Hon är 41, svårt sjuk, skör och ömtålig; full av smärtor. Hon ligger i enskilt rum på sjukhuset utan radio, TV eller annat sällskap. Hon är fullt upptagen med att gå igenom sitt förflutna. Allt ifrån barndomen i prästfamiljen på Södermalm med den ärelystna modern och den charmerande, trolöse fadern till studierna i Lund, vistelsen i Cambridge, mötet med W som skulle bli hennes man och far till hennes tre flickor. Flytt från lägenhet och knackig ekonomi till ett mera välbärgat villaområde i Sigtuna där hon har svårt att finna sig tillrätta bland de andra hemmafruarna.
Lite finare är hon allt. Åtminstone vill hon gärna vara det.
Ingenting har blivit helt vällyckat. Men å andra sidan har det inte varit särskilt misslyckat heller. Hon är ganska nöjd med sitt liv även om hon tycker att hon kunde fått finnas lite längre.
Hon har framför allt varit sin mans hustru. Barnen har på något sätt kommit i andra rummet.
Och nu har hon svårt att orka med deras frustande, högljudda ungdom.
Hon har släppt taget om dem. Hon tycks ha förlikt sig med sitt öde och är varken rädd eller sentimental.
W är och har alltid varit den hon har lutat sig mot.
Kristoffer Leandoer har skrivit en mycket fin och känslig roman, September, om en döende mor och hennes tankar och känslor inför det stora okända.
Hans egen mor dog i samma ålder och minnet av henne har antagligen haft sin betydelse för tillkomsten av September.
Visar inlägg med etikett September. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett September. Visa alla inlägg
söndag 10 februari 2013
torsdag 1 september 2011
September
Bilden är lånad från rollesatelje.blogspot.se
September
Stjärnstrålande september, hur jag jämt har älskat dig,
när du sänkt din djupa tystnad över skogarna och mig!
Allting tiger då i drömmar om den sommar som har gått,
och kring skärens hällar ligger havet stilla silvergrått.
Då och då dess svaga dyning som en suck i natten hörs,
men för övrigt ej ett grässtrå, ej ett blad, en vinge rörs.
Och när över mörka granar månen synes sakta gå,
glans av pärlemor då vattnet, skogarna och bergen få.
Daniel Fallström
Daniel Fallström föddes 1858 i Gävle (jag som alltid trott att han var skåning! Det är något med namnet...).
Han blev skådespelare, journalist och författare.
Hans lyrik blev tonsatt av så skilda tonsättare som Hugo Alfvén, Wilhelm Peterson - Berger, Oskar Merikanto och Fred Winter.
Han var mycket omtyckt som deklamatör (särskilt av kvinnor) och han arbetade även någon tid med Ernst Rolf.
Daniel Fallström skrev ochså noveller och hans Stockholmsskildringar var mycket omtyckta.
1937 dog han.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)