Eurotrash

När jag började läsa Eurotrash kom jag ovillkorligen att tänka på Thomas Bernhard. Han häcklade Österrike. Författaren Christian Kracht går tillrätta med Schweiz och ett par generationer bakåt i sin familj. Han skriver långa svindlande meningar som inte är ett dugg svåra att läsa. Hans gamla mor finns fortfarande i livet, lagom dement och missbrukare av sömntabletter och dåligt vitt vin, men i alla fall. Ibland har de ganska trevligt. Christian brukar besöka sin mor regelbundet, men nu har hon tillkallat honom för något struntsak som oroar henne. Det är inte de allvarliga sakerna som oroar henne. Christians far lämnade henne för många år sedan med all den billiga konsten. Allt det värdefulla tillföll honom per automatik. Nazist var han också liksom Christians gudfar, Philip Kinnbool. Och för den delen morfar också. Avnazifiering hjälpte ingenstans. Då kom de bara tillbaka óch samlade ihop de gamla kumpanerna igen. De badar i pengar och vräker sig i fina hus - ett chalet i Gstaad och flotta hus på Sylt - och ägodelar. Allt är för mycket och saknar allt vad proportioner heter, tycker Christian som får en teservis i rent guld till dopet av sin gudfar. Fadern upplevs som en bluff. Christian synar hans kort och finner att ingen av hans berättelser från vistelsen i USA stämmer.  Modern har alltid velat åka till Afrika och se zebror. Christian bestämmer sig för att ta henne på en roadtrip, kanske inte till Afrika men en resa i alla fall. Det gillar modern och dirigerar honom till en bank där hon tar ut 600 1000 - francsedlar. Dessa förvaras i en plastpåse och sedan far de runt i Schweiz i en taxi. Zürich är en "stad av skrävlare, viktigpettrar och förnedring. Av giriga löjtnanter och uppblåsta sutenörer." Författaren lägger inte fingrarna emellan. Första delen av boken är självbiografisk medan andra hälften är fiktiv. Eurotrash är oavlåtligt spännande och bitvis mycket humoristisk. Och mycket tragisk. Modern är ganska manipulativ och hennes iakttagelser är ofta väldigt roliga. Bitvis tycker jag att Christian har en ängels tålamod med henne. Eurotrash ses som en uppföljare till Christian Krachts debutroman Faserland.  

Titel: Eurotrash

Författare: Christian Kracht

Översättare: Anna Bengtsson

Förlag: Ersatz

Tryckår: 2022

Antal sidor: 189

Veckans mening v. 18 2022

MIN

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord har en läsutmaning som han kallar Veckans mening. Vi delar med oss av en mening ur vår läsning som av någon anledning fått oss att stanna upp.

"Min mor, det har jag redan nämnt, var visserligen fullständigt odräglig, och hennes situation, som sagt, alltigenom hopplös, men kanske, kanske hade hon ändå kunnat bevara värdigheten i sitt vansinne, kanske var hon orubbligt inriktad på ett mål, som bara för henne framstod som ett sådant, kanske såg hon in i framtiden med andra ögon, men kanske var det också så att hon helt enkelt var rädd, som den gången hon hade ringt till mig senast, för fem år sedan, och gråtit på telefon, fastän hon aldrig grät annars, före operationen i ryggraden, när hon hade sagt att hon var så fruktansvärt rädd."

Från sidan 19 i Eurotrash av Christian Kracht