Den 3:e lögnen

I Den 3:e lögnen ställer Agota Kristof till det ordentligt för sin läsare. Här berättas historierna från Den stora skrivboken och Beviset på ett nytt och annorlunda sätt. Vissa saker känner en igen. Det rör sig fortfarande om ett par enäggstvillingar. Den ene heter Claus och den andre Lucas. Den ene flyr landet. Den andre stannar kvar. Båda skriver. Den ene poesi; den andre fiction. Han som lämnade landet har nu kommit tillbaka till sin barndoms stad för att se de gamla husen, gatorna, gravplatserna och kanske en eller annan bekant. Och kanske rent av den efterlängtade brodern. Han är svårt sjuk och vill dö i hemstaden. En annorlunda familjehistoria vecklar ut sig. Fadern var på väg att lämna sin familj för en annan kvinna med vilken han väntade barn. Det blir en våldsam uppgörelse som splittrar familjen för alltid. Men Claus är den som stannar kvar i huset med de gröna fönsterluckorna och tar hand om modern, som inte gör annat än väntar på Lucas. I vissa lägen undrar en om det verkligen finns två tvillingar. Är en av dem påhittad. Agota Kristof leker men det är en dyster lek. Lucas vill lära sig språket och översätta sina skriverier till rätt språk. Hans pengar tar slut; han hamnar i finkan men kommer väl överens med fångvaktaren och spelar schack med fängelsedirektören. Den 3:e lögnen är en mycket sorgsen bok. Men jag gillar språket och sättet att berätta. Läsaren måste vara på tå.

Titel: Den 3:e lögnen
Författare: Agota Kristof
Översättare: Anne Lux
Förlag: Norstedts
Tryckår: 1993
Antal sidor: 160
.

Veckans topplista v. 18 - Samtidsromaner

Johanna vill att veckans topplista ska handla om fem samtidsromaner

1. Agnes Lidbeck, Gå förlorad 
Om Anders som bakar bröd, sopar till dottern då och då och är notoriskt otrogen men inte har en tanke på att lämna sin fru.

2. Karin Smirnoff, Jag for ner till bror
Om Jana Kippo som återvänder till det lilla norrländska samhället Smalånger för att hjälpa sin älskade tvillingbror Bror på fötter
 
3. Nadia Murad, Den sista flickan 
En viktig bok om en yasidisk flicka som 2014 hamnar i fångenskap hos IS  och utsätts för upprepade våldtäkter och våld under ett flertal månader innan hon till slut lyckas fly

4. Kattmänniska av Kristen Roupenian är en novellsamling med anknytning till me - too rörelsen. Titelnovellen handlar om en misslyckad date med diffusa konturer. Över huvud taget handlar det om makt och underordning och om människor när de inte direkt är till sin fördel.

5. Haggan av Aase Berg handlar om en rosenrasande kvinna som svikits av sin älskare. Båda är gifta på var sitt håll och har bestämt sig för att skiljas. Kvinnan agerar enligt överenskommelse. Men mannen backar.

Kostym

En namnlös kvinna på resa har kommit i det stadiet att hon först måste visa att hon kan betala för sig innan hon blir insläppt någonstans. I handen har hon en tygväska innehållande en sarong som hon köpt på Bali. Nu sitter hon på den luftkonditionerade flygplatsen i Singapore och ser sig omkring. Ute är det trettiofem grader varmt. Hon spanar in en man vid biluthyrningen och beslutar sig för att låta honom tända hennes cigarett.  Mannen ser sval och vältränad ut; inte så lång men ganska ung. Han undrar var hon kommer ifrån och om han kan ge henne lift in till stan. Hon ska till ett ställe i kineskvarteren som heter Jimmy´s Place. Kvinnan visar vägen och det slutar med att de hyr ett dubbelrum. Mannen - som heter Bob - ska på konferens tidigt nästa morgon. Kvinnan tar tillfället i akt och gör det smartaste hon kan göra. Det är inte särskilt snyggt, men det är effektivt. En får en känsla av att kvinnan är en van resenär; en överlevare som alltid landar på fötterna. Hon agerar lugnt och kyligt utan stora åthävor. Novellen Kostym av Ninni Holmqvist är ett litet utsnitt av den resande kvinnans liv. Hon saknar förflutet och en vet inget om hennes framtid. Allt hon har är nuet.
Novellen passar in på nr 16 Läs en novell med ett klädesplagg i titeln i Ugglans&Bokens läsutmaning Läs en novell IV.

En smakebit på søndag

bookLund förlag

"Svisch, svisch, svish! Det brände till om kinderna. Det sved ordentligt, det gjorde ont och jag riktigt kände hur de blev blossande röda. Jag kunde inte hålla tillbaka tårarna. De rann nerför kinderna och jag fick svårt att se. Men lika fort som slagen kom, lika fort upphörde de. Min mor var både fysisk och effektiv i sin fostran och aga tillhörde de vardagliga rutinerna. Mest för mig. Av oss fem syskon var det oftast jag som fick ta emot hennes slag. Kanske fanns det en anledning. Hon var hård, för att inte säga brutal och samtidigt var hon en kärleksfull människa. Hon hade bara så nära till sina känslor att hon inte kunde behärska sina impulser. Hon saknade alla former av trösklar. Känslorna fick ständigt utlopp mot hennes barn och i synnerhet mot mig. Hela hennes väsen vilade dessutom i en total övertygelse om Koranens absoluta sanning. Någon plats för tolkning av innehållet fanns inte och var heller inte nödvändig. Aga mot olydnad i Koranen skulle tillämpas i verkligheten."
Från sidan 9 i Påfågelns skugga av David M. Perser

 

En smakebit på søndag är en läsutmaning som går ut på att vi delar med oss av det vi just läser. Utan spoilers. Den här veckan är det Marie på den norska bokbloggen Flukten från virkeligheten som håller i trådarna. Fler smakebitar HÄR.

Gå förlorad

Tredje delen i Agnes Lidbecks trilogi som började med Finna sig och följdes av Förlåten har titeln Gå förlorad. Första delen handlar om Anna och hennes liv som maka, mor och vårdare. Förlåten handlar om två systrar som tömmer  familjens sommarstuga. De är varandras diametrala motsatser.
Gå förlorad handlar om Anders, Kristinas man och Annas pappa. Han är en orolig själ som bakar bröd och arbetar som psykolog/terapeut på sin mamma Gunnels mottagning. Han säger sig ha nära till sina känslor till skillnad från Kristina. Om en ska tolka svärmor Gunnels minspel så finns här en viss klasskillnad. Kristina från Sundsvall kommer ur en annan miljö och kan inte alltid de sociala koderna. Och hon har inget emot att bo i en villa klädd i mexitegel. Men - hon har en finare tjänst och högre lön än Anders. En följer familjen under ca tjugo år. Anders funderar mycket över allting. Han söker något som han tror är känslan från den första förälskelsens tid med Kristina. Därav alla otroheterna. Ibland far Anders hand ut och Anna får en örfil. Sedan får hon en present. Och så talar vi inte mer om det. Anders är svår att ta till sig. Han är ganska ömklig och saknar go. Men han är - på sitt sätt - mån om familjen. Jag tror att jag tycker att han framför allt är tragisk. Agnes Lidbeck är en knivskarp iakttagare. I Finna sig tyckte jag att hon var iskall. I Förlåten något mindre kylig och i Gå förlorad tycker jag att hon i det närmaste är milt överseende. Jämfört med sig själv, alltså. Inte för att hon är mindre skarpsynt för det. Men som om hon beklagar Anders och Kristina och deras dåliga spis.

Titel: Gå förlorad
Författare: Agnes Lidbeck
Förlag: Norstedt
Tryckår: 2019
Antal sidor: 238

Åtrå

Medelålders dam ca femtio hyr sommarhus på en ö i Stockholms skärgård.  Vid en provianteringsresa till fastlandet missar hon bussen till båten tillsammans med en luggsliten man runt fyrtio. Hon tycker att han ser eländig ut. Men förseningarna gör att de börjar tala med varandra. Det visar sig att de faktiskt bor grannar på ön; bara en liten udde emellan. Snart tycker hon att han är det vackraste hon sett. Han är skild och har tre barn. Deras kontakter är täta. De talar om allt och på alla sätt. Han sover över hos henne. Men alltid i jungfrukammaren. En dag yttrar han några ord som ställer deras relation på ända: Jag känner ingen åtrå till dig. Som kvinna. Tidigare har de varit överens om att kärlek är inget en leker med. Kvinnan har berättat om sina äktenskap och om besvären med en arbetskamrat som är förälskad i henne och hotar att ta livet av sig. Varken mannen eller kvinnan är namngivna vilket gör att de känns lite opersonliga; kanske mera som modeller. På baksidan av Bodil Mamlstens Novellix - novell Åtrå talas det om humor. Jag ser inget roligt i den här berättelsen som haltar på båda benen. Kvinnan och mannen befinner sig på helt olika stadier i sina respektive relationshistorier. Hon är av ett helt annat kynne än han som verkar vara ganska nollställd. Det finns massor att diskutera i den här novellen som passar in på nr 15. Läs en novell vars titel börjar och slutar på samma bokstav i Ugglans&Bokens läsutmaning Läs en novell IV.

Helgfrågan v. 17

Mia undrar i sin helgfråga vad vi tycker om nomineringarna till Årets bok 2019 och om vi saknade någon titel.
Jag tycker att det är bra att Pachinko finns med. Och Silvervägen.
Jag kan sakna Jag for ner till bror av Karin Smirnoff och Aednan av Linnea Axelsson

Bonusfrågan: Hur många har du läst av de nominerade?
Jag har läst Pachinko, Det som göms i snö, Vaggvisa och Silvervägen 

 

Hår

Tone Andersson står och sliter med en hård deg som ska bakas ut till ankarstock. Många liter mjöl ska arbetas in. Det är tungt i vanliga fall, men nu är det ännu lite tyngre eftersom Tone Andersson är gravid. Plötsligt hittar hon ett långt, svart hårstrå i degen. Hon tvekar inte. Degen åker i soptunnan!
När gravida Annika försvinner under svampplockning i skogen kommer hela Rogsved snabbt på fötter och ger sig ut för att söka. När hon hittas finner man också en massa svarta hårtussar.
Femton år tidigare kom en vacker svarthårig kvinna till byn. Hon heter Aylin och bröderna Martin och Dennis blir rivaler om henne. Martin vinner lätt. Aylin blir gravid. Men plötsligt är inte Aylin gravid längre. Senare råkar hon ut för en förfärlig olycka vid flistuggen vid sågen. Hon bar på en hemlighet som Martin avslöjat. Dennis och Martin har kommit långt ifrån varandra genom åren. När Martin beslutar sig för att uppsöka Dennis igen möts han av rena misären. Han hittar en dagbok som Dennis skrivit och mycket klarnar för Martin.
Tone Andersson kommer att uppleva några fasanfulla minuter en kväll när hon är ensam hemma med sin lilla dotter. Hon snappar luft en stund på trappan och ser att det rör sig i rhododendronbuskarna. Plötsligt reser sig en stor svart, hårig varelse på bakbenen...
Hår är titeln på John Ajvide Lindqvists novell. Den ingår i Våran hud, vårat blod, våra barn. Den är välskriven och ganska kuslig. Men framför allt är det en sorglig novell. Den passar in på nr 17 i Ugglans&Bokens läsutmaning Läs en novell IV - Läs en novell där någon blir rädd.

Veckans topplista v. 17 - Bokomslag: rosa

Johanna vill se en topplista med fem rosa bokomslag den här veckan.
Jag trodde först att det skulle bli svårt, men så var det inte alls när jag ögnade igenom mina bokhyllor. Makens tittade jag inte ens i.

1. Minns du? av Alice Staffan Beckman har jag läst men ännu inte skrivit om.
En ömsint liten pärla.
2. Ormens väg på hälleberget av Torgny Lindgren. Om en fattig torparfamilj som står i ständigt växande skuld till ortens handlare. Hur betalar en skulden när en inga pengar har?
3. Purpurfärgen av Alice Walker. Celie gifts bort redan som 14 - åring till en man med fyra barn. Han slår henne och hans barn gillar henne inte. Men då träder bluessångerskan Shug Avery in på scenen och Celie får någon att ty sig till och lära av.

4. Mrs Craddock av Somerset Maugham. När Bertha Ley är 21 år får hon ut sitt arv och beslutar sig för att gifta sig med sin uppassare Edward Craddock, som hon känt sedan barndomen. Han ser bra ut, men hon upptäcker snart att han är tråkig och okänslig och av hennes romantiska planering för framtiden blir det ingenting. Hon gifter alltså ner sig vilket blir till ett visst besvär för författaren.
5. Prosa av Rose Lagercrantz innehåller fyra av hennes romaner Lov till det omöjliga; Sång för en svart fé, Adeline, Eros tårar.
Den sista rosa boken fick komma med för symmetrins skull. Motherhood av Helen Simpson

Annabelle

Kriminalinspektör Charlie Lager är uppvuxen i Gullspång, ett litet samhälle i Västra Götalands län. Nu beordrar hennes chef henne att åka till Gullspång för att lösa mysteriet med en försvunnen sjuttonårig flicka, Annabelle. Charlie är inte direkt förtjust. Hennes barndom var allt annat än lycklig. Detta är början på Lina Bengtsdotters debutroman Annabelle. Det blev en kriminalroman. Den har stått i min hylla alltsedan bokrean och nu är den läst också. Charlie är är duktig som i sitt arbete men har en benägenhet att råka illa ut som människa. Mäns våld mot kvinnor är ett genomgående tema i Annabelle. Charlie besöker en gammal väninna i byn, Susanne, gift med en vacker notoriskt otrogen man, med vilken hon har fyra vilda barn. Hon uppsöker sitt förfallna bandomshem, Lyckebo, i skogen. Hon minns modern Betty och en av hennes pojkvänner som hette Mattias. Nora, den försvunna flickans mor, blir galen av oro. Charlie börjar ana ett samband mellan Betty och Nora. Hon har klara fördelar av att hon känt till Gullspång tidigare. Annabelle är en lågmält berättad historia. Språket är vårdat och en följer lätt Charlies tankegångar. Annabelle har ett logiskt slut.  Men en sak skulle jag vilja veta: Vem var Annabelles far? Betty tog hemligheten med sig i graven. Eller också visste hon det inte. Annabelle rör sig över tre generationer och jag tyckte mycket om den och blev glad när någon annan bloggare upplyste om att det rör sig om en serie och då blev jag nyfiken så klart. Del två; Franscesca är nu reserverad på biblioteket. 

Titel: Annabelle
Författare: Lina Bengtsdotter
Förlag: Forum
Tryckår: 2017
Antal sidor: 312

En smakebit på søndag

"Det var i början av juni och nätterna blev aldrig riktigt mörka. Fredrik Roos satt i bilen och såg ut över de dimmiga ängarna. Han visste att Annabelle brukade gena över dem, att hon trampat upp sina egna stigar i det höga gräset. Nora hade så klart förbjudit henne att gå där på natten, men Fredrik visste att hon brukade göra det ändå och han förstod henne. Med Noras snåla tider var varenda minut värdefull. Han hoppades att han snart skulle se sin dotter komma gående över fälten, se henne i den blå, tunna klänningen som tydligen saknades i Noras garderob. Nora hade ställt till ett jäkla liv när hon upptäckte det. Han tänkte en stund på sin fru, på hennes hetsiga temperament och oro. Hon hade alltid varit labil och ängsligt lagd. När de först träffades hade det varit nästan fascinerande, tyckte han, hur hon alltid kunde skapa skräckscenarion ur vardagliga händelser. Med åren hade fascinationen ersatts av irritation. Och nu, när han satt här i bilen, än en gång utsänd av Nora för att hämta hem Annabelle, kände han att han snart inte orkade mer."

Från sidan 8 i Anabelle av Lina Bengtsdotter.

Varje söndag anordnas en läsutmaning som går ut på att vi utan spoilers bjuder varandra på en smakebit utav det vi just läser. Den här veckan är det Astrid Terese på den norska bokbloggen Betraktninger som håller i trådarna.
Fler smakebitar HÄR.

Den goda dottern

Äntligen har jag läst en kriminalroman av Karin Slaughter! Jag fastnade omedelbart och sedan blev det sträckläsning.  Miljön är Georgia; en stad vid namn Pikeville. Familjen Quinn, med den excentriske fadern advokaten Rusty i spetsen, står i centrum. Döttrarna Sam och Charlie är också advokater. För cirka trettio år sedan skakades familjen av en tragedi, som nu aktualiseras genom en tragisk skolskjutning. Förvecklingarna är många; nya vändningar överraskar hela tiden. Men linjerna är klara och tydliga och en har inga svårigheter att hänga med. Det jag tycker allra bäst om i Den goda dottern är personskildringen. Människor beskrivs precis så komplicerade som människor är. En tycker sig lära känna dem och skaffar sig favoriter och hatobjekt. Relationerna mellan systrarna och deras förhållande till den kontroversielle fadern skildras utmärkt. Rusty, som beskrivs som en liberal idealist,  försvarar sådana brottslingar som allmänheten inte tycker att det finns något försvar för. Många är hämndlystna och det drabbar så klart hela familjen. Visst förekommer det hemska scener, men de är inte så väldigt många och inte heller ägnas mer tid åt dem än nödvändigt. Jag tror att den här romanen ligger nära verkligheten. Frågor om mäns våld emot kvinnor dödsstraffets vara eller inte vara lyfts. Kvinnors benägenhet att känna skuld efter en våldtäkt drabbar även Charlie som iakttar Rustys reaktion när hon berättar. Jag tyckte mycket om den här romanen och kommer omedelbart att läsa mera av Karin Slaughter

Författare: Karin Slaughter
Titel: Den goda dottern, 2017
Översättare: Villemo Linngård Oksanen
Harper Collins Nordic 
T ryckår: 2017
Antal sidor: 538

Helgfrågan v. 16

Mias helgfråga är extremt lätt den här veckan. Det är jag väldig tacksam för eftersom jag hostar mig fördärvad och är täppt i bihålorna. Vädret är strålande men det är kallt. Ingen uteläsning för en klen människa, alltså. 

Men inomhus inbäddad i filtar vrålläser jag med förtjusning Den goda dottern av Karin Slaughter. Den tilldrar sig i Georgiga vilket är ett plus. Och jag gillar huvudpersonen Caroline och hennes båda vackra män. En del samhällsproblem är invävda i berättelsen vilket ju gör att romanen känns förankrad i verkligheten.

På telefonen har jag Ett ohyggligt avslöjande av Louise Penny. Det är alltid trevligt att göra återbesök i Three Pines i Quebec med dess originella invånare.

Den tredje boken jag har på gång är Varm mjölk av Deborah Levy. En tjugofemårig flicka reser till Spanien med sin mor som ibland har väldiga problem med sitt ena ben. Ena dagen kan hon gå; andra inte. De har fått inteckna moderns hus för att ha råd med en resa till den spanske experten, doktor Gomez. Jag litar inte riktigt på honom; han verkar vara en riktig filur. Men kanske är det så som man säger: Sådant läder ska sådan smörja ha.

Några roliga historier kan jag inte. Barnbarnen berättar visserligen Bellman - historier för mig. Men de är ibland lite långa och själva knorren glömmer jag lätt av.

Kattmänniska

Titelnovellen, Kattmänniska i novellsamlingen Kattmänniska och andra berättelser, publicerades allra först i The New Yorker. Den fick omedelbart en väldig spridning och kopplades ihop med metoo - debatten. Novellen handlar om en 20 - årig flicka, Margot,  som studerar och arbetar med att sälja godis på en kvalitetsbiograf. En kväll möter hon en 34 - årig man, Robert, som köper popcorn och gummibjörnar av henne. Han är ganska gullig på ett skogshuggaraktigt vis. Men han är lite mullig och har sluttande axlar. Margot flirtar med honom av pur tristess. Robert kommer tillbaka; han ber om hennes nummer och får det. Sedan utbryter en flitig sms - växling och en vacker dag går de på bio. Inte den film Margot skulle ha valt, men i alla fall.  Drink? undrar Robert lite halvhjärtat. Men Margot är för ung för baren Robert tänkt sig. Det blir öl på ett enklare ställe. Hon känner sig löjlig och dricker fler öl än hon egentligen tål. Efteråt i bilen hem är det hon som tar initiativet till en fortsatt samvaro. Visserligen är Roberts kyssar urdåliga, men Margot släpper inte riktigt fram det. " Hon fann sig uppslukad av en fantasi medan de kysstes, så helt och hållet sprungen ur hennes ego..."  De åker till Roberts lägenhet. Som läsare känner en att kemin inte alls stämmer. Och att det kanske också rör sig om en klasskillnad. Det framgår inte riktigt vad Robert arbetar med. Margot har gjort sig en fantasibild av honom och hur hon vill att han ska vara. Antagligen är det likadant med honom. Han blir lätt chockerad när han förstår att hon varit tillsammans med en rad män före honom. Margot brister i högt och ljudligt skratt åt hans förvåning. Det var inte bra. Ingen man vill bli skrattad åt. Margot gillar inte hans slappa mage och bara väntar på att det hela ska vara över så att hon kan åka hem. Aldrig mer vill hon se honom. När Robert dyker upp på studentbaren skyddar vännerna Margot. Robert smsar och ber om en förklaring. Vad gjorde han fel? Men han får inget svar. En intressant novell som skulle kunna diskuteras till exempel i en läsecirkel. Mycket skickligt skriven. Översatt av Amanda Svensson. Kattmänniska passar in på nr 36 i Ugglans&Bokens läsutmaning Läs en novell IV: Läs en novell med något fyrbent i titeln

Veckans topplista v. 16 – Påskekrim

Johanna vill ha tips på bra påskekrim. Den norska traditionen har sedan många år tillbaka upptagits även i Sverige. Det är kul.

1. Jag tänkte att jag äntligen skulle läsa något av Karin Slughter så jag har lånat hem Den goda dottern. Charlotte är advokat med en familjetragedi i ryggsäcken. Nu blir hon inblandad i ett fall som återuppväcker de sorgliga minnena.

2. Niklas Natt och Dag 1793 har det skrivits och talats så mycket positivt om att jag tänkte att jag äntligen skulle få den läst. Ett gammalt mystiskt mord i historisk miljö några år efter mordet på Gustav III.

3. Annabelle av Lina Bengtsdotter har länge väntat i hyllan. I lilla Gullspång försvinner en sjuttonårig flicka under mystiska omständigheter. Missing People står handfallna. Kriminalinspektör Charlie Lager från Stockholms nationella operativa avdelning beordras ut. Hon är inte speciellt pigg på uppdraget men lyder naturligtvis order.

4. Det vackra mysteriet av Louise Penny handlar om ett antal munkar som bor i ett kloster i Quebec. De bedriver sitt arbete under tystnad. När de sjunger klingar deras röster däremot som komna från himlen. Men en dag mördas körledarna och klostrets portar öppnas för den sympatiske kommissarie Gamache. Detta är åttonde boken i serien om Gamache.

5. Emelie Schepp är också en författare jag läst mycket om men aldrig av. 2016,17,18 har hon blivit årets deckarförfattare och det är ju fantastiskt.
Broder Jakob är hennes senaste titel. Den handlar i första hand om två kvinnomord där mördaren har velat få dem att se ut som sjöjungfrur och sytt ihop deras ben. Undersökningsledaren Jana Berzelius kopplar samman morden med en tidigare historia om en ung man som mördade sin familj.

En smakebit på søndag

Norstedts

"Jag hade lovat att sitta helt tyst vid bordet när Gómez bjöd min mamma på lunch- Han hade förbjudit mig att prata och bett mig att lita på hans omdöme. Han hade också sagt att någon i personalen skulle komma och hämta Rose från strandlägenheten varje dag och att jag kunde göra vad jag ville. På tisdagarna ville han att jag skulle följa med till kliniken, eftersom jag ju var min mammas närmast anhöriga. Förutom det fick jag välja själv. Han ville lära känna Rose och var verkligt fascinerad av hennes fall. Det var inte det att hon inte kunde gå som intresserade honom. Han ville veta varför hon kunde gå ibland. Det verkade vara en åkomma som mycket väl kunde vara fysisk, men man fick inte stirra sig blind på den medicinska teorin. Vad trodde jag? Jag såg Gómez som min forskningsassistent, Jag har hållit på med det här fallet i hela mitt liv och han har precis börjat. Det finns inga tydliga gränser mellan seger och nederlag när det gäller min mammas symtom. Så fort han ställer en diagnos kommer hon att generera ett nytt bara för att förvirra honom. Han verkar vara medveten om det." 

Från sidan 59 i Varm mjölk av Deborah Levy.

En smakebit på søndag är en läsutmaning som går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås. Idag är det Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten som håller i trådarna. Fler smakebitar HÄR.

Våra främlingar

"Grannar är en del av livet. En del av att vara människa." säger Jan Gradvall i inledningen till novellen Våra främlingar av Lydia Davis, en Novellix - novell. Antingen kommer en själv som främling till en inbodd omgivning. Eller kommer någon annan till en samling okända grannar. Det gäller såväl villor som hyreshus. I villorna kan osämja uppstå på grund av olämpligt placerade komposthögar, kringspringande katter, felpacerade växter, rymningsbenägna hästar som trampar ner trädgårdar, hög ljudvolym, åverkan på egendom, hälsovådligt eldande i tunna nära tomtgränsen, och så vidare. Grannar i en trappuppgång behöver strängt taget aldrig se varandra om de har tillräckligt olika tider. Inte heller behöver en nödvändigtvis hälsa i hissen. Men så inträffar det saker i livet som gör att det kan bli nödvändigt att ta kontakt med en grannfrämling. Någons hund blir sjuk och matte behöver hjälp med råd och passning; ett nytt barn ska komma till världen: vem passar de äldre syskonen?, en arbetande kvinna har en sjuk man i hemmet som behöver tillsyn; kunde grannfrämlingen tänka sig? Just den här speciella behöver hjälp - situationen gör att främlingskapet åsidosätts. Plötsligt får grannen känna sig behövd; plötsligt blir grannarna mänskliga varelser som lever under ungefär samma villkor. Strängt taget är vi alla varandras grannar. Våra främlingar föder många tankar. 
Våra främlingar passar in på nr 14 i Ugglans&Bokens läsutmaning Läs en novell IV: Läs en novell där det finns en katt.

Radioföljetongen

Nu läser Iwar Wiklander Din stund på jorden av Vilhelm Moberg som radioföljetong. Wiklanderär sedan 1993 professor i talgestaltning vid Teater- och operahögskolan i Göteborg. Han läser väldigt bra.
Albert Carlsson sitter på sitt hotellrum i Kalifornien och tänker tillbaka på sitt liv. Han minns sin barndom hemma i Sverige och sorgen över broderns Sigfrids död. Han tänker på sina misslyckade äktenskap. Kvinnan som blev mor till hans barn hatar honom nu. Han har i hela sitt liv varit affärsman, men det var nog ingenting han egentligen passade för.
Din stund på jorden är en av Mobergs sista romaner. Den kom 1963, fyra år efter sista delen av utvandrarserien och kan ses som en fristående fortsättning på Sista brevet till Sverige.
 

Våren 1945

Våren 1945 är titeln på en novell av Marlen Haushofer. Den handlar om kärleken mellan Susi och hennes mor Marie under krigsvåren 1945. Marie planterar penséer i balkonglådorna. Hennes man berättar för henne att det inte är någon idé. Han påpekar att hon måste lära sig att det inte är så lustigt att leva under ett krig. Sedan går han till sin nattjänstgöring och Marie och Susi kryper ihop i dubbelsängen. Susi drar till sig moderns tjocka fläta och drar in doften från den och känner sig trygg. När flyglarmet går rusar de ner i källaren tillsammans med många andra. Det luktar illa och modern mår dåligt. Susi är starkt beskyddande mot sin mor. Hon iakttar Marie och avläser hennes tillstånd. Vid nästa larm tar hon modern med sig till en stor bok under vilken de söker skydd. Lövbädden under det stora trädet är mjuk och luften är frisk. Modern somnar på en flik av Susis kappa medan Susi inväntar anfallets upphörande. Hon ser att staden brinner och förbjuder sin mor att se åt det hållet. När de kommit hem och gått och lagt sig igen säger modern apropå ingenting att hon nog ska plantera fyllda nejlikor och förgätmigej på balkongen i år. Susi tycker att det är en bra ide och känner att moderns fläta doftar boklöv. Susi och hennes mor är ett bra team. De är inställda på överlevnad och framtid och försöker ta tillvara det positiva i den kärva tillvaron. Och de balanserar mannens/faderns mera defaitistiska livsinställning.

Den här novellen passar in på nr 40 i Ugglans&Bokens läsutmaning Läs en novell IV; Läs en novell som tilldrar sig på våren.

Helgfrågan v. 15

MIA:

Vad har du för läsplaner inför påsk?🐥

En annan sak vi förknippar med påsk är givetvis god mat, själv brukar vi ha lite påskbuffé med olika rätter. Bland annat ris och räklåda som vi tycker är så gott.

Bonusfråga: Har du något gott som du lagar till påsk?

På helgfrågan om påskens ( min påsk börjar tisdagen den 16/4) läsplaner svarar jag:

Den goda dottern av Karin Slaughter (krim)
Varm mjölk av Deborah Levy
Kattmänniska av  Kristen Roupenian  (noveller)
Ett ohyggligt avslöjande av Louise Penny  (E - bok)
Påfågelns skugga av David M Perser (E-bok)

På bonusfrågan om påskmat svarar jag Jansson + evt morotspaj med fetaost, oliver och pinjenötter. Ris- och räklåda låter gott. Recept?

Mias vårenkät 2019

Vårenkät 2019 hos Mia: "April månad är en vårmånad och så småningom kommer den, våren med sol och små knoppar av blommor. Då kanske man till och med kan flytta ut och ta med sig sin läsning."

1. Vad ser du mest framemot med våren?
     Påsken vid havet

2. Vilken är ditt favoritställe att sitta och läsa?
    Ute; under ett träd eller vid stranden

3. Vad brukar du ta med dig till din lässtund?
    Något drickbart, frukt och/eller choklad 

Foto: Alexandra A. Ellis

4. Är det någon bok du ser extra mycket framemot att läsa i vår? 
    Amanda Svensson, Ett system så magnifikt att det bländar

5. Finns det någon ”dammig bok” i hyllan du är extra sugen på att läsa i vår?
   Dammig eller inte så Portrait of a Lady av Henry James 

6. Finns det någon klassiker du skulle rekommendera alla att läsa?
    Bibeln. För att förstå alla litterära referenser i andra böcker
   
7. Finns det något du längtar efter, bokmässigt alltså? 
    Att minsta barnbarnet som just lärt sig läsa ska läsa godnattsaga för mig 

 

Veckans topplista v.15 – Favoriter jag har tappat bort

Johanna:  Veckans topplista – Favoriter jag har tappat bort.

Jag har några tappade favoriter gemensamma med Johanna, Kate Morton, Anna Lihammar och Joyce Carol Oates, som ju är svår att hålla takten med.
Men dessutom har jag:

1. Elizabeth George, som jag under en tid lästa allt av.

2. Robert Goddard är en annan produktiv författare som jag inte läst på länge.
The Ends of the Earth började jag på för ganska länge sedan och den skulle leda till Japan så den vill jag gärna fortsätta med.

3. Arnaldur Indridason tyckte jag mycket om. Miljön var ett extra plus.

4. Hela bunten norska deckardrottningar - Anne Holt, Karin Fossum och Unni Lindell - läste jag länge och mycket men nu är det länge sedan 

5. Dennis Lehane en utmärkt författare från Boston. Han är socionom i bottnen och har ett samhällsengagemang i sina spänningsromaner. Han är också filmmanusförfattare. Men - jag har tappat bort honom.

Suckarnas torn

C. Aug. Cederborg, 1849 - 1933, var en mycket produktiv författare på sin tid. Mestadels skrev han historiska romaner, men det blev också några kriminalromaner. Han föddes i norra Skåne och växte upp på Wanås där hans far var informator. Cederborg slog igenom stort med romanen Göingehövdingen 1 - 2. Hans romaner trycktes i stora upplagor. Samtidigt arbetade han som journalist för SvD och flera andra tidningar. Han flyttade först till Helsingborg och sedan till Saltsjöbaden i Stockholm. 
Suckarnas torn är första och enda boken jag läst av Cederborg. Den tilldrar sig i mitten av 1300 - talet i kung Magnus Erikssons tid. Magnus var gift med Blanka av Namur. Det vimlar av riddare, svenner och väpnare i skogarna. Sverige såg inte ut som det gör idag. Det fanns egentligen inte. Kung Magnus yngste son, Håkan, var kung över Norge. Äldste sonen, Erik, skummade av vrede över orättvisan. Med viss rätt kan en tycka. Erik blev ledare för de adelsmän som önskade avsätta kung Magnus. Suckarnas torn var en mörk fängelsehåla i borgen Galterup som låg mitt inne i skogen. Där härskade orättmätigt den elake Jost von Korbitz, som skaffade sig fiender överallt. Tiderna var mycket oroliga. Handlingen tilldrar sig mestadels i norra Skåne och en bit upp i Småland. Många kända släkt - och ortsnamn passerar revy. I regel stämmer de med verkligheten, men ett par missar vad det gäller tiden har jag hittat. Det gäller till exempelvis Jep Hegendall som uppges ha bott på Wanås vid den här tiden, men det var i själva verket på 1400 - talet. Kung Magnus har begåvats med en dotter, Anna, som inte finns belagd någonstans. Men Kung Magnus hade tre eller fyra döttrar vars namn inte är kända. Hon var tänkt som hustru åt kung Magnus gunstling Bengt Algotsson. Jag måste säga att jag läste den här boken med stort intresse. Många platser känner jag till. Naturen är också bekant. Kung Magnus avskaffade träldomen och införde såväl stads- som landslag. Heliga Birgitta läxade upp honom för än det ena än det andra. Bland annat spred hon ryktet att han var homosexuell. Andra prisade honom för hans godhet.

En smakebit på søndag

"Det är något särskilt med att återvända hem, antingen så gillar man det, eller så gillar man det inte, men man är aldrig likgiltig inför det. För Annie väckte det alltid mycket känslor. Negativa - eftersom hon alltid var lite, lite rädd att hembygden på något vis skulle sätta klorna i henne när hon återvände och att hon plötsligt skulle vara fast, fången, tillbaka. Fysiskt oförmögen att åka därifrån, hem, bort. En känsla hon hade som tonåring, att det var bråttom,  hon var tvungen att skynda sig, annars skulle platsen, den här platsen, ta henne, hon skulle växa fast. Fötterna skulle slå rot och gro. Därför lämnade hon bygden redan när hon var sexton. Positiva - eftersom flera av hennes syskon(de flesta faktiskt) bodde kvar. Bandet mellan dem var starkt, fysiskt kändes det som ibland.Som att de var förenade med, om inte navelsträngar, så något annat, andra, osynliga, starka band. Som en råttkung, ihoptrasslade i svansarna, ofrivilligt sammanväxta. Så levde de sina liv, sida vid sida, aldrig ensamma, alltid förenade." 
Från sidan 13 i Testamente av Nina Wähä.
Varje söndag bjuder vi varandra på en smakebit utav det vi just läser. Utan att avslöja för mycket, förstås. 
Den här veckan håller Agnes Terese på den norska bokbloggen Betraktninger i trådarna.

Där rosor faktiskt dör

Sandra är ekonom på en revisionsbyrå. Nu är hon på väg till Tranås till sin moster Majken som ska fylla sjuttio. Hon driver en begravningsbyrå tillsammans med sin man Börje. Sandra har påbörjat en extra lång semester. Hon ska besöka olika historiska platser; närmast Varnhems kloster där hon ska hälsa på vikingakvinnan Kata. Men ödet vill annorlunda. Hon tvingas omedelbart in i verkligheten i Tranås och inte kan hon lämna Majken när hennes Börje plötsligt dör. Sandra får naturligtvis ta hand om bouppteckningar och testamenten och allt finner hon i en otrolig röra på Börjes kontor. Ekonomin är körd i botten och Sandra säger till Majken att här måste nyanställas. Angelika, 35, i för korta kjolar och strandsandaler kommer ifrån ett bemanningsföretag. Hon  visar sig vara rena fyndet med erfarenhet som begravningsrådgivare och kantor. Christoffer är frilansande begravningsentreprenör. Majken ogillar det hela, men Sandra tänker att byrån måste sättas på fötter för att kunna säljas. Kistgrossisten Thomas presenterar sig - varför inte ett showroom i utrymmet på andra våningen? Christoffer och Sandra ordnar kistläggning i hemmet; Sandra blir misstänksam mot portiern Mikael på hotellet som ärver en förmögenhet av en äldre dam som inte ens är släkt med honom. Alla engagerar sig i upprustningen av Begravningsbyrån Tranan och det är intressant att ta del av deras idéer. Där rosor faktiskt dör är lättläst och underhållande och researchen gjorde Ewa Klingberg när hon under en tid faktiskt arbetade på en begravningsbyrå. En hel del termer får en lära sig och ordet "hämtning" har fått en helt ny betydelse. Titeln och undertiteln är bra och jargongen verkar trovärdig. Men skulle jag anlita Begravningsbyrån Tranan? Nja, jag kanske avvaktar tills nästa del i kvartetten kommer. Blott en begravning heter den delen och kommer under april. Och då lär väl showrummet vara iordningställt.

Titel: Där rosor faktiskt dör
Författare: Ewa Klingberg
Förlag: Historiska Media
Tryckår: 2019
Antal sidor: 238

Haggan

Nu tar Aase Berg bladet ifrån munnen i sin första roman, Haggan. Haggan är en litterär aktivist och det är hon, författaren och Thelma som för ordet i romanen. Viktor är mannen som i första hand är föremål för deras raseri. Viktor är Haggans älskade älskare. Båda är gifta och båda tänker begära skilsmässa. Sagt och gjort. För Haggan, alltså. Viktor drar på det hela. Hans fru blev så ledsen. Hustrun är Haggans hatobjekt nummer ett. Författaren, Haggan och Thelma rasar. Thelmas och Viktors himmelska möten varvas med hätska utfall. Rallarsvingar och råsopar avlöser varandra. Mycket träffsäkra iakttagelser och skarpa formuleringar gör att en vill stryka under och skriva av. Romanen är delvis autofiktiv; den är skoningslöst utlämnande och provocerande. Den är ingen hämndskrift utan en politisk hatskrift, sägs det. Äktenskapet är en samhällsunderbyggd kvinnofälla; en idyllteater som parasiterar på älskarinnan. Haggan ser strukturer som Viktor inte ser. Det refereras till en hel del litteratur i Haggan; Carina Rydberg, Den högsta kasten; Maja Lundgren, Myggor och tigrar; Rut Hillarp; Lotta Lotass och Ernesto Sabato, till exempel. Så småningom om övergår den allra mest glödande vreden i något som kanske mera liknar sorg. Men hatet pyr inunder. Försoning är inget alternativ. "Svalkande likgiltighet i kärlek. Dit har jag inte kommit än." Jag gillar den här arga boken även om jag blir lite trött på Haggans monomana tjat ibland. Föraktet och hatet mot Viktors fru tycker jag är lite orättvist. Hon kan ju inte hjälpa att Viktor är feg och inte vill välja bort sitt bekväma liv för en samvaro med Haggan i någon liten vindsvåning. Aase Bergs språkbehandling är beundransvärd; liksom energin i hennes raseri. Jag ser fram emot hennes planerade två romaner om kvinnofällorna moderskap och medberoende vid alkholmissbruk.

Författare: Aase Berg
Titel: Haggan
Förlag: Albert Bonniers förlag
Utgivningsår: 2019
Antal sidor: 286

Helgfrågan v. 14

Mia : Just nu dignar bokhyllor i nätbokhandel och vanliga bokhandeln av böcker om hur du ska äta för att må bra. 

Vad tycker du om denna typ av böcker?

 

Jag tycker ganska illa om den här sortens böcker. Jag blir stressad av dem och jag tror att det finns många andra som tycker så också.

 

Bonusfråga: Vad är ditt bästa hälsotips?

 

Ett äpple om dagen håller doktorn från magen  

Den sista flickan

Nadia Murad är en yazidisk kvinna som 2014 hamnade i IS våld och utsattes för upprepade våldtäkter och våld under ett flertal månader innan hon till slut lyckades fly. Om detta har hon skrivit boken Den sista flickan. Berättelsen om min fångenskap och kamp mot Islamiska staten. Hon levde tillsammans med sin stora familj och andra yazidier i byn Kocho. De kommer väl överens med grannarna som är kurder och med peshmerga, väpnade kurder från Irak och Iran. Yazidierna i Kocho i Irak tror i det längsta att de ska klara sig ifrån IS eller Daesh som är det arabiska namnet. Men de kommer. Och både kurderna och peshmerga lämnar yazidierna åt sitt öde. Männen skjuts eller förs bort. De yngre kvinnorna förs bort för att bli sabiyya, slavar, åt män inom IS. De räknas som orena och illaluktande; de tvingas att övergå till islam och de behandlas sämre än djur. Nadia, som var väldigt intresserad av smink och styling, hade drömmar om en egen skönhetssalong. Hon gick i skolan ovanligt länge för att vara flicka. Men hon fick se sitt liv slås i stycken för att sedan ta en ny vändning. När hon lyckas fly IS har hon enorm tur när hon på måfå klappar på en helt okänd dörr i Mosul där IS är starkt. Familjen bakom dörren bestämmer sig för att tro på hennes berättelse och hjälpa henne att komma till Kurdistan. Hon får kontakt med sin äldste bror och genom ett omsorgsfullt utarbetat nätverk lyckas Nadia återförenas med sin splittrade familj. I början berättar hon inte hela historien för familjen. Hon utesluter våldtäktsdelen. Yazidierna skattar oskulden högt. Men man beslutar sig för att välkomna återvända sabiyya tillbaka i samhället. Nadia ägnar sig nu åt föreläsningsverksamhet och arbetar för att IS ska ställas inför rätta för folkmord. Det är stark läsning. Många borde läsa den här skildringen som inte bara tar upp Nadias öde utan även många andra kvinnors/flickors/familjers. Nadia önskar som slutord att hon är den sista flickan i världen med en berättelse som hennes.

Titel: Den sista flickan
Författare: Nadia Murad
Översättare: Manne Svensson
Förlag: Albert Bonniers förlag
Tryckår: 2018
Antal sidor: 328 sidor

Veckans topplista v. 14 - Senaste böckerna jag fått/köpt/lånat hem

Johanna:"Idag blir det en enkel topplista där vi helt enkelt presenterar de senaste fem böckerna vi fått, lånat eller köpt hem. Här är mina fem senaste nytillskott."

Senast lånat: 

Albert Bonniers förlag

Sara Danius, Om Bob Dylan
Birger Bergh, Ábelard och Héloïse

Senast köpt:
Hans Gunnarsson, Nattsida
En bror tar hand om sin halvbrors kvarlåtenskap

Senast fådda:
Maria Stepanova, Minnen av minnet. Släkthistoria som nystas upp

Norstedts

Nina Wähä, Testamente. Familjehistoria ifrån Tornedalen. Tolv levande syskon, två döda; fattigdom och förtryckande far. Tro inte att du är något. 

Kenji Miyazawa, Milky Way Railroad
Japansk klassiker. En ung man går ombord på ett magiskt tåg med destinationen Milky Way.

Norstedts förlag

                                      Bonus: Bok som jag står i begrepp att köpa
Amanda Svensson, Ett system så magnifikt att det bländar