Tisdagstrion v. 47 2023: Förbjudna böcker

Ugglan & Boken: Tisdagstrion v. 47: Förbjudna böcker

1. Satansverserna av Salman Rushdie. Två indiska skådespelare beger sig från London mot Bombay. Planet störtar tiotusen meter ner i havet efter ett attentat av terrorister, men de två skådespelarna överlever. Den ene blir Gibril, ärkeängeln Gabriel, och den andre, Saladin, blir djävulen.

2. Älskade av Toni Morrison. I arton år har Sethe och Denver levt i ogillande och ensamhet. De har bara varandra att ty sig till vilket inte är så bra för någon utav dem. Förhållandet mor/dotter är inte oproblematiskt. Sethe är ingen vanlig kvinna. Hon är svart och hon är slav. Men inte vilken slav som helst. Hennes personlighet är stark; så stark att det är svårt för omgivningen. Till och med hennes kärlek skrämmer.

3. Lolita av Vladimir Nabokov. Bokens protagonist och berättare, Humbert Humbert, var besatt av sin dröm Lolita. När romanen tar sin början har Dolores ännu inte fyllt 12, men det gör hon 1947, när Humbert blivit änkling och hämtar sin moderlösa styvdotter och ger sig ut på en lång bilresa med henne. Övergreppen börjar ganska snart. Humbert anser sig vara en stilig och belevad man med kvinnotycke. Han gör sig döv för Lolitas snyftningar.

Bonus:

De förklädda flickorna i Kabul av Jenny Nordberg. Det hela börjar med att Jenny Nordberg intervjuar Azita, en kvinnlig parlamentsledamot, och upptäcker att en av hennes flickor är förklädd till pojke. Det höjer familjen anseende i alla avseenden och flickan får några år i frihet. När puberteten inträder blir pojken i all hast flicka igen. Då är det  är slut på friheten i alla bemärkelser eftersom flickan ofta gifts bort ganska snart dessutom. Jenny Nordberg får kontakt med flera sådana här s. k. basha posh.

Kriget har inget kvinnligt ansikte av Svetlana Aleksijevitj. Tack vare att författaren fick vara fristadsförfattare i flera städer, bland annat Göteborg, fick hon boken skriven. I sitt eget Belarus (Vitryssland) var hon inte välsedd och hade stora problem med censuren. Kriget har inget kvinnligt ansikte är första delen av Utopins röster. Hennes metod är att intervjua 800 - 1000 personer i personliga möten och att sedan sammanställa en kör av röster. Själv håller hon sig i bakgrunden.