Systrarna

Systrarna är den första romanen jag läser av Anna Jörgensdotter. I förstone känns den övermäktig. Om jag förstår saken rätt så har den självbiografiska inslag. Huvudpersonen heter också Anna. Hon är också rödhårig och de är ungefär lika gamla. Många andra kvinnor nämns, såsom Sara Lidman, Kathy Acker, "en amerikansk författare med influenser från punken och postmodernismen och en vilja att provocera", Sonja Åkesson, Molly Johnsson, konstnären Ester Henning, Frida Kahlo och många flera. Anna Jörgensdotter berättar om kvinnliga anarkister som haft stor betydelse men som inte omnämns med namn ens. Hon har uppenbara problem med sina relationer. Hon blir lätt förälskad men har svårt att få det gensvar på den kommunikation hon vill ha. Männen kallas hundmannen, den nye, den nygamle och dylikt. Liksom Anna Jörgensdotter är romanens Anna född i Sandviken men bor i Gävle. Hon rör sig mellan olika platser och tider och ibland kan det hända att en tappar tråden. Hon åker runt och håller föredrag, men det ligger hon onödigt lågt med. Synd. Annars tar hon ut svängarna så en blir lätt åksjuk. Väninnan Adela och farmor har en särskild plats i Annas hjärta. Och barnen, förstås, som hon delar med deras far. Hon hade aldrig trott att hon kunde bli mamma, men hon anser sig vara en ganska god sådan. Bitvis lider hon av depressioner och panikångest, men det verkar vara hanterbart. Jag tänker att jag nog ska läsa något annat också av Anna Jörgensdotter så jag kan få en klarare bild av henne som författare.

Titel: Systrarna

Författare: Anna Jörgensdotter

Förlag: Albert Bonniers förlag

Tryckår: 2022

Antal sidor: 329

Boknostalgi: Sommarboken

Det finns inte mycket att säga om Sommarboken av Tove Jansson än: En underbar, lyrisk, vemodig och uppsluppen tröstebok om vänskapen mellan Farmor och hennes sondotter, Sophia, under en rad somrar på ön. Pappa är med också, men han säger aldrig något och märks inte så mycket. Men blir det verkligen kris; då finns han där.  Farmor har en gudomlig förmåga att fostra utan att det märks.  Hon och Sophia förstår varandra väl och är för det mesta  vänner. Men - när båda kommer i trotsåldern då är det inte lätt. Diskussionerna om religion, vidskepelse, död och ålderdom är sublima. Farmor sover lite i smyg ibland och blodtrycket verkar vanskligt, men bara benen håller så känner hon sig helt OK. Tove Jansson ville gärna kalla Sommarboken roman, skriver Tove Jansson - forskaren Boel Westin, i sitt förord. Och det stör inte. Den består av en rad kapitel med rubriker som Visiten, Leka Venedig, Katten, Den stora plastkorven (en överdådig berättelse som borde filmas), Berenice, Sophias storm, m.fl. Naturbeskrivningar är alldeles fantastiska. Endast bönder och sommargäster trampar på mossa. Farmor petar skadad mossa på plats med sin käpp. Havet är en mäktig fond till livet på ön. Man läser långsamt; man läser om och stryker under. Språket är en ren njutning. En bok att läsa åtminstone en gång varje sommar.

En smakebit på søndag v. 29 2022

Läsutmaningen En smakebit på søndag går ut på att vi bjuder varandra på en smakebit utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås. astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger håller i trådarna. Fler smakebitar  HÄR.

"På en hylla fick Jessalyn syn på en av Virgils metallskrotfigurer som var målad i ostronvitt, drygt en halvmeter hög och som inte var lika ful och anklagande som de nyare verken. Blomsterchock liknade en tusensköna som, sedd ur en viss vinkel, påminde om en skrikande mun - men Jessalyn kunde undvika att studera den utifrån den vinkeln. Hon var tvungen att leta efter den kvinnliga försäljaren. "Ursäkta mig? Hallå? Hur mycket kostar den här blomman?" - "Blomma? Är det var det är?" - en söt, ung blond kvinna i kaftan och utsvängda pyjamasbyxor skyndade fram och kisade mot Virgils skulptur. Det verkade tydligt att hon inte hade mycket till övers för Dödlighet & Stjärnorna och var uppriktigt förvånad över Jossalyns intresse.. "Oj då! Låt mig titta på prislappen." Så likt Virgil det var att krafsa ned ett pris med blyerts, redan bleknat så att man inte kunde se vad det stod.  "Kanske femton dollar?" - "Åh, den måste kosta mer än femton dollar!" Jessalyn var chockad. "Till och med femtio känns lågt för ett sådant - ett sådant intressant verk." Den unga kvinnan bligade tvivlande på Blomsterchock. "Jag förmodar att man kan säga att den är intressant. Inte lika deprimerande som de här skyltdocksgrejerna som ligger på golvet, vi var rädda att de skulle leda till att utställningen kanske måste stängas - du förstår, om folk klagade på att de var obscena." - Åh, nej - obscena? Verkligen?" - "Du tittade nog inte tillräckligt nära på dem. Lika bra det." Jessalyn ignorerade denna kommentar som lågmält mumlats fram."

Från sidorna 495 och 496 i Natten. Sömnen. Döden. Och stjärnorna av Joyce Carol Oates.

Veckans mening v. 29 2022

 MIN 

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord har en lördagsutmaning som han kallar Veckans mening. Vi delar med oss utav en mening som av någon anledning fått os att stanna till. Min mening v. 29 kommer även denna vecka ifrån Natten. Sömnen. Döden. Och stjärnorna. av Joyce Carol Oates. s. 489 - 490.

"En mors rädsla för att hennes barn ska göra bort sig offentligt långt efter att barnet vuxit upp och otaliga gånger försäkrat henne att han inte bryr sig ett dugg om sitt offentliga rykte, och än mindre om att tjäna pengar."

Agda Holst

Den vackra, hemlighetsfulla konstnärinnan Agda Holst, 1886 - 1976, levde större delen av sitt liv i Kristianstad på Cardellsgatan och var också den som fick stadens första kulturpris 1964. Hon var så självklar att det inte behövdes någon motivering. Hon har också fått en gata uppkallad efter sig i hemstaden. Fadern dog tidigt. Modern drev en sybehörsaffär och sedermera även syateljé i Kristianstad. Den i familjen som betydde mest för Agda Holst var brodern Walfrid - även kallad Wasa. I breven till honom framträder hon som mest öppen.Den norske konstnären Ludvig Karsten var djupt förälskad i henne; Hjalmar Gullberg och Tora Vega Holmström var hennes vänner. När brodern och Hjalmar Gullberg dog med ett par års mellanrum höll sorgen på att knäcka henne.

När Agda Holst behövde vila upp sig åkte hon till Hultafors sanatorium i Västergötland eller till Tyringe. I Hässleholm hade hon väninnan Clara Wangel - mor till litteraturvetaren Staffan Bergsten, som skrev romanen Omvägen hem med stoff från denna vänskap. Omslagsbilden på bokens Hanna har Clara Wangel som förebild.
Agda Holst var mycket privat. Hon ville t. ex. att hennes brev skulle brännas när hon dött. Så blev inte fallet. Det kan man väl tycka vad man vill om, men kunskapen om Agda Holst och förståelsen av hennes konst hade varit mycket knapp utan dessa brev till bl. a. modern, brodern och Tora Vega Holmström.  Konsthistorikern och författaren Birgit Rausing har skrivit en bok om konstnärinnan med titeln : Agda Holst - livet, konsten.  Den är vacker, intressant, mycket lättläst och har ett fantastiskt bildmaterial. Birgit Rausing har också skrivit böcker om tre andra skånska konstnärer, Tora Vega Holmström, Ellen Trotzig och Ester Almqvist. 

På Regionmuseet i Kristianstad kan en köpa en fin bricka med motiv från målningen Symfoni i grönt (1937) av Agda Holst.

Helgfrågan - Sommar v. 29 2022

Mias bokhörna: Helgfrågan Sommar är lite annorlunda mot ordinarie Helgfråga. Det förekommer inte någon fråga. Ni får däremot tipsa om böcker, resmål, tv-program och recept, det får gärna ha en anknytning till böcker. Det kan vara ett recept ur en roman till exempel eller ett tv-program som bygger på en bok. Ja ni förstår säkert var jag menar.
 Vi i Villa på Discovery + efter en bok av Hans Koppel (Petter Lidbeck). 

Dramakomedin ”Vi i villa”  är regisserad av Henrik Schyffert och baserad på den bok som Petter Lidbeck gav ut 2008 under pseudonymen Hans Koppel. Den  handlar om Anders, som spelas av Mattias Nordkvist. Han är gift med Filippa, som mest bryr sig  om vad andra tycker och pappa till Anna, som inte har några vänner och blir mobbad i skolan. Johan Widerberg spelar en avskyvärd roll som översittare med för mycket pengar. Filip Berg spelar rena parodin på en klämkäck chef som ska peppa sina skaror. Varje dag byter personalen arbetsplats, vilket gör Anders ytterligare förvirrad. Och han drivs mot ett uppror mot allt och alla. Utom dottern. Allt som oftast sätter en skrattet i halsen.

Bokbussbesök är ett stående inslag under semestertider. Tidskrifter, monster - och vampyrböcker, hundböcker, romaner och kanske någon biografi får följa med hem. Alltid lika trevligt och en uppskattad service.

Hett i hyllan v. 29 2022

Monika på bokbloggen Bokföring enligt Monika har en torsdagsutmaning som hon kallar Hett i hyllan. En delar med sig av böcker som blivit stående olästa i hyllan av olika skäl. 

Inte begriper jag varför Fyren av P D James blivit stående i hyllan i många år. Jag lyfter i den någon gång varje sommar och tycker att omslaget med den ensliga fyren är så fint. Det är en Dalgliesh - deckare som tilldrar sig på ön Combe utanför Cornwalls kust. Endast speciellt utvalda (läs:rika)människor får komma dit för att hämta nya krafter. Men så händer det omöjliga. Ett brott begås och polisintendent Adam Dalgliesh, som som vanligt har problem med den besvärliga flickvännen, blixtinkallas för att snabbt och diskret lösa brottet. Med sig har han Kate Miskin som har sina egna personliga problem och nykomlingen Francis Benton- Smith, som inte vet hur han ska hantera sina överordnade. Ulla Danielsson har översatt.