En smakebit på søndag

Astrid Terese på den norska bokbloggen. Betraktninger håller i läsutmaningen En smakebit på søndag. Vi bjuder varandra på smakbitar utav det vi just läser. Utan att avslöja något, förstås.

"Inget av Isak finns kvar i kroppen.  Nu när hjärtat har slagit slut på liv, nu efter att blodet har tagit en sista genväg i hans armar och ben, nu är bara kroppen där.
I det tunna återskenet från den enda fungerande billyktan ser jag hans armar korsade över instrumentbrädan och den runda axeln och sidan av halsen. Kroppen som jag känner utan och innan, varje rynka, smak och rörelse. Hur hans rygg luktar. Jag kan beskriva skiftningarna i ögonens nyanser eller i detalj säga hur nagelbanden rundar sig i de små smilformerna.
Men jag tittar inte närmare. Vågar inte annat än se rakt fram: där är vindrutan, de hundratals sprickorna som strålar ut ifrån hålet, den veckade plåten. Jag tittar ner på mina händer. På de smala fingrarna, på knogarna och benen under huden. Och nedanför, vid mina fötter, mitt i mörkret: små blänk. Mynt på golvet, på sätet. instrumentbrädan och i askfatet. Instuckna under golvmattans hörnflik glimmar det svagt. Jag plockar upp ett och vänder på det. Jag lägger det i handflatan, drar tummen över etsningarna och relieferna, känner på de små bokstäverna och sätter nageln i räfflorna på myntets kant. Jag tittar och tittar. De är riktiga, de finns där. Det hände."
Från sidan 11 i Hjärtat är bara en muskel av Kristofer Ahlström, Månpocket 2018. Fler smakebitar HÄR

Bokmat

1990 firade Månpocket 10 - årsjubileum med att ge ut Bokmat. En kulinarisk promenad.
Under redaktion av Gösta Åberg. Många bidrag är hämtade ur Gastronomiska kalenderns årsbok.
Gammalt blandas med nyare; kockar möter skönlitterära författare, sångare och ordmänniskor.

Cajsa Wargs bidrag Ål à la Daube börjar så här:
"Twätta ålen ganska wäl och fläck honom sedan i ryggen, och skiölg wäl bort bloden, skiär allt kiöttet ifrån skinnet, men akta att det inte går sönder, och rensa bort benen: tag hälften så mycket gäddekiött, som kiöttet av ålen, hacka det altsammans rätt fint, och lägg däruti salt, peppar, litet stötte näglikor och rifwit muskott. Och så vidare" 1753

"Kroppens och själens liflighet äro mycket mera beroende af hvarandra, än man vanligen tyckes vilja erkänna, synnerligen hos sådana konstitutioner,  hvilkas matsmältningsorgan äro nyckfulla..."
inleder Ch. Em. Hagdal sin betraktelse Kokerskan. 1879

Så följer till exempel köttgrytor av Tore Wretman; Monsunsoppa av Evert Taube och Kalf - filet av Gustafva Björklund. Allra sist kommer två dikter av Werner Aspenström varav den en är

Sill och potatis

Bäst smakar väl sill och potatis när man brottats med en stendjävul hela dagen,
Borrat, sprängt och forslat bort
och blivit färdig just som solen sjönk.
Trasmattan delar köksgolvet mitt itu
som vintergatan himlen.
Tre potatisar fiskas upp ur kastrullen,
kläs av och läggs bredvid den stekta sillen.
Det jordkällarsvala drickat i tillbringarn hälls över i ett glas
som strax får liv och fradgar sig igen.
Och det ska inte knusslas med lök på sillen.

Ur Poeternas kokbok. 1981

Rosa boken

Rosa boken. 10 berättelser om bröstcancer. En antologi från Månpocket
I förordet säger Stefan Einhorn att han arbetat på Radiumhemmet i hela sitt liv och att han aldrig vänjer sig. Den dagen han vänjer sig vid cancer är det dags att sluta på Radiumhemmet.
Han påminner vidare om hur viktigt det är att gå till doktorn om man känner symtom.
Och att vi måste tala med varandra om cancer och lyfta bort tabut.
Och att vi måste uppträda som medmänniskor och inte räddhågat dra oss undan när någon fått det
omstörtande och skrämmande cancerbeskedet.

Sedan följer 10 personliga berättelser av mer eller mindre kända personer. Här är några av dem:

Döda mammor är knepiga saker skriver deckarförfattaren Karin Wahlberg.
Johanna Nilsson berättar om sin tappra mormor som kämpade sig igenom en rad sjukdomar varav cancer var en. Saint Ruth heter den berättelsen.
Din sorg är min tröst, sa Underbara Claras  (Clara Lidströms) mamma till sin dotter på sin dödsbädd.
Det svåraste när någon man älskar dör att man själv blir mindre älskad, konstaterar Clara.
Gaby Borglund följde med sin väninna och sambo Margareta Åberg till bröstcancerundersökning.
Väl där konstaterades att båda hade bröstcancer! Båda genomgick smärtsamma behandlingar. Men de bestämde redan från första stund att de skulle måna om livets positiva sidor och att de skulle vara helt öppna med sitt tillstånd. 

Månpocket skänker hela vinsten till Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation.