Upprepningen

I Vigdis Hjorths roman Arv och miljö från 2019  pågår en infekterad arvstvist mellan fyra syskon. Deras far har just dött två sommarhus att strida om. De två yngsta syskonen har varit mest tillsammans med föräldrarna men alla barnbarnen älskar dessa sommarhus. Mitt under pågående ceremoni läser äldsta dottern upp en skrivelse där hon anklagar fadern för övergrepp. Alla vänder sig som en man mot henne. Var ska de annars fira sina jular och påskar och födelsedagar? Och modern är ju ekonmiskt beroende.  Nu när flickan är vuxen sedan länge och sitter i sitt ensliga hus i Nordmarka och tänker tillbaka på livet stiger minnet från en ödesdiger dag i november 1975 fram. Nya romanen har titeln Upprepningen och det är precis vad den är avsedd att vara. Upprepningen är tillvarons allvar och dagliga bröd har hon läst. "Upprepningen  är den nya filosofins viktigaste tema", skriver Kierkegaard" och det är också en metod hennes terapeut anser vara effektiv. I minnet är flickan 16 år och ständigt i luven på sin misstänksamma, snokande mor. Just den här dagen i november 1975 har flickan bestämt att det är dags för hennes sexuella debut. Hon har ju pojkvännen Finn Lykke så det är bara naturligt. Som vanligt måste hon ljuga och smyga för att komma iväg med sidenblus och sminket i väskan. Finn i nystruken skjorta har också gjort vissa förberedelser. Men det hjälper inte. Den stora dagen blir ett totalt fiasko. Flickan går hem och skriver i sin dagbok om hur hon önskat att det hade hade gått till. Och katastrofen är ett faktum. Det är plågsamt att läsa om hur mor och dotter helt saknar möjligheter att mötas. "Låt flickan vara," säger far. Upprepningen är lättläst och språkligt njutbar; översättningen är gjord av Jens Hjälte. Ljudboken är fint inläst av skådespelaren Lisa Ahnlund. 

Titel: Upprepningen

Författare: Vigdis Hjorth

Översättare: Jens Hjälte

Förlag: Natur & Kultur

Tryckår: 2025 

Antal sidor: 148 

Om bara

Vigdis Hjorths senaste roman, Om bara, är i själva verket hennes debut från 2001. Den har inte funnits på svenska tidigare. Den handlar om Ida Heier som är dramatiker, gift, tre barn och bor i Oslo och hennes vettlösa kärlekshistoria med Arnold Busk, tunnhårig professor med kulmage och stort ego boende i Tronheim. Han är expert på Brecht och har just gjort en översättning av och skrivit en essä om Brecht. Nu åker han omkring och föreläser och vid något tillfälle träffar han Ida. Deras första möte blir inte särskilt lyckat. Arnold Busk är lite besvärad av att han är gift och har ett litet barn. Ida har bestämt sig för att lämna sin snälle man innan han lämnar henne. Professorn skickar Det omöjliga av Göran Sonnevi till Ida, och hon förstår mycket väl vad det är Arnold Busk försöker säga, men det bekymrar henne inte. Och så är karusellen igång. De träffas inte så ofta men ibland kan det bli hela veckor i någon fin stad. I början beter sig Ida som en tonårig stalker. Tycker jag. Hon är svartsjuk, med eller utan anledning. Ofta med. Professorn är svår på unga studentskor. Allteftersom tiden går glider rollerna över till det motsatta förhållandet. Arnold Busk, som också skilt sig, blir den kontrollerande och Ida känner att hon behöver mera utrymme för sin person. Vid något tillfälle blir Arnold till och med våldsam. Då kastar Idas barn ut honom. Ida har också meddelat honom att en vacker dag blir det en studentska för mycket och då är det ovillkorligen slut. Det är inte riktigt läge att säga så mycket mera. Jag läste romanen med stort intresse och frågar mig vad det är som gör att de här båda personerna fastnar i varandra. Förhållandet är ganska destruktivt och jag tycker mera att det rör sig om besatthet än kärlek. Jag har tidigare läst Arv och miljö och Är mor död? 2022av Vigdis Hjorth. Om bara är minst lika bra. Ella Schartner är inläsare. Översättare: Jens Hjälte

Titel: Om bara 

Författare: Vigdis Hjorth

Öveersättare: Jens Hjälte

Förlag: Natur & Kultur

Tryckår: 2022

Antal sidor: 323

 

Är mor död

Huvudkaraktär i Vigdis Hjorts senaste roman, Är mor död är konstnären Johanna. De senaste trettio åren har hon bott i Utah, men efter  det att hennes man dött och sonen flyttat till Köpenhamn för studier beslutar hon sig för att flytta hem till Norge där hon också ska ha en retrospektiv utställning. Hon hyr en lägenhet samt en timmerkoja som ligger ensligt i skogen. Där trivs hon bäst. Efter faderns död har Johannas mor flyttat till en lägenhet på Arne Grues gade 22. Ruth, Johannas  yngre syster, är den som stöttat föräldrarna i vått och torrt.  Johanna lämnade sitt äktenskap för en annan man och uteblev vid faderns sjukdom, död och begravning. Kontakterna har varit brutna i 30 år. Nu vill Johanna tala  med sin mor. Hon ringer, skriver och knackar på men utan resultat. Johanna i det närmaste stalkar sin mor och hon tror att systern hindrar modern att ha kontakt med Johanna. Berättelsen växlar mellan två tidsplan; ett då och ett nu. Vigdis Hjorth tecknar bilden av en småborgerlig familj där fadern arbetar och modern uppoffrar sig i hemmet som en guldfisk i en silverskål. Hon har gått i ring, tänker Johanna. När Johanna vill börja på en konst- och hantverksskola går föräldrarna i taket, men Johanna framhärdar. Johanna vill ha fram sanningen och hon arbetar målmedvetet på det. Hennes grundkänsla är ensam i världen och jag är ett skadat barn. Många hemligheter döljs i barndomens gula hus. Vigdis Hjorth är skoningslös både mot Johanna och hennes familj. Den stora sorgen som råder i i romanen Är mor död känns i hjärterötterna även på läsaren. 

Titel: Är mor död

Författare: Vigdis Hjorth

Översättare: Jens Hjälte

Förlag: Natur&Kultur

Tryckår: 2021

Antal sidor: 353