söndag 19 augusti 2018

En smakebit på søndag

Läsutmaningen En smakebit på søndag administreras av Astrid Teres på den norska bokbloggen Betraktninger. Utmaningen går ut på ett vi bjuder varandra på smakebitar av det vi just läser. Utan spoilers, förstås.


"Hon (Mona) kände sig både glad och lite vemodig när hon cyklade hemåt. Glad över att Barbro (lillasyster) och hon hade skiljts åt utan att vara osams, vemodig över att deras mamma hade dött. Stackars henne. En bitter gammal kvinna som snart skulle begravas utan några sörjande. En hård och olycklig människa som ingen skulle sakna, inte ens hennes egna döttrar. En i sina egna ögon missförstådd stjärna som ägnade sitt liv åt att straffa sin man och sina barn för att hon aldrig fick det liv hon ansåg sig förtjäna. En grälsjuk kärring som hotade med att ta sitt liv om hon inte fick som hon ville. Mona hade hatat henne och sett sin pappa som en ryggradslös fegis som slätade över hennes elakheter, tog henne i försvar och försökte få sina döttrar att vara mer fördragsamma med sin mamma.  Det var först efter hans död som det gick upp för Mona vilken svår roll han hade spelat i deras familjdrama. Att hon inte försonades med honom innan han dog plågade henne fortfarande, efter femton år." Från sidan 53 i Darling, Mona av Lena Ackebo. Natur&Kultur 2018
Fler smakebitar HÄR

24 kommentarer:

  1. bittra kvinnor verkar inte ha roligt, tack för smakbiten

    SvaraRadera
    Svar
    1. nej, det har de klart inte. stackars mamma skulle ju haft ordentlig hjälp

      Radera
  2. Den verkar riktigt intressant, även om sådana familjekonflikter är väldigt sorgliga.

    SvaraRadera
    Svar
    1. ja, den är intressant även om jag har mina invändningar. kan vara bra att ha läst de två första delarna

      Radera
  3. Ett tragiskt öde, att inte ens sörjas av sina barn.

    SvaraRadera
    Svar
    1. ja, faktiskt. tyvärr är det nog inte alldeles ovanligt

      Radera
  4. Det är nog min fasa, att mina barn skulle känna så

    SvaraRadera
  5. Stor igenkänningsfaktor, för många skulle jag tro. Dysfunktionella familjer är vanligare än man kanske kan tro. Tack för smakbiten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. det tror jag också. många är duktiga på att dölja

      Radera
  6. Tycker det är så sorgligt med människor som inte sörjs och saknas av någon. Tack för smakebiten!

    SvaraRadera
    Svar
    1. jag tror att det är ganska vanligt, dessvärre. många sitter också ensamma i sina rum/lägenheter och får inga besök

      Radera
  7. Tack för smakbiten! Lena Ackebo har jag inte läst något av. Förrän nu då... ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. jag har även läst de två första delarna
      Världens vackraste man och Kära Barbro

      Radera
  8. Jag har läst första delen i serien, tänkt att jag ska fortsätta med serien men det har inte blivit av. Än. Så mycket böcker....Tack för smakbiten!

    SvaraRadera
    Svar
    1. jag har läst de två första också. lite intressant när en tecknare slutar att teckna för att börja skriva romaner

      Radera
  9. Det är rätt jobbigt att läsa om familjefejder, jag hade själv en mor som var en mycket märklig kvinna som fick mig att flytta hemifrån så fort jag bara kunde vid 17 års ålder. Sen dog hon vid 48 år så vi hann aldrig reda ut våra gemensamma problem. tack för smakbit

    SvaraRadera
    Svar
    1. det är klart att det blir jobbigt om en inte hinner reda ut. men jag tror inte desto mindre att det är ganska vanligt.

      Radera
  10. Den här boken vill jag läsa. Tycker du att jag kan läsa den direkt, utan att ha läst de två första delarna?

    SvaraRadera
    Svar
    1. tycker att du ska läsa de två första först. del tre hänger annars lite i luften

      Radera
  11. Det låter som om mamman var en riktig martyr. Tack för smakbiten!

    SvaraRadera
  12. det var hon ju, men de där kvinnorna visste inte hur de skulle gå till väga för att få lite frihet och tjäna egna pengar

    SvaraRadera