I Veckans kulturfråga frågar enligt O om vår inställning till böcker skrivna med mycken dialekt. Själv har hon haft problem med Karin Smirnoffs böcker och med Nina Wähäs Testamente. Jag hade inga som helst problem med Smirnoff och Wähä. Är nog ganska förtjust i dialekt rent allmänt.
En bok som jag lyssnade på och som innehöll en hel del dialekt är Koka björn av Mikael Niemi. Den skulle jag kunna tipsa om. Jag trodde aldrig att jag skulle gilla den men det blev tvärtom. Jag blev jätteförtjust. Författaren läser själv.
Har inte läst, men har lyssnat till Niemi på bokmässan en gång, och det var riktigt roligt. Så den här kan jag absolut tänka mig.
SvaraRaderajag gillade varken titel eller omslag på boken, men när jag började lyssna blev jag så förtjust
Raderagillar Niemi men inte tänkt på att han har så mycket dialekt
SvaraRaderajag tyckte det när jag lyssnade
Raderainte lika mycket i skrift
Raderaok. själva uppläsningen hjälpte väl till
RaderaJag gillar andra böcker av Niemi men Koka björn, den stod jag knappt ut med! Den var mest grov och eländig, tyckte jag.
SvaraRaderatill min stora och oförställda häpnad gillade jag den
Radera