Simmarna av Julie Otsuka inleds med en skildring av ett gäng som simmar i en underjordisk simhall. Det råder ordning och reda. Alla har sina bestämda banor och rutiner; alla vet lite om varandra och de noterar om någon uteblir. Alla behöver läka på det ena eller det andra sättet. I simbassängen lämnar de sina bekymmer på land. En dag upptäcks en mystisk spricka i bassängen. Alla - inklusive badhuspersonalen - blir förfärade och så småningom ger klustret av oförklarliga sprickor upphov till konsekvenser för alla inblandade. Alice, en pensionerad laboratorieassistent, är lätt dement och kan glömma allt möjligt. Men när hon kommer ner i vattnet vet hon exakt vad hon ska göra. Det är henne en följer i några kapitel framöver och berättarperspektivet byts från ett "vi" till tredje person. En får exempel på vad Alice glömt och vad Alice minns. Det finns naturligtvis ingen logik i det. Men hon minns när mödrar och barn bussades ut i öknen vid krigsutbrottet eftersom fadern var japan. Hon minns när barnen föddes och första dottern som dog. En dotter, ett du, kommer in i berättelsen. Det är hjärtskärande att följa Alices väg mot Bellavista, ett privatägt minnesboende som erbjuder en långsiktig lösning. Dit minnesteam blir din andra familj, men Alice längtar efter att vara med "sina egna". Alice har vårdat sin mor sju dagar i veckan i fyra år. Alices egen dotter besöker henne sällan och har alltid bråttom. Den som har pengar kan få ett ljust rum med naturutsikt vilket betyder minskad förlust av vit hjärnsubstans. Alice har inte Alzheimers; hon har FTD, frontallobsdemens. Den gröna gräsmattan utanför Bellavista får Alice att tänka på Kyotos vackra trädgårdar. Jag tycker mig se en parallell mellan klustersprickorna i bassängen och det som händer i Alices hjärna. Och jag gillar språket. Skildringen av Alices hjälplösa långsamma sjunkande ner i glömskan är sorglig att läsa om även om det då och då tillfälligt stannar upp i platåer vet man att slaget är förlorat. Jag tyckte mycket om boken. Kunde ha strukit under åtskilliga meningar men boken var inte min.
Titel: Simmarna
Författare: Julie Otsuka
Översättare: Helena Fagertun
Förlag: Albert Bonniers förlag
Tryckår: 2023
Antal sidor: 173
Jag sträckläste den här förra helgen. Den är verkligen hjärtskärande.
SvaraRaderamen så bra!
SvaraRadera