Visar inlägg med etikett Bonniers förlag. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Bonniers förlag. Visa alla inlägg

onsdag 2 juli 2025

Edens lustgård


Ernest Hemingway påbörjade Edens lustgård redan 1946. Vid hans död 1961 var den inte riktigt klar. Men 1986 kom den ut på originalspråket och 1988 på svenska i översättning av Birgit Edlund. 2018 kom Edens lustgård i nyutgåva på förlaget Bakhåll och ny översättning av Christian Ekvall. Romanen bygger mycket på Hemingways eget liv. Den handlar om det nygifta paret Catherine och David Bourne som reser omkring på den franska rivieran i sin lilla Bugatti. De är väldigt kära. Catherine är kolossalt ljus (björkstamsljus, säger Birgit Edlund; björkvit är Christian Ekvalls ordval) och vacker och så småningom går det upp för en att det också är hon som har pengarna.  David är författare och har haft framgångar med sin första bok. Nu ska han skriva den andra. Catherine låter honom skriva medan hon tar sina turer till Nice och Cannes. En dag kommer hon hem med Marita (diminutiv för Mary som H:s fjärde hustru hette), en mörk skönhet, som blir ormen i paradiset. Både David och Catherine blir kära i henne. Catherine har redan tidigare lekt med identitet och genustillhörighet liksom författaren själv. Hon klipper sig kort som David och ger sig ibland ut för att vara pojke. De klär sig likadant i shorts och randiga tröjor. Det blir många besök hos frisören Jean som snart blir en personlig vän. Catherine och Marita lånar många drag av Heminways fyra fruar, bland annat  de täta frisörbesöken. Dessutom är kvinnorna hysteriskt angelägna om solbränna. Romanen igenom dricks det kopiöst många drinkar och det äts en hel del. Man badar, dyker och simmar i Atlanten. David skrivande går oväntat bra och det är intressant att ta del av hans skrivprocess. Han skriver om sin alkoholiserade, jagande far. David deltar som ung pojke i jakten på en gammal elefant med kolossala betar, vilket till slut fyller honom med avsmak. Jag förundrar mig över Davids förmåga att koppla bort allt och alla medan han skriver. Ibland flyter berättelserna ihop; gränserna blir inte så tydliga. Jag tycker mycket om språket. Hemingways isbergsteknik är effektiv. Det mesta ligger under ytan; exakt rätt ord finns över. Miljöskildringen är sådan att en får en stark närvarokänsla. I Edens lustgård framstår inte Ernest Hemingway som den machoman en brukar förknippa honom med att vara och som hans far gärna ville att hans skulle vara. Jag vet att jag för många år sedan hade en Hemingway - period när jag läste många av hans böcker och även lyckades se någon film. Det kanske är dags för ett omtag?

Titel: Edens lustgård

Författare: Ernest Hemingway

Översättare: Birgit Edlund, Christian Ekvall 

Förlag: Bonniers, Bakhåll

Tryckår: 1988, 2017

Antal sidor: 261, 249 

fredag 22 juli 2022

Agda Holst

Den vackra, hemlighetsfulla konstnärinnan Agda Holst, 1886 - 1976, levde större delen av sitt liv i Kristianstad på Cardellsgatan och var också den som fick stadens första kulturpris 1964. Hon var så självklar att det inte behövdes någon motivering. Hon har också fått en gata uppkallad efter sig i hemstaden. Fadern dog tidigt. Modern drev en sybehörsaffär och sedermera även syateljé i Kristianstad. Den i familjen som betydde mest för Agda Holst var brodern Walfrid - även kallad Wasa. I breven till honom framträder hon som mest öppen.Den norske konstnären Ludvig Karsten var djupt förälskad i henne; Hjalmar Gullberg och Tora Vega Holmström var hennes vänner. När brodern och Hjalmar Gullberg dog med ett par års mellanrum höll sorgen på att knäcka henne.
När Agda Holst behövde vila upp sig åkte hon till Hultafors sanatorium i Västergötland eller till Tyringe. I Hässleholm hade hon väninnan Clara Wangel - mor till litteraturvetaren Staffan Bergsten, som skrev romanen Omvägen hem med stoff från denna vänskap. Omslagsbilden på bokens Hanna har Clara Wangel som förebild.
Agda Holst var mycket privat. Hon ville t. ex. att hennes brev skulle brännas när hon dött. Så blev inte fallet. Det kan man väl tycka vad man vill om, men kunskapen om Agda Holst och förståelsen av hennes konst hade varit mycket knapp utan dessa brev till bl. a. modern, brodern och Tora Vega Holmström.  Konsthistorikern och författaren Birgit Rausing har skrivit en bok om konstnärinnan med titeln : Agda Holst - livet, konsten.  Den är vacker, intressant, mycket lättläst och har ett fantastiskt bildmaterial. Birgit Rausing har också skrivit böcker om tre andra skånska konstnärer, Tora Vega Holmström, Ellen Trotzig och Ester Almqvist. 

På Regionmuseet i Kristianstad kan en köpa en fin bricka med motiv från målningen Symfoni i grönt (1937) av Agda Holst.