Klassiker som TV-teater

Lånad bild

Nyligen kunde man se en absolut fantastisk rysk dramatisering i fyra delar av Onda andar av Fjodor Dostojevskij i Axess TV. Boken kom ut 1872 och är Dostojevskijs uppgörelse med nihilismen och socialismen i tsarväldets Ryssland. Han hade varit på resa i flera år i Europa och bland annat bevittnat Pariskommunens uppgång och fall. Han var mycket upprörd över förnekandet av Gud. Utgångspunkt för Onda andar är mordet på en ung nihilist som ville bryta med sitt parti och då mördades av sina egna.
I Onda andar kommer två lymlar från Petersburg till en liten landsortsstad och ställer till stor oreda bland befolkningen. Den ene av dem, Stavrogin, är en vacker ung man som alla förälskar sig i. Själv är han lika känslokall som  arrogant och tillsammans med sin vän skurken Verchovenskij gör han mycket ont. Från början uteslöts tre kapitel ur romanen p. g. a. censuren. Först 1921 förelåg Onda andrar i sin fullständiga form. Kapitlena som utelämnats innehöll Stavrogins brott så som han bekände det för en munk. Jag som just börjat läsa Idioten (1869) kände igen både människotyperna, röran i samhället; diskussionerna, intrigerna och inflytandet från utlandet. Inte minst känner jag igen de äldre kvinnorna som är kloka, vimsiga och temperamentsfulla. (Ibland tänker jag på Jane Austens frodiga, skarptungade äldre kvinnor...) I båda fallen betyder Petersburg "ondskan". På bilden ses Stavrogin och min absoluta favorit i serien en låghalt flicka som av alla räknades som efterbliven och som gick ett mycket tragiskt öde till mötes. Jag skulle vilja införliva den här föreställningen med mitt bibliotek, men ännu har jag inte hittat den någonstans. HÄR en bra artikel om Dostojevskij, ondskan och våldet av Maria Bergom Larsson.

Sommaren 2015