lördag 12 januari 2019

Vaxade juveler och brända hjärtan

Tredje delen i Ewa Klingbergs Huskvarna - serie har titeln Vaxade juveler och brända hjärtan. Precis som i tidigare delar har vi två tidsplan; ett nu och ett då. Marika heter huvudpersonen i nu - delen. Hon är en vilsen, rotlös kvinna som tillfälligt återvänt till Huskvarna och fått ett arbete som innevaktmästare i kyrkan. Det är precis detsamma som städerska, men i alla fall. Hon är ändå inte så ensam i världen som det kan förefalla. Kvinnan i dåtid heter Karolina och henne träffar en i Eksjö 1865. Karolina är dotter till en vaxblekare (ja, det är bara till att googla). När fadern dör tar Karolina för givet att hon och systern kan driva verksamheten vidare. Fogden Hans Crona tar henne snabbt ur den villfarelsen. En måste ha ett speciellt tillstånd som hon som kvinna inte kan få. Modern Alma, som är änka, kunde ha fått det om hon inte suttit i rullstol. Alma, som är en hjärtlös kvinna, kommer på "lösningen". Här uppenbaras med all önskvärd tydlighet hur förtryckta kvinnorna var i ett samhälle där männens vilja var lag. En följer Marikas och Karolinas respektive öden. Karolinas griper av naturliga skäl mest. Som vanligt får Ewa Klingberg till ett elegant slut. Och som vanligt får en lära sig något nytt. Och som alltid har hon en speciell värme i sina välskrivna romaner. Men i den här finns en svärta som jag inte känt i de två tidigare romanerna. Och en fråga om ett beteende ärvs i generationer. Ewa Klingberg har tagit ett steg till. Detta är den bästa av hennes romaner. Hittills.

fredag 11 januari 2019

Bokbloggsjerka 11 - 14 januari

Annika frågar oss: Vilka boksläpp ser du fram emot under 2019?

1. 64 av Hideo Yokoyama
2. Starkt kul av Micael Dahlén
3. Nitton kvinnor. Berättelser om syriskt motstånd av Samar Yazbek 
4. Jag föreslår att vi vaknar av Beate Grimsrud
5. Den försiktiga resenären av Merete Mazzarella
6. Anders Hansen, Skärmhjärnan
7. Saugenay av Lise Tremblay
8. Hon var som jag. En memoar om Alzheimer av Wendy Mitchell
9. Besökaren av Cannie Möller

Dessa böcker kommer under våren. Höstens utgivning känner jag inte till.

torsdag 10 januari 2019

Helgfrågan v. 2

Mias bokhörna: "Jag har tänkt mycket på val av böcker, framförallt vilken genre man väljer. Förr läste jag bara deckare men numera blir det gärna feelgood böcker och en och annan fantasy."
Jag tycker nog att val av genre ändrar sig hela tiden. Jag läste många fler deckare tidigare. Nytt på senare tid är historiska romaner, feel - good - romaner och dystopier. Barndomsskildringar väljer jag ofta bort eftersom de nästan alltid handlar om barn som far illa på ett eller annat sätt. Sci - fi, fantasy och romance hoppar jag gärna över. Just nu i alla fall är det väl bäst att säga.
Skräck, vampyrer och zombies intresserar mig inte alls heller, förresten. 

Bonusfråga: Har ni plockat bort julen än?
Jag smyger undan lite då och då av julpyntet. Granen har jag ett gott öga till trots att den fortfarande doftar gran. Hyacinterna är billiga nu så det har jag burit hem några stycken. Mina amaryllislökar har överträffat sig själva och blommar och blommar så de får naturligtvis stå i det längsta.

onsdag 9 januari 2019

Totalskada

Agneta och Xavier är gifta sedan många år. De har tvillingflickorna Hanna och Astrid samt bonusbarnet Maria från Xaviers gifte med Ana i Argentina . Agneta är 56 år och Xavier är nybliven pensionär. Agneta tycker att maken förändrats och hon förmodar att han råkat i någon sorts kris på grund av de ändrade arbetsförhållandena. Xavier tiger. Agneta gråter. Xavier blir irriterad. Agneta gråter lite till. Hon älskar det hem de byggt upp; allra mest när hon är ensam. En dag ska de ha bjudning och Agneta ska steka harar. Hon sätter stekpannan på spisen med smör i och tänker att hon bara ska ta en cigarett på trappan.  Där har hon sin egentid. Men rökpausen tar en ända med förskräckelse. I de rykande ruinerna av sitt hem letar de bland spillrorna efter något att ta vara på. Agneta är den som letar ihärdigast. Men det som tillvaratagits är rök- och vattenskadat, smutsigt och trasigt. Det hela benämns som totalskada. Också jag är totalskadad, tänker Agneta. Hon är chockad och känner både skuld och skam. Och hon tycker att Xavier är märkligt oengagerad. Vad betyder ett hem? Vem är en utan sitt hem, sina saker och sina kläder? Xavier är mycket förtegen om sitt tidigare liv och om första hustrun, Ana. Det är något som är hans eget. Agneta vill också ha något eget och försöker med en liten otrohet. Xavier är undflyende. Agneta vill ha försäkringar. Barnen tycker att Agneta alltid gett Xavier för stort utrymme. Ja, hur ska det bli med Xavier och Agneta? De står där i ruinerna av sitt liv och försäkringsbolaget undrar hur de vill ha det med sitt hus?
Helena von Zweigbergk har alltid intresserat sig för samhället, vardagen och relationer.  Totalskada  är så varsamt skriven; så inkännande och ändå knivskarp. Det är Agneta som berättar. Det är med hennes ögon vi ser Xavier, barnen och deras gemensamma liv. Och det är hon som varit navet i deras vardag. Agneta är psykologiskt trovärdig och hennes reaktioner känns följdriktiga. Xavier har valt att vara hemlighetsfull och tystlåten och honom kommer en inte nära. Inte Agneta heller.
Frågan är om inte detta  är Helena von Zweigbergks  allra bästa roman.
Norstedts förlag.

tisdag 8 januari 2019

Veckans topplista v. 2 - Böcker jag ville läsa under 2018 men inte hann med

Johannas topplista den här veckan gäller de böcker vi velat läsa under 2018 men inte hann med. Tyvärr är det en alltför lätt fråga. 2018 var ett så kort år.

1. Den sista flickan av Nadia Murad

2. Darktown av Thomas Mullen

3. Mannen i skogen av Jens Liljestrand

 
4. Jag for ner till bror av Karin Smirnoff 

5. Midsommarbrud av Elisabeth Östnäs

måndag 7 januari 2019

Allmänt och blandat


Två fantastiska japanska filmer på kort tid.
Sådan far, sådan son, som jag i och för sig sett tidigare, men den den var lika bra andra gången. 
Och så ikväll, Shoplifters, som fick Guldpalmen i Cannes 2018.
Båda är gjorda av den produktive japanske regissören Hirokazu Kore - Eda
 
Imorgon, tisdag, börjar en ny radioföljetong.
Skådespelaren Peter Andersson läser  De osynliga av Roy Jacobsen. Så här skrev jag bl. a. om romanen:" Om man söker action och biljakter gillar man inte De osynliga. Men den som tycker om lite långsamhet, vardagsdramatik i en annorlunda miljö och njuter av ett lyriskt språk  kommer att - i likhet med mig själv - älska den här boken."

Dagens dikt: Månadens diktare: Inger Christensen

söndag 6 januari 2019

En smakebit på søndag

"Det var i juni 1933, en vecka efter examen, som Kay Leiland Strong, Vassar årsklass - 33 - den första att springa runt bordet under examensmiddagen - gifte sig med Harald Petersen, Reed årsklass - 27, i den protestantisk - episkopala St. George - kyrkans kapell, kyrkoherde: Karl F. Reiland. Utanför på stuyvesant Square stod träden i full bladskrud och när gästerna anlände, två eller tre i sänder med taxi, kunde de höra barn leka runt statyn av Peter Stuyvesant i parken. De unga kvinnorna som kom i par eller grupper om tre, Kays klasskamrater, betalade sina chaufförer, slätade till handskarna och såg sig förundrat omkring, som om de befann sig i en främmande stad. De hade precis börjat den smått omskakande processen att upptäcka New York - märkligt nog, då flera utav dem bott här i hela sitt liv, i trista georgianska hus med mängder av tomma ytor i kvarteren kring Eightieth Street eller i lägenheter vid Park Avenue, och de roades av sådana här avlägsna små hörn, med dess grönska och dess möteshus för kväkare i rött tegel, polerad mässing och vita knutar som låg där bredvid den vinröda episkopalkyrkan. Om söndagarna promenerade de med sina kavaljerer över Brooklyn Bridge och tog en sväng i det sömniga Brooklyn Heights, de utforskade bostadsområdena på Murray Hill och pittoreska MacDougal Alley och Patchin Place och Washington Mews med alla konstnärsateljéer." Från sidan 17 i Gruppen av Mary McCarthy. Med förord av Sara Danius.
Läsutmaningen En smakebit på søndag går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar av det vi just läser; utan spoilers, förstås. Den här veckan är det Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten som håller i trådarna. Fler smakebitar HÄR.