Tag: Sommarläsning

Sanna har taggat mig att berätta om min sommarläsning

1. Vilka 5 böcker bara MÅSTE hinna läsas i sommar?

Sofi Oksanen, När duvorna slutade flyga

Anna Williams, Från verklighetens stränder (om Agnes von Krusenstjerna)

Birgitta Åkesson, Intill döden trött (om Victoria Benedictsson)

Will Schwalbe, Bokklubben vid livets slut

Shani Boianjiu, Det eviga folket är inte rädda 

2. Vilken bok är du egentligen inte så sugen på men känner att det är dags att ta tag i?

Yann Martel, Berättelsen om Pi

3. Var är bästa stället att läsa i sommar?

Under tallarna ett stycke från stranden

4. Handen på hjärtat, var tror du att du faktiskt kommer att läsa någonstans?

Under tallarna ett stycke från stranden och i sängen innan jag somnar

5. Vilken bok tror du kommer bli sommarens bästa?

Någon helt oplanerad titel, antagligen

6. Vilken bok borde ALLA läsa i sommar?

Tove Jansson, Sommarboken

7. Strand eller hängmatta?

Se ovan under 3 och 4! Hängmattan faller man ur eller också blir man kall om ryggen.

8. Deckare eller roman?

Både deckare och romaner

9. Favoritgenre?

Bra böcker

10. Tagga 3 andra!

Jag skickar vidare till  
MONIKA
HANNELE

Ingrid

Lästips à la Burman

Bilden är lånad

När jag hör namnet  NANCY MITFORD
tänker jag ofelbart på biografier om berömda män och kvinnor och 
De osannolika systrarna Mitford (2002) av Cecilia Hagen..
Vackra, rika och excentriska har de tilldragit sig stort intresse genom tiderna.Nancy Mitford (1904 - 1973) var äldst och minst spektakulär. Hon skrev en del bästsäljande romaner som nu kommit ut i en samlad utgåva.

The Penguin Complete Novels of Nancy Mitford,
åtta romaner i kronologisk ordning.
Bäst är de tre romanerna om berättarjaget Fanny, hennes familj och väninnor ”The pursuit of love” (Förföljd av kärlek, 1945) och ”Love in a cold climate” (Kärlek i kallt klimat, 1949)   ”Don’t tell Alfred” (Inte ett ord till Alfred, 1960) 
Romanerna handlar om kärlek, är cyniska och roliga och tilldrar sig i innekretsarna under 20 -talet bland det s. k. "bright young people"
Så här kan det låta:
"Gift dig av kärlek om du kan! Det varar inte, men är en intressant upplevelse och en bra början på livet. Senare, när du gifter dig till pengar, låt det för Guds skull vara stora pengar!”.

Den som påminner om Nancy Mitford är litteraturvetaren, författaren och kritikern Carina Burman i understreckaren Hos Mitford är livet värt att skratta åt. Läs hela artikeln HÄR.
I mina öron låter detta som något för sommarens läslista.

Chick lit

Jag är lite förvånad över all den forskning och det stora intresse som tydligen finns om och för en så pass ung genre som chick lit. 
Historien om chick lit började i mitten av 1990 - talet med Bridget Jones´s Diary 1996 (sv 1998) och Candice Bushnell, Sex and the City 2007 (sv 2001).
I en nyutkommen antologi Chick lit - brokiga läsningar och didaktiska utmaningar. Liber 2013 är referenslistorna imponerande; böcker, artiklar och elektroniska referenser.
Intressanta är de historiska tillbakablickarna och hur genren förändrats redan under sin korta livstid och hur den har förgrenat sig.Vilka skillnader finns det mellan nutidsromantik (chick litens storasyster) och chick lit?   
Vart räknas Denise Rudbergs elegant crimes och Stephanie Meyers Twilight - romaner? För att nu inte tala om Charlaine Harris´böcker om Sookie Stockhouse!
Många chick lit - författare anger Jane Austens Pride and Prejudice som inspirationskälla!
Redaktörer för den här antologin är lektorerna i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet i Växjö, Maria Nilson och Helene Ehriander. 
De anordnar också sommarkursen Chick lit!
Andra författare i antologin är disputerade - som till exempel Maria Ehrenberg, Yvonne Leffler och Jenny Björklund - eller doktorander.
Den första delen av antologin beskriver genrens framväxt och ger exempel på läsning av chick -lit ur olika perspektiv, som till exempel Chick lit som självhjälps - och rådgivningslitteratur; Chick lit som feministisk metod?; Poplitteratur i Tyskland - ett massmedialt litteraturfenomen. (Det här kapitlet sticker ut lite, tycker jag, med författare som Jenny Erpenbeck, Karen Duve och Judith Herrmann tillhörande det s. k. frökenundret).
Den andra delen av Chic lit erbjuder till exempel lärare modeller för hur man kan analysera chick lit och populärlitteratur.  Chick lit - en ytlig genre?; Att arbeta med Chick  lit- omslag i klassrummet; Chick lit i korsett; Skeva och queera läsningar av Chick lit.
Jag tycker att Chick lit är en mycket intressant antologi som benar ur och reder upp. Många lästips fick jag dessutom.

Bokbloggsjerka 7 - 10 juni

ANNIKA
ställer i sin bokbloggsjerka 7 - 10 juni frågan

Hur ”genrebunden” är du? Det vill säga vad förväntar du dig av en bok som är kategoriserad i en viss genre?

Först tänkte jag att det inte spelar någon roll vilken genre en bok hör till bara den är bra, men vid närmare eftertanke är det inte så enkelt.
Genrebeteckningar kan både locka och avskräcka. Men man löper ju risken att i första fallet bli besviken och i andra fallet att missa något jättebra eftersom man undviker vissa genrer.
Själv läser jag inte SF och vampyr- och skräckskildringar
Inte så sällan glider ju också genrerna över i varandra.
I Chic lit - brokiga läsningar och didaktiska utmaningar (2013) hittade jag följande angående genrer:
Vad är en "genre" och varför delar vi in litteraturen i genrer? Vem har nytta av detta? Läsaren ? Författaren? Förlaget? Bibliotekarien? --- Kan en genre vara ett hinder likväl som en hjälp?
Vad sker i samspelet mellan vår upplevelse av bokens genretillhörighet och våra tidigare erfarenheter? Kan en genretillhörighet  verka exkluderande i mötet med olika läsare?

Fröknarna von Pahlen IV och V

Fröknarna von Pahlen IV. Porten vid Johannes
En märklig, mörk bok. Det känns som att irra runt i en dyster skog utan några gläntor. Petra och Angela bor i en våning vid Johannes kyrkogård. Petras ungdoms trolovade, Thomas Meller, har kommit hem efter många år utomlands. Han möter den unga Angela och ser i henne en ljus variant av Petra.
Ett gäng unga "konstnärer" lever ett utsvävande liv. En del är mer eller mindre öppet homosexuella. Både Agnes von Krusenstjerna och hennes man David Sprengel är ogillande på den punkten.
En hel del antisemitism kan också förvåna.
Liksom ett omfattande avsnitt om Bondetåget som inte känns som författarinnans eget. Det var det förmodligen inte heller.

Fröknarna von Pahlen V. Älskande par
Här är stämningen ljusare. Men så är det midsommar också.
Man firar en hednisk fest - herrskap och tjänstefolk - med midsommarstång och dans och den ljusa sommarnatten vakar över flera älskande par.
Ibland är förbindelserna av det mera olyckliga slaget. 
Men säger Agnes von Krusenstjerna - "Kärleken är inte för betraktarna. Hos allt jordiskt liv
driver kärleken till handling och åtbörd..." 
Kärleken är inget för de rädda. Det gäller att älska helt och utan förbehåll. 
Detta budskap förefaller mig en aning diskutabelt. Är det kärlek det gäller, egentligen? Agnes von Krusenstjerna var romantiker; maken realist och man tror att han friserat vissa kärleksscener till det mera handfasta.
Den sexuella utlevelsen i dessa båda titlar är påfallande. 
Och utgivningen stötte mycket riktigt på patrull. Det är 1933 och konservativa vindar från Europa har nått även Sverige.
Herrar Karl - Otto och Tor Bonnier ansåg att de hade ögonen på sig. 
De krävde strykningar som inte Agnes von Krusenstjerna gick med på. Hon lade in sig på psykiatrisk klinik istället. 
Det blev det lilla förlaget Spektrum som gav ut Porten vid Johannes och Älskande par. Recensionerna uteblev ända till 1934 då Karin Boye skrev en försiktigt positiv anmälan

Samtal i trädgården

Samtal i trädgården hos konstnärer, scenografer, författare, musiker, landskapsarkitekter...
av Karin Berglund. Norstedts förlag 2012.
Den roligaste och en av de svåraste böckerna Karin Berglund har skrivit, säger hon. Och den har varit på gång länge.
Det intressanta i en trädgård är människan. I Samtal i trädgården har hon mött kreativa människor i trettiotvå olika trädgårdar; alla privata.

"Han sitter under äppelträdet - ett Åkerö - och skriver om Ellen Key. För hand, tänker bättre då..."
Så börjar första kapitlet som handlar om Ronny Ambjörnssons trädgård vid sommarhuset på Gotland.
För Lotte Möller i Lund är trädgården ett rum att vara osynlig i. Hon har tagit sina idéer från den danske trädgårdskonstnären och landskapsarkitekten
G N Brandt som hävdade att "en bra trädgård ska vara motsatsen till det som finns omkring den. Den ska vara ett värn mot omvärlden och motverka de rationella principer som styr samhället i övrigt..." Väldigt tilltalande idé.
Lotte Möllers trädgård är mystisk, hemlighetsfull och frodig och ligger väl undangömd mitt i staden.
Göran Greider förnekar sig aldrig. Han bor i Dala - Floda i Dalarna och vill odla de allra värsta ogräsen.
Han har till och med skrivit en dikt som heter Ogräs.

"Idén med en trädgård för enbart ogräs:

De fördrivna, de hatade och de retliga
samlade på ett ställe.

Vad ska de ta sig till - alla tistlar, maskrosor,
kirskål, åkerfräken, kattblommor, mållor, brännässlor?

En  ny värld och nya rikedomar skulle de skapa."

Att ha en trädgård handlar också om konsten att kunna lämna den. Det kunde
Eivor Bucht, professor emerita i landskapsarkitektur och Rune Bengtsson, tidigare försöksledare vid Sveriges Lantbruksuniversitet.
De flyttade ifrån flera tusen kvadratmeter trädgård till ett nytt ställe med endast några kvadratmeter odlingsyta. 
Men erfarenheterna och minnena har de kvar.

Detta och mycket, mycket mera kan man läsa i Samtal i trädgården.
Tillplattad går jag ut i min egen lilla rufsiga trädgård och försöker tala förstånd med trädgårdsborrarna...

Agnes von Krusenstjerna

Bild: Anna Riwkin-Brick

Agnes von Krusenstjerna

Tung genom seklerna föll din ande som stenen i brunnen
 lämnande människans form, skapades om till ett djur.
Lokattens klor växte ut under huden och pannan blev lägre,
 ögat som havet grönt, likgiltigt, kyligt och dött.
- Håret högt i en valk och kjolen smal över livet,
 fjärilen flög till din kind, rosorna låg vid ditt bröst.
Drömmar som kvinnorna drömt men aldrig tytt eller fångat
 vårdade stilla din hand, skrev du med skolflickans stil.
Hjärtat som bultade lätt fick svar ur marken och träden,
 blodet flöt i vart strå, allt som växte var du.
Vem var det då som skrek, en döendes rop under himlen!
 Vinden slog om och med ens var du ej människa mer.
Men ur en virvel av skratt och blod och grinande munnar
 hörde vi barnet som grät, doftade sommaren skyggt

Olof Lagercrantz skrev dikten om sin mors kusin, Agnes von Krusenstjerna.
Han skrev också sin doktorsavhandling om henne.
Merete Mazzarella, som också skrivit en biografi om Agnes von Krusenstjerna, säger om Lagercrantz avhandling att man läser den som man läser skönlitteratur.
Jag återkommer till båda biografierna senare.