torsdag 25 januari 2024
Alberte och Jakob
söndag 26 november 2023
En smakebit på søndag v. 47 2023
onsdag 12 juli 2023
Emily forever
Titel: Emily forever
Författare: Maria Navarro Skaranger
Översättare: Ninni Holmqvist
Förlag: Weyler
Tryckår: 2022
Antal sidor: 193
söndag 30 april 2023
En smakebit på søndag v. 17 2023
astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger administrerar läsutmaningen En smakebit på søndag. Vi bjuder varandra på en smakebit utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås.
"Stackars hon som heter Emily, i dag, på dagen i dag, har hon varit gravid i hela sju månader, och det är de två nu, Em och den växande magen, Em och barnet, efter att Pablo försvann ut genom dörren för att reda ut en grej, som han kallade det. Ja, så var det, försvann. Eller var det så? Jag måste fixa något, hade Pablo sagt och låst om sig med en nyckel i rummet i två timmar, Em hade suttit i soffan och tittat på teve, hon hade somnat, vaknat, Pablo fortfarande i rummet, tills han gick ut genom dörren, då med en svart väska hängande över axeln. Emily såg på Pablo innan han gick, Pablo såg på henne, Emily undrade vad Pablo tänkte på, vad han skulle göra, Pablo blinkade åt Emily, stängde ytterdörren, låste ytterdörren, Emily fortsatte titta på teve." Ur Emily forever av Maria Navrro Skaranger. Weyler. Fler smakebitar HÄR
söndag 5 februari 2023
En smakebit på søndag v. 5 2023
"Vera är duktig på att prata med jurister, fastighetsmäklare, byggare. Jag låter henne hållas. Åt mig överlåter hon att bli av med bilarna, hitta nya hem åt katterna och samla ihop sakerna som pappa säger att han behöver i sitt nya liv (alla hans verktyg, till att börja med, tvingarna inte att förglömma, ett bra stålmåttband och några köksredskap, skarpa knivar, och naturligtvis måste han behålla sina böcker, och fotografierna, för nu när han är färdig med traktorboken har han tänkt skriva sina memoarer, och skivspelaren och skivorna, ja, och flygarhuvan av läder, och mammas symaskin för han har planer på att bygga om den till eldrift genom att använda motorn i den elektriska konservöppnaren som Valentina lämnade kvar, som förresten ändå inte var särskilt bra, och växellådan till Francic - Barnett, som ligger insvept i en oljad duk längst bak i garaget, och kanske lite kläder) och vad som i övrigt kan få plats i hans lilla lägenhet (inte så mycket).
från sidan 332 i En kort berättelse om traktorer på ukrainska av Marina Lewycka
söndag 29 januari 2023
En smakebit på søndag v. 4 2023
Läsutmaningen En smakebit på søndag går ut på att vi bjuder varandra på en smakebit utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås. astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger håller i trådarna. Fler smakebitar HÄR
"Hvad det är eget att ett helt folks nationalegendomlighet kan uttryckas i ett enda ... ord; närmast tänkte jag nu på svenskarnas lagom, medelmåttans, jämnlikhetens, utplattningens härskri: lagom snille, lagom poesi, lagom kraft, lagom tillgifvehet, allt är "lagom bäst". I kunskaper i talanger, i allt ett lagom. Är någon flicka t. ex. musikalisk så får hon kanske spela, men lagom, på det hon ej må anses som en artist; har hon håg att lära sig mera än vanliga pensum... får hon det sällan- ty lagom är ett så trefligt ord, så tillämpligt."
Ur Tankebok av Ellen Key
måndag 23 januari 2023
Om bara
Vigdis Hjorths senaste roman, Om bara, är i själva verket hennes debut från 2001. Den har inte funnits på svenska tidigare. Den handlar om Ida Heier som är dramatiker, gift, tre barn och bor i Oslo och hennes vettlösa kärlekshistoria med Arnold Busk, tunnhårig professor med kulmage och stort ego boende i Tronheim. Han är expert på Brecht och har just gjort en översättning av och skrivit en essä om Brecht. Nu åker han omkring och föreläser och vid något tillfälle träffar han Ida. Deras första möte blir inte särskilt lyckat. Arnold Busk är lite besvärad av att han är gift och har ett litet barn. Ida har bestämt sig för att lämna sin snälle man innan han lämnar henne. Professorn skickar Det omöjliga av Göran Sonnevi till Ida, och hon förstår mycket väl vad det är Arnold Busk försöker säga, men det bekymrar henne inte. Och så är karusellen igång. De träffas inte så ofta men ibland kan det bli hela veckor i någon fin stad. I början beter sig Ida som en tonårig stalker. Tycker jag. Hon är svartsjuk, med eller utan anledning. Ofta med. Professorn är svår på unga studentskor. Allteftersom tiden går glider rollerna över till det motsatta förhållandet. Arnold Busk, som också skilt sig, blir den kontrollerande och Ida känner att hon behöver mera utrymme för sin person. Vid något tillfälle blir Arnold till och med våldsam. Då kastar Idas barn ut honom. Ida har också meddelat honom att en vacker dag blir det en studentska för mycket och då är det ovillkorligen slut. Det är inte riktigt läge att säga så mycket mera. Jag läste romanen med stort intresse och frågar mig vad det är som gör att de här båda personerna fastnar i varandra. Förhållandet är ganska destruktivt och jag tycker mera att det rör sig om besatthet än kärlek. Jag har tidigare läst Arv och miljö och Är mor död? 2022av Vigdis Hjorth. Om bara är minst lika bra. Ella Schartner är inläsare. Översättare: Jens Hjälte
Titel: Om bara
Författare: Vigdis Hjorth
Öveersättare: Jens Hjälte
Förlag: Natur & Kultur
Tryckår: 2022
Antal sidor: 323
söndag 25 december 2022
En smakebit på söndag v. 51 2022
Läsutmaningen En smakebit på søndag går ut på att vi bjuder varandra på en smakebit utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås. astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger håller i trådarna. Fler smakebitar HÄR
"Första gången jag mötte A var i en hiss på väg upp i Carnegie Hall mellan W 56th south och W57th Street. Vi sa ingenting till varandra, så ordet mötte är kanske fel. Som jag ser det för mig nu, nästan fyrtio år senare, var det många som åkte i hissen, den stannade flera gånger, på våning efter våning, och folk kom in och gick ut. Han sa senare att det var mitt leende han föll för. Jag tror inte det. Jag brukade inte le. I alla fall inte när jag var sexton. Kanske föll han för den rosa - och vitrandiga klänningen, till hälften karamell, till hälften punk, och den stora röda stickade mössan från Norge. Mammas mössa. Jag menar inte att han föll för klänningen som sådan - ärmlös, med tunna axelband, åtsittande över brösten och midjan, innan den bredde ut sig i en mjuk kjol som nåde till mitt på knäna - utan för flickan som så uppenbart älskade att visa upp sig i den."
Ur Flicka,1983 av Linn Ullman. I översättning av Lars Andersson. Albert Bonniers Förlag
söndag 16 oktober 2022
En smakebit på søndag v. 41 2022
"Georg harklar sig och rätar på nacken. "Så trevligt att Ingrid och jag får komma på middag", säger han och lägger sin hand på Ingrids. Hennes leende är minst sagt nervöst när hon pendlar med blicken runt bordet. Hon pillar p sitt halsband, en smal guldkedja med ett hjärta. Georg har alltid tänkt att det är något hon haft sedan hon var barn, men plötsligt slår att det kan komma från Istvan. På vilket sätt har Georg gjort avtryck egentligen? Mer än det foster som växer i Ingrids mage, och som nu förenar dem som familj. Han längtar ut, bort från den stilsäkra våningen, han sjunker här, betraktad av människor med ironiskt höjda ögonbryn. "Så klart! Vi har varit nyfikna på dig ett bra tag nu," säger Britt. Har Ingrid haft fler kavaljerer so m introducerats i det smakfulla hemmet? Han stirrar in i Britts pillemariska blick och vill vända henne upp och ner och skaka så att alla hemligheterna från Ingrids tidigare liv ska trilla ur henne."
Från sidan 90 i 1959 av Helena von Zweigbergk
tisdag 2 augusti 2022
Nya böcker
söndag 5 juni 2022
En smakebit på søndag v. 22 2022
"flera år tidigare brukade vi hänga mycket hos dig i Haninge. det här var innan din pappa flyttade tillbaka från Chile, din syster pluggade på universitet och var aldrig hemma, hade kanske redan flyttat hemifrån, minns inte riktigt, men din mamma cecilia älskade mig och det gör så ont i bröstet nu medan jag skriver detta för jag älskade henne också men nu hatar hon mig och vi kommer aldrig mer att tala med varandra, det har hon önskat, men det får vi ta senare för wow för jag är inte redo att skriva om det än. ialla fall. vi hängde mycket hos dig och vi brukade baka och en gång minns jag extra väl för vi bakade vi tre, jag du och cecilia och vi bakade tror jag kladdkaka. då minns jag det här extra väl för att du skämtade till din mamma att jag kunde äta ketchup till vad som helst vilket jag tror var bara att jag försökte vara rolig eller nåt för jag tycker ketchup är gott men liksom normalt gott , i alla fall på något sätt hade cecilia skrattat åt mig och typ utmana mig att äta kladdkakan med ketchup på så det gjorde jag. "
Från sidan 42 i "där var du, större än bokstäverna som bildar ditt namn" av Hanna Raijs Fler smakebitar HÄR
söndag 24 april 2022
En smakebit på søndag v. 6 2022
Här är jag nu, kära Maria, i mitt eget hus och hem, vid mitt eget skrifbord, med min egen björn. Och vem är björn? frågar du väl. Hvem skulle han vara, om ej min egen man? Jag kallar honom björn, emedan - det ej vill falla sig annorlunda. Jag sitter nära fönstret. Solen går ned. Två svanor simma i sjön och fåra dess klara spegel. Tre kor - mina kor, stå på den gröna stranden, stilla, feta och fundersamma, och tänka visst på ingenting. Hvad de är trefliga! Nu kommer pigan med pall och stäfva. Den herrliga mjölken på landet! Men hvad är ej godt på landet? Luft och menniskor, mat och och känslor, jord och himmel, allt är friskt och upplifvande der. Nu måste jag föra dig in i mit bo, nej! jag måste börja längre bort, upp på backen, hvarifrån jag för första gången såg dalen där Rosenvik ligger. Backen är några mil in i Småland. Ser du en dammig vagn på höjden? I den sitta björn och hans fru. Frun koxar nyfiken ut, ty framför henne ligger i aftonlugnet en dal så skön."
Från sidan 3 i Grannarne av Fredrika Bremer. 1837
astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger håller i läsutmaningen En smakebit på søndag. Vi bjuder varandra på smakebitar av det vi just läser. Utan spoilers, förstås. Fler smakebitar HÄR
torsdag 14 april 2022
Jag står här och stryker
Novellsamlingen Jag står här och stryker innehåller Tillie Olsens (1912 - 2007) mest kända texter. Hon föddes av ryskjudiska immigranter i Nebraska. Hon blev kommunist och hamnade som politisk aktivist i fängelse. Där ådrog hon sig TBC. Tidigt började hon skriva på en roman om en arbetarfamilj under 30 - talet. Den kom inte ut förrän 1974 under titeln Yonnondio. 1936 gifte hon sig med Jack Olsen och fick med honom tre döttrar. Dessutom hade hon en dotter, Karla (efter Karl Marx), sedan tidigare. På grund av makarnas politiska verksamhet blev det svårt med arbete för dem. Tillie Olsen förvärvsarbetade, skötte hemmet och försökte få tid att skriva. Kvinnorättsrörelsen och medborgarrättsrörelsen hjälpte henne framåt. Hon är nu en etablerad författare och föreläser och skriver om bortglömda kvinnliga författarskap. Numera finns hennes egna verk på de akademiska litteraturlistorna. Ge mig en gåta hette novellsamlingen när den första gången gavs ut på Trevi förlag 1980 i översättning av Else Lundgren. Titelnovellen handlar om en mamma som medan hon står och stryker reflekterar över sin äldsta dotters barndom och uppväxt. Alltför tidigt fick dottern ta ansvar i familjen och stå tillbaka för sina yngre syskon. Modern är ensamstående och har inte mycket val. Hon inser fuller väl vilket pris hennes dotter fått och får betala. Den här berättelsen är hjärtskärande. Moderns sorgsna, nakna berättelse griper tag i en med tusen hullingar. I novellen som handlar om den vita flickan, Helen, som följer med sin färgade bästis, Parialee Phillips (bara namnet), till hennes baptistkyrka när hon ska döpas är en omtumlande upplevelse för Helen - och läsaren. Flickornas olika ställning i samhället och hudfärg kommer att sätta deras vänskap på prov. Parialees munviga jargong är mycket roande. Tillie Olsen förstår att "piska upp" en stämning. Jag blev helt andlös. Samlingen sista novell, Ge mig en gåta, skildrar en 69 - årig kvinna, Eva, som kommit därhän i livet att hon vill ha det tyst och lugnt och ensamt omkring sig. Hennes man sedan 45 år förstår inte mycket. Han vill flytta till Fridhem. (Om det inte vore så sorgligt skulle en kunna skratta.) Fridhem är ett äldreboende där man har full service och folk omkring sig hela tiden. Eva vill inte längre rätta sig efter andras idéer, men frågan är om det inte är just det hon får göra. Jag tycker mycket om Jag står här och stryker; allt ifrån innehållet till formatet och det fina omslaget som designats av Lotta Kühlhorn.
söndag 10 april 2022
En smakebit på søndag v. 14 2022
Från sidan 7 i Den dagen den sorgen av Jesper Larsson som idag fick Sveriges Radios romanpris för den här romanen, som handlar om en ensamstående pappa och hans tonårsdotter. Modern är död.
söndag 27 mars 2022
En smakebit på søndag v. 12 2022
" när hittade jag tömde mitt källarförråd i vårberg hittade jag en påse med gamla papper, anteckningsböcker, fotografier och gamla, gamla brev. dom är från isabel, från hannah, ett från rebecka, som jag hatar. två från dig. jag minns dom inte ordagrant just nu, för jag sitter här i soffan och orkar inte leta upp dom, men, i vårberg satt jag på huk där på golvet i källarförrådet, finns inga lampor där nere så jag lätste med mobilens ficklampa, jag läste breven och grät"
Från sidan 1 i där var du större, än bokstäverna som bildar ditt namn av Hanna Rajs. Fler smakebitar HÄR
söndag 6 februari 2022
En smakebit på søndag v. 5 2022
"Skymningen faller tidigt över Bungehallen i Fårösund. Inte en enda turist så här års. Jag håller ett paket köttfärs i handen och läser om sista förbrukningsdag när en sjuksköterska ringer från Stockholms sjukhem:" Nu är det nog inte så långt kvar för din mamma. Jag ville meddela mig... ifall du ville komma." Lägger ner köttfärsen i vagnen och går mot de krossade tomaterna. "Jaha, tyvärr... Jag är på Gotland. Är min halvsyster informerad?" - "Ja, jag har ringt henne, hon är på väg hit." - "Tack. Tack för all hjälp. Hör gärna av dig när hon ... dött. Om du får möjlighet."
Från sidan 13 i Hjärtat av Daniel Bergman
astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger administrerar läsutmaningen En smakebit på søndag. Den går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås. Fler smakebitar HÄRlördag 29 januari 2022
En smakebit på søndag v. 4 2022
"När jag gjorde mig i ordning för att gå till sängs i går kväll drog jag hårnålarna ur håret, eller det som återstår av håret. I en av mina predikningar till våra Tanter för några år sedan varnade jag för fåfängan, som trots alla varningar letar sig in i oss. "Livet handlar inte om hår", sa jag den gången, halvt på skämt. Och det var sant, men det är också sant att hår handlar om livet. Det är lågan på det ljus som kroppen är, och när den falnar skrumpnar kroppen och tynar bort. En gång hade jag hår nog till en knut, på den tiden då det var knut man skulle ha; till en chinjong, på den tiden då det var chinjong man skulle ha. Nu är mitt hår som måltiderna här i Arduahallen: glest och kort. Min livslåga tynar, långsammare än vad somliga häromkring skulle vilja, men hastigare än vad de kanske anar. Jag såg mig i spegeln. Den som uppfann spegeln gjorde inte många av oss någon tjänst , vi måste ha varit lyckligare innan vi visste hur vi såg ut"
Från sidan 39 i Gilead av Margaret Atwood. Fler smakebitar HÄR
onsdag 19 januari 2022
Veckans kulturfråga v. 3 2022
enligt O: Veckans kulturfråga v.3: Vilken film eller TV - serie var bättre än boken?
Det var en svår fråga. Boken är så gott som alltid bäst, men jag har sett en del filmer och TV - serier som på något sätt varit lika bra som böckerna de bygger på. Men jag vet - jag hör mig själv i andanom säga - att det här var bättre än boken, men givetvis kommer jag inte på vilken film/TV - serie/bok just nu. Jo, jag skulle kunna säga Alice i Underlandet, som jag aldrig kommit igenom som bok, men däremot hade stort nöje av Tim Burtons filmatisering. Detsamma gäller för övrigt Sagan om ringen och Berlin Alexanderplatz av Alfred Döblin
Lika bra kan jag komma på några stycken: Atonement av Ian McEwan, Krig och fred av Tolstoj och Borta med vinden.
torsdag 22 juli 2021
Helgfrågan v. 29 2021
Mias helgfråga v. 29
1. Vad läser du nu?
Jag läser Is av åländska författaren Ulla - Lena Lundberg. Så bra om ett ungt prästpar som kommer till Åland: Själva prästen Petter Kummel, är som ett barn på julafton. Han öppen och glad och sjunger bra. Församlingen är förtjust. Mona, hans hustru, sköter hemmet och lilla dottern Alexandra, trädgården, husdjuren och förplägningen åt besökarna i prästgården. Arbetsuppgifterna är mycket ojämnt fördelade, tycker Mona. Och jag.
2. Har du något boktips?
En senkommen men mycket välkommen födelsedagspresent nådde mig idag. Just som jag burit hem Godnatt Madame, Carina Burmans senaste roman, från biblioteket och hunnit konstatera att den här vill jag ha fick jag den. Mycket lägligt. Godnatt Madame handlar om Anna Charlotta von Stapelmohr, gift med politikern Elis Schröderheim, som bl. a. var väninna till Bellman och en mycket vasstungad dam. Hon ansågs vara mycket vacker och höll sig med herrbekantskaper utanför äktenskapet
söndag 23 maj 2021
En smakebit på søndag
Läsutmaningen En smakebit på søndag går ut på att vi delar med oss av det vi just läser utan att för den skull avslöja något. Den här veckan är det astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger som håller i trådarna. Fler smakebitar HÄR