Varje människa är en ö

Äntligen, plötsligt och i ett svep läste jag Easter Parade av
Richard Yates, 1926 - 1992.
Den kom ut 1976; i fin svensk översättning av Kerstin Gustafsson 2010 på Norstedts förlag.
Även i pocket. Mats Kempe inleder med ett initierat och entusiastiskt förord.
Easter Parade handlar om tre kvinnor, Esther Grimes och hennes döttrar Sarah och Emily och deras liv och öden. Tidsmässigt utspelas romanen 1930 - 1970 ca. Miljöerna växlar eftersom Esther - eller Pookie - som hon vill kallas - flyttar ofta. Alkohol och cigaretter är stående inslag i deras liv liksom i författarens.
Redan i romanens första mening deklareras att detta inte är någon historia med lyckligt slut.
Förutsättningarna finns, men det vill sig inte ändå. Pookie strävar uppåt och drömmer om stil; att befinna sig snäppet över medelklassen. Sarah gifter sig med en stilig man som visar sig sakna ambitioner men ha tendenser till våld. De bor i en skenbar idyll på landet och får tre söner.
Lillasyster Emily lever ett helt annat liv. Hon flyttar till New York och blir copywriter. Hon är en fri kvinna och i hennes liv avlöser männen varandra. Ofta tycker man som läsare att den här gången måste det väl fungera. Men icke!
Emily är den som får mest utrymme i boken och hon är nog den som författaren tycker bäst om.
Porträttet av Pookie är kallt.
Richard Yates använder delar av sitt eget liv när han skriver. Han går väldigt tätt inpå sina karaktärer; iakttar ur olika vinklar och tar gärna fram små fula detaljer.
Sju romaner och två novellsamlingar skrev Richard Yates som hann dö innan han blev berömd.
Easter Parade är en pärla, något alldeles i särklass.

Bortbytingar

Jag såg en skakande dokumentär,
KAPTEN NEMOS BARN, i SVT 1 om nyfödda barn som förväxlats på sjukstugan i Bureå i början av 1940- talet. 1949 kom ett domstolsbeslut som fastställde att barnen skulle återgå till sina biologiska föräldrar.
PO Enquist har skrivit om detta i flera av sina romaner, speciellt i
Kapten Nemos bibliotek som kom ut 1991, den första boken på tretton år efter Musikanternas uttåg.
Åren däremellan använde POE till ett våldsamt supande.
Jag tror att det är bra att läsa
Ett annat liv, 2008, och Kapten Nemos bibliotek i anknytning till varandra.
De är mycket personliga båda två och kompletterar varandra.
När man läser Kapten Nemos bibliotek är det en fördel att känna till Jules Vernes böcker,
En världsomsegling under havet och Den hemlighetsfulla ön. Och Bibeln, förstås.
När Människosonen inte har tid med människorna och Gud har gömt sig är det Kapten Nemo som är de nödställdas vän.
Kapten Nemos bibliotek är en mörk, vacker och mycket smärtsam berättelse om två pojkar som förväxlats på BB och sedan på sitt sjunde år byts tillbaka. Eller åtminstone den ene.
Det blir inte bra för någon av de inblandade.
Romanen tilldrar sig i ett kallt landskap med blåvitt månsken, snö och is.
Människorna är karga, ordknappa och torrögda.
Religiositeten är mörk och sträng och innehåller endast lag och saknar evangelium.
Det mesta är synd och definitivt sextonåriga Eeva - Lisas graviditet.
PO Enquists språk är alltid vackert och han har en fantastisk förmåga att finna ord för subtila tillstånd och finmaskiga känslosträngar mellan människor.

Upp flyga orden...

Tobias Nässén, moderat politiker i Nacka, svarar på Annina Rabes artikel 13/12 och
FÖRSVARAR
utförsäljningen av biblioteken

SVAR till Jonas Thente i DN.
Svar direkt av Jonas Thente.

MARTIN AAGÅRD
i Aftonbladet förgryser sig 23/12 och hänvisar till en lika naiv som arrogant artikel i DN 21/12 av PM Nilsson om
PRIVATA BIBLIOTEK SOM HAR EN DEMOKRATISERANDE FUNKTION
Fan tro´t sa Relling.

Varför frågar sig ingen vad människorna i Nacka skulle önska sig av sina bibliotek?
Avnämarna, användarna, skattebetalarna?
Utförsäljningen är något som politiker och viss personal önskar.

Välvald julkappsbok

"Kära barn, det har hänt något förfärligt, sade hans mamma. Min väska är försvunnen. Jag kan inte klara mig utan den! Jag har sökt överallt, men den finns inte!
/- - - / Det blev ett väldigt sökande. Bara Bisamråttan vägrade att delta. Av allt onödigt, sade han, är väskor det onödigaste. Tänk efter. Tiden går och dagarna växlar precis likadant antingen muminfrun är med väska eller utan.
Det är en oerhörd skillnad, sa muminpappan. Jag känner mig alldeles främmande för mumintrollets mamma om hon är utan väska. Jag har aldrig sett henne utan förr."

Ur Trollkarlens hatt

Välvald julklappsbok

Hurra! Jag fick Stina Otterbergs avhandling om Olof Lagercrantz - Klädd i sitt språk. Kritikern Olof Lagercrantz.
Jag ser fram emot ett läsäventyr.

Avslöjade!

Äntligen förstår jag varför somliga tycker att de får "dras med" svartskriftsböcker på biblioteken.
Att jag inte insett tidigare!
Läs förklaringen: iPad som täckmantel

Nirvanaprojektet

Nirvanaprojektet av Stefan Tegenfalk är en direkt fortsättning på Vredens tid.
Den är också del två i en trilogi. Tredje delen, Den felande länken, kommer 2011 på Massolit förlag.
I Nirvanaprojektet problematiseras den berättelse som byggt upp i Vredens tid.
Det är fortfarande ett väldigt spännande, välkonstruerat och svindlande tankebygge.
Jämfört med Vredens tid blir det kanske lite forcerat här och där och en eller annan piruett hade kanske kunnat strykas. Stefan Tegenfalk säger i en intervju att han inte är så intresserad av kärleksromaner och poesi. Och det märks. Jonna de Brugges kärlekshistoria känns konstruerad och känns som härtill är jag nödd och tvungen.
Samarbetet mellan den rutinerade Walter Gröhn och Jonna de Brugge utvecklas däremot ytterligare. De är - för att tala med Anne på Grönkulla - besläktade själar.
De tekniska beskrivningarna är fascinerande. Mördarmaskinen Mjasník har en inbyggd spioncentral i sin MacBook. Kartläggningen av mobiltelefontrafik får en att rysa och tänka på kartläggning av människor i allmänhet. Finns det något som är privat längre?
Man ser fram emot del tre. Hur ska det gå för utredarna, den botfärdige rövaren, den iskalla hjärnan bakom kapningen av värdefull forskning och poliserna som halkar på gränsen till kriminalitet. Kraven är höga på del tre, Den felande länken.
Men man kan har anledning att hoppas att upplösningen blir lika spännande som de första två delarna i trilogin