutson att skriva  en en biografi om Elin Wägner. De är samma andas barn. Redan i förordet möter Ulrika Knutsons personliga tilltal. Uppenbarligen har hon haft roligt när hon skrivit och sådant smittar läsaren. Elin Wägner och hennes tid blir så levande att en tycker sig vara där. Hennes namnkunniga vänkrets var stor; hon reste till konferenser; hon var medlem i Fogelstadgruppen och Samfundet De nio; hon arbetade för kvinnors rättigheter, rätten till rösträtt och fred. 1944 valdes hon in i Svenska Akademien och efterträdde Hans Larsson på stol 15. Elin Wägner hade tidigt klart för sig att det gällde att ta vara på jordens resurser. Hon var starkt influerad av Ellen Key även om hon också kunde se kritiskt på denna. Hon kom också att påverkas djupt av Mahatma Gandhis anti - våldsbudskap. Romanen Norrtullsligan - om fyra kontorsflickor i Stockholm - kom ut 2008 och Pennskaftet, med en kvinnlig journalist som huvudkaraktär, kom 1910, samma år som hon träffade John Landquist, litteraturvetare och sedermera professor i filosofi och psykologi. De gifte sig och hade stort intellektuellt utbyte med varandra hela livet. Men Landquist var en kvinnokarl och äktenskapet knakade snart i fogarna och 1922 var Elin klar för skilsmässa. Elin Wägner hade bildningskomplex och var ganska osäker hela livet. Hon hade en liten tunn röst och var egentligen inte förtjust i att tala inför publik vilket inte hindrade att hon reste runt och höll föredrag. Elin Wägners första romaner tilldrar sig i Stockholm; sedan blir det småländska miljöer till exempel i Åsa - Hanna som kom 1918. Tusen år i Småland kom ut 1939 och är en hembygdsbok som innehåller historia, geografi och skrönor i bästa Piraten - stil. I romanen Den namnlösa, 1922, anas Elin Wägners svägerska Ellen Rydelius; Svalorna flyga högt, 1929, Vinden vände bladen 1947,  är andra smålandsromaner. Essäsamlingen Väckarklocka kom 1941 och räknas som en väldigt viktig tiitel i Elin Wägners utgivning. Där diskuteras kvinnor, fred och miljö med utgångspunkt ifrån forna tiders matriarkat. 1925 - 26 hade Elin Wägner en kärlekshistoria med den gifte författaren Sigfrid Siwertz. Och hon hade flera andra affärer. Hon fick aldrig några barn men tog sig an sin brorson Vanni. Elin W hade inget körkort och lärde sig aldrig cykla. Trots att hon fick en cykel av John Landquist. Mot slutet av sitt liv blev Elin Wägner kväkare. Ulrika Knutson förmedlar massor av kunskap; hon berättar skrönor och citerar bitska och humoristiska kommentarer av Elin Wägner; hon presenterar Elin Wägners många viktiga vänner och kolleger; hon blåser liv i femtio år av kvinnokamp och hon gör det med fart och schwung. Den besvärliga Elin Wägner är en biografi av bästa märke. Dialogen fortsätter för att låna en titel av Elin Wägner. Jag kommer att fortsätta läsningen.

Titel: Den besvärliga Elin Wägner
Författare: Ulrika Knutson
Förlag: Historiska Media
Tryckår: 2020
Antal sidor: 400 

Den här boken passar in på nr 33 i Mias Kaosutmaning 2020 Läs en fackbok.

Helgfrågan v. 15

Mias helgfråga gäller vad vi läser just nu och vilket påskgodis vi gillar mest.

Just nu avnjuter jag Ulrika Knutsons nyutkomna biografi om Elin Wägner
Den besvärliga Elin Wägner, från Historiska Media. Den är både rolig och intressant och jag läser den som en roman. Pennskaftet väntar liksom lite påskekrim. Fick just idag ifrån biblioteket Min fars hemlighet av Sara Blædel.

Mitt godaste påskgodis finns nästan inte att få tag i längre. I flera år kunde jag köpa det i närmaste större stad, men det går inte längre. Antagligen skulle en kunna göra teaterkonfekt själv, men det blir nog inte så proffsigt som på bilden som jag lånat ifrån Wikipedia.

Norrtullsligan

Inte känns den som 100 år gammal, tänker jag, när jag läst ut Norrtullsligan av Elin Wägner. Jag blev glatt överraskad av de fyra kvinnorna som delar lägenhet på Norrtullsgatan i Stockholm. De representerar den nya kvinnan som är självständig och försörjer sig själv. Med skiftande resultat. Elisabeth, Pegg, är berättaren. Hon är 25 år och har en olycklig kärlekshistoria bakom sig. Hon är desillusionerad, men önskar i alla fall få någon att dela sina barnbarn med. Magnhild, även kallad Baby, är yngst, naiv och oerfaren. Hon lyckas med konststycket att bli avskedad från sitt kontorsarbete och måste ta ett arbete som är ännu sämre avlönat. Emmy är äldst i kvartetten. Hon är trött och liknas vid en gammal schal. Livet har farit hårt fram med henne och hon är knäckt till kropp och själ. Eva är glad, spelar dragspel och gifter sig med en återfunnen ungdomskärlek. Dialogen flickorna emellan är rapp och känns äkta. Tonen är lätt ironisk. De hjälper solidariskt varandra. Så långt det är möjligt. De tröstar varandra när deras manliga sällskap sviker. För det gör de. Pegg har bara träffat en man som respekterat hennes människovärde, men han gjorde det inte heller. På kontoret uppvaktas hon envetet av chefen , som är gift och känd för sina kvinnoaffärer. Elisabeth gör det hon måste göra. Norrtullsligan är en på ytan glad och pigg roman men med mörka underströmmar. Kvinnorna ses inte med blida ögon på arbetsmarknaden. Varken av män eller kvinnor. De tar arbetena från männen. Kvinnor ska försörjas och inte bry sina små hjärnor. Norrtullsligan, som kom ut 1908, är bland mycket annat en riktig Stockholms - roman. Elin Wägners har nog lånat karaktärer ur egen fatabur till vissa personer i den här romanen, till exempel kontorschefen. Tror jag.

Elin Wägner - sällskapets nätcirkel

Vi läser tillsammans! Välkomna till bokcirkelns första moment v.15-17:

Den nya kvinnan och den moderna storstaden.
Vi läser Norrtullsligan och Pennskaftet. Valfri utgåva. Läs så lite eller mycket du hinner.
Delta genom att lägga dina synpunkter i kommentarfältet här. Det kan vara tankar, citat, kopplingar till andra verk, till samtida debatter - det är helt upp till dig. Hur upplever du boken? Vad känns fortfarande aktuellt? Det går också bra att svara på någon annans inlägg. Läs mer på Elin Wägner Sällskapets FB - sida!

Nätcirkel v. 15 t.o.m. v. 29

Vi läser tillsammans! 

2 april 2020/ Marianne Enge Swartz  

Välkomna till Elin Wägner-sällskapets digitala läsecirkel på Facebook
Elin Wägner Sällskapet startar en digital läsecirkel kring Elin Wägners verk på Facebook. Läsecirkeln är tänkt att ge läsarna möjlighet till utbyte av läsupplevelsen och skapa samhörighet i dessa tider. 

Hur funkar läsecirkeln? Alla kan delta genom att lägga sina synpunkter i kommentarfältet under varje moment. Här kan läsare utbyta åsikter med andra läsare. Vi har planerat fem tre-veckors-block eller moment. Varje moment kretsar kring valda romaner, med en kort introduktion. Vi vill visa Elin Wägners aktualitet och det är fritt fram att knyta an till andra texter och debatter – allt från Liv Strömquist till klimatstrejken. 

Vi som håller i den är Elin Wägner-sällskapets ledamöter Peter Forsgren, professor i litteraturvetenskap, och Dagmar Brunow, docent i filmvetenskap, båda vid Linnéuniversitetet (LNU) i Växjö. Läsecirkeln riktar sig till alla er som är intresserade av Elin Wägner som kvinnosakskämpe, pacifist och miljöaktivist.

Program:

V 15-17 Den nya kvinnan och den moderna storstaden – Norrtullsligan, 
Pennskaftet

V 18-20 Smålandsromanerna. Kvinnan och traditionen – Åsa-Hanna, Den namnlösa

V 21- 23 Feminism och pacifism – Dialogen fortsätter      
                              
V 24-26 Det kvinnliga arvet – Selma Lagerlöf, Tusen år i Småland. Här har vi möjlighet att utforska hur kvinnliga författare skriver fram en feministisk tradition, t.ex. genom att jämföra med Ulrika Knutsons nya bok Den besvärliga Elin Wägner  samt med Anna-Karin Palms nya biografi om Selma Lagerlöf

V 27-29 Ekofeminism – Väckarklocka, Vinden vände bladen
Läsecirkeln är en samverkan mellan Elin Wägner-sällskapet och Linnéuniversitetet.

Elin Wägner - helg på St Sigfrids folkhögskola

Lördag och söndag, 23- 24 september, är det Elin Wägner- sällskapets hösthelg på S:t Sigfrids folkhögskola. Helgens tema är ”Elin och pacifismen”. Alla är välkomna på söndag den 24 september kl. 12.00 till Idrottshallen att lyssna till Heléne Lööw, docent i historia, lektor med särskild inriktning mot extremism och samhällskydd vid Uppsala universitet. Kostnad 60:- . Heléne Lööw kommer tilldelas Årets Väckarklocka av Elin Wägner- sällskapet.

Heléne Lööws föreläser om ”Kampen om kulturen” om tolkningen av historien.
 
En av dagens intressanta föreläsare var Beata Arnborg som skrivit böcker om Barbro Alving, Bang. Idag behandlade hon vänskapen mellan Elin Wägner och Bang. Den utvecklades till någon sorts mor - dotter - förhållande. Det började med att de gemensamt skulle arbeta för fredstanken, men Bang var mer intresserad av att åka runt i världen och göra spännande reportage för DN.

De blå silkesstrumporna

I Ugglan&Bokens utmaning Läs en novell har jag nu kommit fram till nr 32. Läs en novell med en färg i titeln. Återigen blir det en Novellix - novell, nämligen De blå silkesstrumporna av Elin Wägner. Den ingår i novellsamlingen Spinnerskan från 1948. Elin Wägner slog igenom som författare 1908 med romanen Norrtullsligan. Elin Wägner var feminist och rösträttskämpe; hon var med och grundade Rädda barnen och var chefredaktör för Tidevarvet. 1944 blev hon invald i Svenska akademien som andra kvinnan efter Selma Lagerlöf. De blå silkesstrumporna är en pigg, rolig och bitsk liten novell som handlar om en kvicktänkt flicka som inte är rädd av sig. Vad hon heter avslöjas inte, men hon kallas Bjutti (beautiful). De blå silkesstrumporna är i sig en protest mot alla bruna och grå, men de gör ju också att folk lägger märke till henne, vilket inte alltid är så önskvärt. Men hon löser varje situation eftersom den uppkommer, kan en säga. Säkerligen kommer hon att ställa till en del turbulens när hon väl börjar arbeta i Verket som leds av generaldirektören med den stora näsan och den inbyggda aversionen mot kvinnor. 

Borttappad historia

Vägen till henne. Om kvinnans försvunna historia är titeln på en bok av
MARGARETA SKANTZE som kom ut 2010. 
I tisdags kunde man höra Margareta Skantze tala om Vägen till henne på Tyringe bibliotek. Trots fallerande teknik genomfördes föredraget lika engagerat som elegant och intressant. Margareta Skantze har läst kolossalt mycket - det ser man på den innehållsrika och aptitliga  litterturförteckningen - och också rest mycket och besökt muséer, bibliotek och gallerier runt om i världen. 
Hon följer kvinnans väg genom tiderna ; tar upp olika kulturers gudinnekult och ägnar mycket utrymme åt Maria - kulten och hur den har förändrats under två tusen år. Varje kultur har sin Maria - bild.
Förresten så är Josef en utmärkt modern manlig förebild, enligt Margareta Skantze.
Det var i militärstaden Karlskrona som Margareta S inledde sitt feministiska engagemang. Mötet med de manliga strukturerna i staden och Elin Wägners Väckarklocka blev avgörande för henne. Elin W har fortsatt att vara en följeslagare och ett rättesnöre för Margareta S.
"Det talas så mycket om de manliga autodidakterna, men ingen nämner att Elin W också var självlärd", säger Margareta. Hon hade velat läsa filosofi, men det fick hon inte för sin far. Han tyckte att hon skulle arbeta på hans kontor. (Som en  ödets ironi hamnade hon på stol nr 15 i Svenska akademien och efterträdde filosofen Hans Larsson.) 
I Väckarklocka (1941) talar Elin Wägner om sitt idealsamhälle som ett syskonsamhälle där män och kvinnor skulle samverka. Elin Wägner var essentialist; hon påpekar att kvinnan har så annorlunda existentiella livsval än mannen. Om man jämför med Simone de Beauvoir - som var existentialist - som avskydde de kvinnliga kroppsfunktionerna och egentligen var kvinnofientlig. Man föds inte till kvinna; man blir det. Könet som social konstruktion, alltså.  
Margareta Skantze har följt sin egen kursplan och egna personliga prefernser i arbete med Vägen till henne. Författarens/föreläsarens egen entusiasm smittar alltid av sig på läsaren/åhöraren. Tisdagens arrangemang blev ännu en bekräftelse på den regeln
   

Elin Wägner som staty

Under årets Berg - vecka blev det naturligtvis ett besök på Elin Wägners Lilla Björka.

Där finns (bl. a.) en modell till den staty som Elin Wägner - sällskapet håller på att samla in pengar till.

Den kommer förhoppningsvis att stå någonstans på Odenplan.

Statygruppen består av

Marianne Enge Swartz (ordf. i sällskapet 1990 -2010)

Birgitta Wistrand (medlem i EW - sällskapet och ordf. i Fredrika Bremer - förbundet)

Barbro Andersson  (medl. i EW - sällskapet och sekreterare i DELS, de litterära sällskapens samarbetsnämnd.

Klicka på Elin Wägner som staty och läs bladet om EW och statyn.

Om man skulle ha lust att lämna ett bidrag så finns även ett bankgirokonto.

Det vore inte fel med ett minnesmärke över denna fantastiska föregångskvinna som var journalist, freds-

och miljöaktivistaktivist, kvinnosakskämpe och författare.

Det finns gott om statyer i Stockholm, men de föreställer nästan uteslutande män.

1944 kom hon som andra kvinna efter Selma Lagerlöf in i Svenska Akademien.

KUL I HELGEN!

POLVÄXLING
Elin Wägners tankar om ett forntida
matriarkat och hur forskarna ser på det idag

Elin Wägner-dagarna 11-12 september 2010 på St Sigfrids folkhögskola ägnar vi åt Elin Wägners tankar om ett forntida matriarkat och den ”polväxling” som skildras i Euripides tragedi Orestien.
Lördagen 11/9 inleds med en tur i Elin Wägners fotspår i dagens Aten och Delfi med
Marianne Enge Swartz.
Peter Forsgren, docent i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet, tar upp trådar med anknytning till temat i Vinden vände bladen. Efter den traditionella naturpromenaden med Börje Svensson, lärare på folkhögskolan, talar
Margareta Skantze, kulturskribent, dramatiker och regissör med kvinnohistoria som specialitet. Margareta utkom i våras med boken Vägen till Henne – om kvinnans försvunna historia, som kan ses som en fortsättning på Elin Wägners Väckarklocka – ett försök att dra en lång svepande linje genom årtusendena på jakt efter det som på engelska kallas ”the sacred/divine feminine”. En kreativ aktivitet hinner vi med före kvällens konsert och supé.

Söndagen 12/9 inleds med att Gullög Nordquist, professor i antikens kultur och samhällsliv vid Uppsala universitet, berättar om hur forskningen ser på Elin Wägners matriarkatstankar i dag.
Elin Wägner- sällskapets ordförande Christina Ekström och Kicki Rydemalm berättar om det nya Elin Wägner-projektet i Växjö. Båda presentationerna ställer frågor att diskutera under kaffet.
Som avslutning bjuder ”Årets Väckarklocka” Anders Linder, musiker och artist, på en kavalkad genom den alternativa kvinnliga historien från forntida iranska begravningsriter till kampen om kvinnors rättigheter i demokratiska sammanhang och en ny GAJA-hypotes.
Seminariet anordnas som vanligt av St Sigfrids folkhögskola tillsammans med
Elin Wägner-sällskapet.

Elin Wägner på Facebook
Elin Wägner-Sällskapet

Bergveckan

Under den årliga Bergveckan kan man ta del av många aktiviteter i småländska Berg och Lädja. Konst, konsthantverk, sång, musik, utställning av äldre motorsågar, visning av en gammal Caltexmack. Mitt emot den ligger Elin Wägners Lilla Björka. Det är alltid något speciellt att gå omkring i olika författares miljöer. Och Lilla Björka och landskapet däromkring är inget undantag, Man känner igen det från flera av Elin Wägners romaner.
Läs vidare om Elin Wägner och Lilla Björka
Eva Karlssons trädgård var en lustgård med flera sorters rosor, djävulsbuskar, toppklockor, styvklematis och många andra fantastiska växter. Favoriten var underbart doftande Rosa Minette
Så här ser den ut