torsdag 6 maj 2021

Ariel

Ariel

Stagnation i mörker.

Sedan substanslösa blå

strömmar av avstånd och sten.


Guds lejoninna,

hur vi blir ett

nav av hälar och knän! - Fåran


klyvs och drar förbi, syster till

halsens bruna båge

som jag inte kan fånga,


svartögda

bär kastar mörka

krokar -


munfullar svart sött blod,

skuggor.

Något annat


slungar mig i luften -

lår, hår,

flagor från mina hälar.


Vita

Godiva, jag skalar av -

döda händer, död stränghet


Och jag

fradgar nu till vete, ett havsglitter.

Barnets gråt


smälter i muren.

Och jag

är pilen,


daggen som flyger

suicidal, ett med driften

in i det röda


ögat ja,

morgonens kittel

Stagnation i mörker. 

 

Skriven 27 oktober 1962. Ännu en dikt från hästryggen, säger Sylvia Plath. Ariel var en häst hon tyckte mycket om. Hon var elev vid en ridskola i Dartmoor.                                                                            

2 kommentarer:

  1. läst Körsbär i snön av Sanna Tahvanainen, en berättelse om Sylvia Plaths korta liv, Sanna har gått på samma gator, lyssnade på henne den tiden bibliotek hade föredrag

    SvaraRadera
    Svar
    1. jag läste Elin Cullborgs nya bok om SP. den var otroligt bra. Körsbär i snön tog väl mera upp ungdomstiden om jag minns rätt

      Radera