Insjöns lov

Kolumnisten Billy Bengtsson skriver idag nostalgiskt i Norra Skåne om sin barndoms insjöar. "Någon borde skriva en lovsång till den nordiska insjön", börjar han. "Är du en son eller dotter av inlandet minns du din barndoms badsomrar..." Visst gör jag det. Säg insjö och jag tänker på hur vi - en hel hoper barn i olika åldrar - sprang genom skogen till den lilla bruna insjön där det fanns kräftor under stenarna. I vuxen ålder kan jag förvåna mig över att ingen var orolig för oss. Alla var inte ens simkunniga. Och så tänker jag på Harry Martinsons insjöar. Harry Martinson, Billy Bengtsson och jag kommer ifrån samma trakter, liksom. Billy Bengtsson fortsätter: "Havet må vara alltings början och alltings slut men insjön är den spegel i vilken inlandets själ fjädrar sig som en herrskapsfröken." Ingenting jag tänkte på precis när jag plaskade omkring med alla de andra. Kolumnen avslutas fint:" Så förblir insjön en lekfull glimt i skaparens öga."  Alldeles som av en händelse handlar Naturmorgon i P1 kl 06.10 imorgon bl. om brunifieringen av insjöar och vad som döljer sig under ytan i sjön Fiolen.

Tyst gåtan speglas. Den spinner afton
i stillnad säv.
Här finns en skirhet som ingen märker
i gräsets väv.

Tyst boskap stirrar med gröna ögon.
Den vandrar kvällslugn till vattnet ned.
Och insjön håller till alla munnar
sin jättesked.  (Kväll i inlandet. H Martinson)

Insjön håller kvällens ljus

glidande på vattenspegeln

eller vacklande på vågor

som långt innan de har mörknat

spegla morgonsolens lågor.  (Ur Juninatten. H Martinson)

I Vakna skogssjö! skriver Maria Wine

---

Vakna vakna alla skogssjöar!

Våren har kommit!

Sprid ut era blå ögon över jorden!

 

Vakna min lilla skogssjö!

Öppna ditt isiga ögonlock! 

Edith Södergran: Skogssjön

Jag var allena på en solig strand

vid skogens blekblå sjö,

på himlen flöt ett enda moln

och på vattnet en enda ö.

Den mogna sommarens sötma dröp

i pärlor från varje träd

och i mitt öppnade hjärta rann

en liten droppe ned.