Bilden är lånad |
och bonden går ut med sin plog och sin vält
hans hjärta det klappar så lätt där han går
och ärlorna trippar så nätt i hans spår.
En dag ska han köra tolv säckar till kvarn.
Vad kakan ska smaka hans fru och hans barn.
Var står detta? Varför har jag den lilla snutten i bakhuvudet? Det är en liten visa. Jag ser också en bild för mig, möjligen en skolplansch, i ljusa färger föreställande en man som plöjer med två hästar. Solen skiner så klart och antagligen hoppar det fåglar i fårorna. Vet någon?
Två rader av andra strofen lade min syster till.
I mars
Det är som en tavla på siden
det lilla stycket natur:
ett rödhakebröst och en hängpil
med minutiös kontur.
Och bakom står luften och skälver
i någon ljusfylld valör,
och en vindfläkt prasslar i vassens
fint guldbruna tofsar och rör.
Man går och väntar på våren,
på något solgult och blont,
på nyplöjda fält med ljusblänk
och måsar och mjuk horisont.
Jag står här på fältet och spanar
i brisens stickande fräs
om ej en lärka skall pila
rakt upp ur tuvornas gräs.
Hans Dhejne 1891 - 1986
Väcker eftertanke. Härligt att våren inte ger upp på oss utan återvänder varje år.
SvaraRaderaeller hur? mars är lika härligt som februari är hemskt!
RaderaVackra ord!!
SvaraRaderamars är ett fint ord!
Raderadet är väl en tecknad bild från någon scout-kalender
SvaraRaderaeller en bonad? kom jag plötsligt att tänka på
Raderamen den första lilla dikten, då, Hannele?
Venus är fint ord.
SvaraRadera