En smakebit på søndag v. 36 2025

"Jag ställde fram en skål med chips och några överblivna fläsksvålar för att han skulle ha något att äta medan jag lagade mat. Jag hade gjort svålarna själv, ett jävla projekt. Till att börja med fick jag beställa svål från Västchark för att komma upp i en sådan mängd att det ens var lönt att försöka omvandla den till snacks, och sedan tog allt oändligt lång tid: först koka svålen i dryga timmen, sedan rensa den från det mesta av fettet och kvarblivna köttrester, därefter skära den i centimeterstora bitar för att torka dessa i ugnen över natten - och slutligen, dagen därpå, fritera svålbitarna tills de puffade upp som små gyllene moln. Men det hade varit värt det. Mikael älskade svålarna. Han åt dem inte med andakt, han åt dem som en vilde. Hans breda käkar, som han var mycket stolt över eftersom han hade så stort utrymme därinne i skallen - ett påstått arv från neandertalarna - krossade dem i rasande fart."

Ur En magisk man av Maria Maunsbach