Det osynliga templet

Ida Theréns förra roman, Att omfamna ett vattenfall, handlade om June Mansfield, tjänarinna och älskarinna åt Henry Miller. Den är ett exempel på s.k. exofiktion – en roman i jagform men skriven ur någon annans perspektiv. Ida Theréns nya roman, Det osynliga templet. En vision om Hilma af Klint är också exofiktion. Till skillnad från autofiktion. Konstnärinnan Hilma af Klint befinner sig 1928 i London för att för en enda gångs skull ställa ut sina tavlor vid en spiritistisk konferens anordnad av teosofer och antroposofer. Hon är 65 år. 1906 fick hon det första uppdraget av guiderna från andevärlden. När hon fullföljt det dröjde det sju tomma år innan hon fick nästa uppdrag. Det var inte tänkt att hennes målningar var för gemene man och skulle inte visas på utställningar. Hilma af Klint sammanlevde med Thomasine Andersson som varit sjuksköterska åt Hilmas mor. Hilma af Klint var ganska ovarsam med sina vänner och hennes sociala kompetens var inte särskilt utvecklad. Antroposofen Rudolf Steiner var en viktig förebild för Hilma af Klint. Han ägnade inte henne mycket intresse och var måttligt intresserad av hennes målningar. Själv kastades hon mellan hybris och mindervärdeskomplex. Hilma af Klint blev inte berömd förrän efter sin död. Men nu är hon desto mer känd och hennes målningar betingar skyhöga priser. Dessutom pågår en tvist mellan aktörerna i den stiftelse som ska handha Hilma af Klints verk; släkten, antroposoferna och delar av Ax:son Johnson-stiftelsen. Ida Therén är varsam och respektfull i sin framställning av Hilma af Klint. Hon har gjort noggrann research och hennes eget intresse är tydligt. Som läsare får en mycket att fundera på. Hur hade det blivit om Hilma af Klint inte varit en överklasskvinna? Hon behövde inte arbeta för att försörja sig. Hennes bergfasta övertygelse om sitt uppdrag ter sig gåtfull. Hilma af Klint förefaller ha varit en ganska komplicerad person som inte var så lätt att umgås med. Och en undrar om hon någonsin var riktigt glad? Hon kände sig motarbetad från många håll; främst av män. Jag tycker mycket om Ida Theréns sätt att skriva, hennes språk och respekten för de personer hon skildrar. Och hon väcker läsarens intresse för Hilma von Klint. Anna Laestadius Larssons bok Hilma kan läsas som ett bra komplement till Det osynliga templet.

Veckans kulturfråga v. 16 2025

enligt O: Veckans kulturfråga v. 16: Vad planerar du att läsa i påsk? Lagom svår fråga. Jag tänker läsa Judas av Amos Oz. Känns som ett lämpligt projekt under påsken. Av Oz har jag tidigare läst den självbiografiska, underbara romanen En berättelse om kärlek och mörker och novellsamlingen Vänner emellan. Som påskekrim har jag beställt Generation noll av Stefan Ahnhem; hans sjunde spänningsroman med polisen Fabian Risk i huvudrollen. Det har gått tio år sedan en träffade honom senast i Den sista spiken. På samma gång beställde jag Tokyo Express av Seicho Matsumoto, Japans svar på Agatha Christie. Av honom har jag tidigare läst Kvinnan som sålde hästar.

Tisdagstrion v. 16 2025: Bär, frukt och grönsaker

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord Tisdagstrion v. 16: Bär frukt och grönsaker

1. Hjortronmyren av Ulrika Lagerlöf är en kunskapsrik och intressant roman  från Västerbotten. Siv är farmor som hon berättar om sitt liv  som kocka i en skogshuggarkoja i Västerbottens inland. Hon är bara sjutton år när hon kommer dit, men karlarna är snälla och allt går bra. Så småningom gifter hon sig med en snäll och omtänksam man; får barn och barnbarn.

2. Tre äpplen föll från himlen av Narine Abgarjan handlar om en liten isolerad bergsby i Armenien. Författaren är född i Armenien men delar nu sin tid mellan Tyskland och Armenien. Hon skriver på ryska och har fått det prestigefyllda ryska litteraturpriset Jasnaja Poljana - priset. I den lilla byn, Maran, finns inte många familjer kvar och alla yngre människor har lämnat. Sevojants Anatolia är femtioåtta år och yngst i byn. Som läsare kommer man snart in i det enkla bylivet och deltar i människornas göranden och låtanden och fäster sig vid de olika personerna och deras berättelser.

3. Körsbär i snön av Sanna Tahvanainen tilldrar sig i början av 1950 - talet när Sylvia Plath kommer till  New York för att praktisera på modemagasinet Mademoiselle. Hon bor på kvinnohotellet Barbizon tillsammans med med många andra unga flickor.

Varför? Därför! Om första gången. v. 16 2025

Klimakteriehäxan: Varför? Därför! Om första gången

Varför minns jag så väl än i denna dag första gången jag inte fick ett påskägg när alla syskonen fick?  Därför att mamma påstod att de inte trodde att jag brydde mig om det längre! Så dumt! Bara för att jag flyttat hemifrån! Jag blev väldigt sårad.

Varför minns jag så väl första (och enda) gången jag var med pappa på bio? Förmodligen Därför att detta var ett alldeles unikt tillfälle. Vi såg en boxningsfilm om boxaren James J Corbett och hans liv. Gentleman Jim hette den. Det var inte jag som valt den. Senare i livet var jag på en boxningsmatch IRL mellan Bosse Högberg och Gordon Lott i Malmö. Anita Lindblom var också där. Det var en upplevelse. Det var inte jag som valt.  Det var pojkvännen för tillfället.

Varför minns jag så väl första gången jag kom till Japan? Därför att det var i Tokyo och det var såååå mycket folk där i samma höjd över havet som jag. Allt var nytt och främmande och så väldigt trevligt och spännande. Tala om love at first sight!

Varför minns jag så väl när jag fick mitt andra barn (jag minns väldigt väl när jag fick det första också, tro inget annat). Därför att det var en flicka! Jag var så inställd på ännu en gosse att jag blev så löjligt överraskad utav att jag fått världens finaste dotter. Som det kan bli!

En smakebit på søndag v. 15 2025

astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger administrerar läsutmaningen En smakebit på søndag. Vi bjuder varandra på smakebitar av det vi just läser. Utan spoilers, förstås. Min smakebit på søndag v.15 kommer ifrån Innan sanningen avslöjas av Toshikazu Kawaguchi.

" Den femtioettårige Gotaro Chiba var kraftigt byggd, vilket kan ha hängt ihop med att han spelade rugby i gymnasiet och på universitetet, och hans klädstorlek var fortfarande XL. Han bodde tillsamman med sin dotter Haruka, som skulle fylla tjugotre i år. Ha hade uppfostrat henne på egen hand, och inte utan möda. Under uppväxten hade hon fått höra att hennes mamma dött i sjuksäng när hon var liten. Gotaro drev en restaurang som hette Kamiya Shokudo. Det var ett blygsamt litet matställe i staden Hachioji precis utanför Tokyo, där måltiderna oftast serverades med ris, soppa och andra tillbehör, och Hachijo hjälpte till." 

Fler smakebitar HÄR

Veckans meing v. 15 2025

MIN

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord bjuder på en lördagsutmaning som han kallar Veckans mening. Vi delar med oss av en mening som fått oss att stanna upp av någon speciell orsak.  Min Veckans mening v. 15 kommer från I stället för ståndpunkter av Birger Norman. 

"I stället för ståndpunkter väljer jag rörelse."

Fem en fredag v. 15 2025: Högt och lågt

elisamatilda: Fem en fredag v. 15: Högt och lågt 

1. Vad är det högsta du varit (bortsett från i flygplan)? Etna 3 403 m
2. Vad är det lägsta du varit? Förmodligen någon tunnelbanestation
3. Hur nära ekvatorn har du kommit? Sicilien?
4. Har du testat något extremt, som att hoppa bungy-jump eller fallskärm? Nej, verkligen inte. Men jag har åkt forsbåt.
5. Finns det någon gång du har känt dig ”på toppen av världen” – bokstavligt eller bildligt? Det har det nog under min storhetstid när   jag var bäst, störst och vackrast och inbillade mig att jag hade the hole world in my hand. Det var roligare förr.

Novelltolvan i april: Jamaica Kincaid: Flicka

Ugglan & Boken: Novelltolvan i april: Jamaica Kincaid. Kincaid föddes 1949 som Elaine Potter Richardson på den västindiska ön Antigua. I tonåren flyttade hon till New York för att arbeta som au pair och i USA blev hon sedan kvar. Hon läste in high school och gick vidare till collegestudier. Hon började också skriva intervjuer för olika tidskrifter och bytte under samma period sitt namn till Jamaica Kincaid. 1979 gifte hon sig med Allen Shawn, en kompositör och collegeprofessor, de fick två barn och flyttade till Vermont. Nu är Kincaid professor vid Harvard och undervisar i afrikanska och afroamerikanska studier, och litterär gestaltning. 

I Människosaker. Dikter och noveller på liv och död ifrån Afrika Asien och Latinamerika hittar jag en både tragisk och komisk novell av Jamaica Kincaid som har titeln Flicka. En (överdrivet) energisk mor tillhåller sin dotter hur hon ska uppföra sig i olika situationer i livet. Hon ska tvätta vittvätten på måndagar och kulörtvätten på tisdagar. Flickan ska gå som en dam på söndagarna och inte som den slampa hon så gärna vill vara (!). Hon får inte tala med matroser ens om det bara gäller att visa vägen. En får en känsla av att modern talar i rasande fart. Dotterns försök att försvara sig kommer helt bort i moderns svada. Frukt får dottern inte äta på gatan på grund av de flugor som då kommer att förfölja henne. Kasta inte sten på koltrasten, ty det är kanske inte en koltrast. Så här gör du brödpudding och så här tar du bort ett foster innan det ens blivit ett. Känn alltid på brödet för att vara säker på att det är färskt. Dottern: Men om inte bagaren låter mig känna på brödet. Modern storknar: Du menar att du trots allt verkligen kan komma att bli en kvinna som  bagaren inte låter komma nära brödet! Den här novellen säger en hel del om det samhälle där den äger rum; ett samhälle i vilket det inte kan ha varit lätt att vara kvinna.

Novellen finns även med i samlingen På flodens botten.

Veckans kulturfråga v.15 2025

enligt O: Veckans kulturfråga v. 15: Vilken är din favoritläsplats?

Utomhus helt klart. Kan flytta runt i trädgården efter vädret och solen. Altanen om jag behöver vindskydd. Vid sommarhuset under tallarna är helt suveränt. Inomhus: Min fåtölj. Sängläsning har jag plötsligt slutat med av ingen anledning alls. I sängen lyssnar jag i mörkret. På tåget får en sällan någon läsro. Då är jag fullt sysselsatt med att lyssna på alla konversationer som pågår. Buss något lugnare, men då hinner en ju å andra sidan med att se vad en åker förbi. Jag läser obehindrat även vid bilfärd. Om maken kör, vill säga.

Tisdagstrion v. 15 2025: Asien (asiatiska författare eller asiatiskt innehåll)

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord: Tisdagstrion v. 15: Asien (asiatiska författare eller asiatiskt innehåll) 

1. The Tale of Genji av hovdamen och poeten Murasaki Shikibu, Japans nationalepos.The Tale of Genji kom ut ca år 1000 och räknas som världens första realistiska roman. Handlingen är förlagd till 700 - talet. De första två tredjedelarna handlar om den oförliknelige prins Genji och hans äventyr; resten om vad som händer efter hans död. Genji är idealmannen för hovet under den heianska tiden: poet, målare, dansör och musiker.

2. Förklädd. I Förklädd skildrar Shusei Tokuda sitt treåriga förhållande med den unga Junko Yamada som till varje pris vill bli författare. Hennes stora förebild är franska Colette. I romanen, som Tokuda skriver tio år senare kallas hon Yoko och den äldre, framgångsrike författaren Yozo. Hon har ett havererat äktenskap bakom sig och tre barn som hon lämnat bort. Yozo blir snart hennes lydiga redskap.

3. Carl Peter Thunberg levde 1743 - 1828. Han var läkare och botanist och Linnés mest framgångsrike lärjunge. Han reste till den japanska ön Deshima som tjänsteman för Ostindiska kompaniet. Men först hade han ägnat tre år åt att lära sig nederländska i den nederländska Kap - kolonien i Sydafrika. Holländare var de enda utlänningar som släpptes in i Japan.
Japan var ett mycket slutet land vid den här tiden och Thunberg övervakades överallt. Men ändå lyckades han förmedla medicinska kunskaper till japanska läkare och samla in  japanska vilda växter. 800 arter presenterade han sedan  i sin Flora Japonica.
Thunberg var en flitig och vänlig man och han blev mycket omtyckt både i Sydafrika och Japan. Han anses också ha haft stor betydelse för att Japan så småningom tillät utlänningar att komma in i landet.
Bokförlaget Rediviva gav 1980 ut Thunbergs Resan til och uti Kejsaredömet Japan åren 1775 och 1776. 

Varför? Därför! Nu om bilen

Klimakteriehäxan: Varför? Därför! Nu om bilar

Varför har jag (bil)körkort? 
Därför att jag tycker att det kan vara bra att ha

Varför minns jag en utav de första bilturerna med nytt körkort och ivrigt påhejad av mamma som gillade att det gick undan?
Därför att jag körde ut framför en långtradare vid ett stopp. Långtradarchauffören lade sig på tutan och jag hade inte sagt ett lju om han stigit av och klippt till mig. Det gick ju bra, sa mamma.

Varför vill jag inte köra bil i vänstertrafik?
Därför att jag aldrig gjort det och tänker att jag sannolikt kommer att glömma bort mig och försöka ta mig fram på fel sida.

Varför byter vi inte bil till en miljövänligare som går på el, eller åtminstone en hybrid?
Därför att det än så länge inte är säkert att laddningen håller för långa sträckor och dessutom kan det vara knepigt att hitta laddare. Men ska vi skaffa nytt fordon måste det nog bli av modernare typ.

Varför tvättar jag bilen så sällan? 
Därför att den inte behöver tvättas så ofta. 

En smakebit på søndag v. 14 2025

astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger administrerar läsutmaningen En smakebit på søndag. Vi bjuder varandra på smakebitar av det vi just läser. Utan spoilers, förstås. Min smakebit på søndag v. 14 kommer från Det osynliga templet. En vision av Hilma af Klint av Ida Therén.

De senaste åren, under våra återkommande resor till Schweiz, hade Thomasines tyska varit till stor hjälp, särskilt innan min blivit bättre. Hon sade att hon älskade det tyska språket, bruset, ljudet av Rhens dån och Goethe. Men hennes engelska lät också betydligt bättre än hon påstått på tåget ner genom Europa, på väg till London. "Har tavlorna..." Jag kunde några få glosor och hade svårt att greppa orden, få bukt med deras valörer, och det ovana språket kändes klumpigt, trubbigt i munnen. Jag avbröt mig för att svälja och sträckte sedan på mig, hatade att jag alltid behövde titta uppåt, räckte knappt den lilla gruppen av brittiska antroposofer till axlarna. Som ett barn. Jag vände mig till Thomasine och bad henne översätta resten "... kommit fram väl?" Svaret kom överdrivet långsamt. "Allt är i säkert förvar, friherrinnan."

Fler smakebitar HÄR

Veckans mening v. 14 2025

MIN 

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord bjuder på en lördagsutmaning som han kallar Veckans mening. Vi delar med oss av en mening som fått oss att stanna upp av någon speciell orsak.  Min Veckans mening v. 14 kommer från en krönika i dagens lokalblad: "Man måste bära sin sorg i armarna, man måste härma dem som orkar, dem som fortsätter ändå". Skriven av artisten Jonathan Johansson.

Fem en fredag v. 14 2025: Slumpmässigt

elisamatilda: Fem en fredag v. 14: Slumpmässigt  

1. Vad är något du alltid tappar bort, oavsett hur noggrann du är? Det kan vara så att det är glasögonen
2. Vad är något som alltid gör din dag lite bättre? Altanfrukost
3. Vilken pinsam situation rodnar du fortfarande över? Det vill jag inte ens tänka på än mindre skriva om
4. Vad är det första du gör på morgonen, innan du ens vaknat till? Tittar på klockan
5. Vilket språk skulle du vilja kunna? Japanska, förstås!

Middlemarch

Nu tog den slut. Många sidor var det och jag har njutit av dem alla. George Eliots klassiker Middlemarch. En studie i lantligt småstadsliv med dess myller av människor, fina naturbeskrivningar, djupa människokännedom, humor och ironi. På ett tidigt stadium gjorde jag en personförteckning som jag sedan haft stor nytta av. Handlingen tilldrar sig på 1830 - talet men boken skrevs 1871 - 72. Det är en tid av stora förändringar i landet. Parlamentsreformen dyker upp överallt, järnvägen gör sitt intåg, klassamhället börjar så smått luckras upp, kvinnans ställning förändras. Romanen är full av liv. Middlemarch är ett fiktivt samhälle och livet utspelar sig i stort längs dess huvudgata. Tebjudningarna spelar stor roll. Under dem dryftas det senaste nytt. Bokens huvudperson är den föräldralösa Dorothea Brooke som tillsammans med sin yngre syster Celia bor hos farbrodern mr Brooke. Han är en godmodig, inte speciellt begåvad man som, om en får tro honom själv, varit med om det mesta. Dorothea är en god människa som styrs av sina känslor. Hon vill uträtta något som har någon betydelse. Det tror hon att hon får göra som äkta maka och assistent åt den lärde mr Casaubon som anser sig hålla på med ett banbrytande verk med titeln Nyckeln till alla mytologier. Ganska snart inser Dorothea att hon hoppat i galen tunna. Mr Casaubon är inte så nöjd heller och det anses att äktenskapet var vitt. Syster Celia visste precis hur det skulle gå. Hon avskydde sin svåger från första stund. Men å andra sidan fick hon en av Dorotheas beundrare som äkta man. En annan man som också höll på med något banbrytande inom sitt gebit, läkarkonsten, var den unge doktor Tertius Lydgate. Sin begåvning till trots lyckas han gifta sig med en vacker, ytlig kvinna, Rosamund Vincy, som styr honom med järnhand utan att han märker det. Hon är en sådan kvinna som hela tiden agerar som om hon var iakttagen. En sort för sig är unga Mary Garth. Det är en rejäl tös med mycket karaktär och sunt förnuft. Hon är kär i Rosamunds spelevink till bror, Fred Vincy, och han i henne. Men det blir inget av med det förrän han skaffat sig en försörjning. Mary är obeveklig därvidlag. Jag tycker om nästan alla människorna i Middlemarch med sina fel och brister. Den iskalle mr Casaubon har jag däremot riktigt svårt för och Raffles, som är en illvillig man som starkt påminner om Sméagol i Sagan om ringen. Bankiren Nicholas Bulstrode är egentligen en ful fisk med en del skumma affärer i ryggsäcken, men jag kan förlåta honom för att han gör sin fru Harriet så lycklig. De båda håller varandra högt och deras äktenskap är av det slaget som nästan inte finns. Det finns mycket mer att säga om den här fantastiska klassikern. Och en del av det ska avverkas på lördag när vi ska ha läsecirkel.

Titel: Middlemarch

Författare: George Eliot

Översättare: Hans - Jacob Nilsson

Förlag: Albert Bonniers

Tryckår: 2024

Antal sidor: 981
 

Veckans kulturfråga v. 14 2025

enligt O: Veckans kulturfråga v. 14: Vilka kulturella verk ger dig vårkänslor?

Moldau av Bedrich Smetana  skildrar floden med början i dess källor. Symfonisk dikt som är en del av Mitt fosterland. Våren har alltid inneburit bäckar och vatten för mig. Lekte mycket med barkbåtar (och kottar skulle barnen lagt till.) 

En vårvintervisa

"Smält min is,
låt min snö
gå i tö",
suckade vintern till våren.

"Kanhända, kanhända om solen vill,
vi vänta väl ännu en månad till,
så kanske det sker", sjöng våren.

Text: Gustaf Fröding
Musik: Torgny Björk

Våren av Edvard Grieg har en viss släktskap med Moldau. På samma gång är den väldigt nordisk i sitt tilltal.

Tisdagstrion v. 14 2025: Lurendrejeri och skämt

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord: Tisdagstrion v. 14: Lurendrejeri och skämt. Inte min starkaste gren, men jag får gräva i blogg och minne.

1. Snöstormen av Vladimir Sorokin minns jag från Radioföljetongen där Rolf Lassgård läste. Jag bara älskade den. Och jag blir fortfarande på gott humör när jag erinrar mig den, 11 år senare. Distriktsläkare Platon Iljitj Garin har blivit kallad till Dolgoje, en avlägsen by, där den bolivianska svartsoten härjar. Befolkningen ska vaccineras och därmed räddas från att bli zombier. Brödkusken Harkel har en självgångare som drivs av femtio småhästar stora som rapphöns. Deras äventyr är fullständigt obetalbara.

 

2. Volvo lastvagnar av Erlend Loe minns jag som väldigt rolig. Det är länge sedan jag läste den och jag hade valt den helt och hållet för titelns skull. Jag blev lite överraskad övefr hur bra jag tyckte att den var.

3. Dumskallarnas sammansvärjning av John Kennedy Toole har jag läst mer än en gång. Den absurda humorn passar inte alla har jag förstått, men jag tycker att den är hilarious. Författarens liv är däremot ganska tragiskt och det lägger en viss sordin på glädjen. Modern gav ut hans bok postumt efter det att han tagit livet av sig vid 32 års ålder. Ignatius J. Reilly, arbetssökande och huvudperson i Dumskallarnas sammansvärjning är intelligent men lat. Platsen är New Orleans och tiden 1960-talet. Ignatius J. Reilly är 30 år, men har ännu inte kommit sig för att flytta hemifrån.

Varför? Därför! 31 mars 2025 Nu i matbutiken

Klimakteriehäxan: Varför? Därför! Nu i matbutiken

Varför köper jag aldrig chips?

Därför att om jag börjar äta såna kan jag inte sluta, onyttiga är de till råga på allt. Och så stör det mig att alla affärer har en sån otrolig mängd chipspåsar att välja på, metervis på hyllorna! Och inte vet en vad de smakar! Hur ska en kunna välja rätt? Om en nu ändå mot förmodan skulle köpa.

Varför tycker jag bättre om mindre butiker än de megastora?

Därför att jag helst skulle vilja handla över disk. Den mindre affären gör det troligare att en skulle kunna hitta någon anställd att fråga

Varför vill jag undvika att handla mat varje dag?

Därför att jag vill ha min tid till annat. Och därför att det är så tråkigt att handla. Bättre att handla bilburen en stor upphandling och sedan bara behöva komplettera med en paket jäst eller en påse hel kummin eller vad en nu kan ha glömt vid den stora upphandlingen.

Varför betalar jag aldrig för en kasse att bära hem mina varor i? 

Därför att jag har fullständiga mängder av kassar av olika slag och storlekar som jag använder när vi handlar.

Varför kollar jag alltid bäst-före-datum på det jag ska köpa? 

Därför att jag inte vill vara tvungen att gå hem och hantera varan direkt. Vilket inte hindrar att jag kan köpa varor med kort hållbarhet till nedsatta priser om det är något jag kan tänka mig att använda snart.

Varför betalar jag numera aldrig mina matinköp kontant? 

Därför att jag oftast inte har några kontanter i plånboken. Ändå vill jag verkligen att kontanterna ska finnas kvar. Men det krävs att många vill det. Och det krävs att affärerna vill det.  

Män & deras stora skor

Ugglans & Bokens utmaning Novelltolvan innebär att en under året läser noveller av tolv kvinnliga författare. I mars är det Shirley Jackson som är författaren. Jag har tidigare läst ett par romaner av henne och nu har jag läst ett par noveller. Jag tror att jag föredrar novellisten Shirley Jackson. En kommer rakt in i handlingen och där finns en täthet och koncentration som tilltalar mig. Och en känner mycket väl när det börjar glida utför och det är nästan så en vill sätta klackarna i backen. I novellen Män & deras stora skor har vi två kvinnor som protagonister. Mrs Hart är ung, relativt nygift och gravid. Mrs Anderson är en äldre kvinna som stiger på genom bakdörren och förklarar att mrs Hart behöver all hjälp hon kan få eftersom det för henne framför allt gäller att vila. Sakta men säkert bygger mrs Anderson upp sin plattform medan mrs Hart inte förstår mycket av vad om händer. Mrs Andersons man är en buffel som vill slänga ut henne och hennes väninnekör sår idéer i hennes huvud som hon sedan för vidare till mrs Hart. Vad vet egentligen mrs Hart om vad Bill, hennes man, har för sig på sitt kontor i New York, undrar mrs Anderson. Hon är en orm som långsamt slukar sitt byte. När mrs Hart inser vad som håller på att hända är det för sent att hejda utvecklingen. Fast det tycker inte jag, egentligen. Nu är det dags att plocka fram den där Bill som mrs Hart följer till dörren på framsidan av huset när han ska åka till sitt arbete på morgonen och möter honom när han kommer hem. Kanske har han lite råg i ryggen i alla fall? Vad vet jag som inte träffat honom så mycket. Helena Fagertun har översatt och förlaget är Modernista

En smakebit på søndag v.13 2025

astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger administrerar läsutmaningen En smakebit på søndag. Vi bjuder varandra på smakebitar av det vi just läser. Utan spoilers, förstås. Min smakebit v. 13 kommer från Otrygg av Anna Järvinen.

" Det här var andra eller tredje sommaren på det kristna lägret där mina kusiner och deras kompisar konfirmerade sig och på vars ungdomskvällar de hängde i stan i många år senare och lärde sig om kristendomen. De pratade om hur en kristen är och ska vara på ett sätt sätt som alltid tedde sig larvigt och påklistrat för mig. En kristen har alltid dåligt samvete, sa de, som att det var en sanning värd att veta. Jag var helt oförstående och fruktansvärt blyg. Man skulle sitta i stora samlingar och känna sig bekväm bara för att alla hade varit på lägret. Jag ogillade fram till nyligen att sitta i stora samlingar och plötsligt avkrävas en kommentar. Äh, ogillar det nog fortfarande, men människan är mer rädd att tala inför folk än för döden, så det får vi se som normalt."

Fler smakebitar HÄR 

Veckans mening v. 13 2025

MIN 

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord bjuder på en lördagsutmaning som han kallar Veckans mening. Vi delar med oss av en mening som fått oss att stanna upp av någon speciell orsak. Min Veckans mening v. 13 kommer från Middlemarch av George Eliot som snart är helt läst. Alla 981 sidorna. Jag kommer att sakna den.

"Där makten finns, där bör även skulden läggas."

Fem en fredag v. 13 2025: Vardagliga ting

elisamatilda: Fem en fredag v. 13: Vardagliga ting

1. Vad är något litet som gör dig glad om dagarna? Solen, koltrastarna, vårlökarna och de små påskliljorna
2. Vad är din bästa snabbmat för de dagar du har ont om tid? Havregrynsgröt
3. Hur tar du dig oftast runt i vardagen – bil, cykel, kollektivtrafik eller promenad? Promenad eller bil. Men snart ska cykeln fram
4. Har du någon hobby eller aktivitet som du alltid ser fram emot under veckan? Filmstudion, shared reading, någon liten fikastund
5. Vad var det bästa med igår? Jag fick äntligen en tunika som jag dumt nog beställt på nätet och dumt nog trodde att jag hade med genomgående svensk leverantör att göra. Det var visserligen fel storlek och fel färg, men ändå... Den kom ju.

Spricktand

 Tanya Tagaq, inuit från en liten stad i norra Kanada, har skrivit romanen Spricktand. Det är hennes debutroman. Inte helt förvånande har Tanya Tagaq Gabriel Garcia Marquez och hans magiska realism som förebild. Spricktand har belönats med litteraturpriset Indigenous Voices Award i Kanada 2019. Spricktand handlar om livet som det ter sig för en ung inuitflicka på 70 - och 80 - talen.  Myter och trosföreställningar är invävda i berättelsen och det inte alltid är helt enkelt att följa med i. Men tydligt är att naturen är det stora betydelsefulla för flickan; havet, isen, tundran, sälarna, ja till och med isbjörnarna. Norrskenet har sin speciella betydelse som far till de tvillingar flickan kommer att föda. Annars är de bra lika Best Boy som också flyttar in hos gamla Helen där flickan fött sina barn; gossen Savik, som skapar problem, och den milda flickan Naja. Männen i romanenär råa och svårt begivna på sprit vilket går ut över kvinnorna och flickorna. Våld och övergrepp hör till vardagen. Barnen boffar det de kan komma över. Gränserna mellan djur och människor, ont och gott, offer och förövare, fantasi och verklighet är utsuddade. Förfäderna och deras andar betyder mycket. För länge sedan var det naturen som dikterade villkoren och människan rättade sig efter det. Nu är det tvärtom och det är sämre. Flickans nära förhållande till naturen gör starkt intryck och är det jag framför allt har med mig efter att ha läst romanen och lyssnat på författaren på Kulturhuset i Stockholm. Tyvärr hade intervjuaren, grönländska författaren Jessie Kleemann, inte riktigt fått grepp om sin uppgift så  intervjun blev ganska misslyckad. Men Tanya Tagaq tog tyglarna och sedan blev det bättre. Tanya Tagaq är även musiker och konstnär. Hon har gjort musiken till True Detective: Night Country på HBO och samarbetat med Björk och Kronoskvartetten. En väldigt spännande ny bekantskap i fängslande miljö.

Titel: Spricktand

Författare: Tanya Tagaq

Översättare: Nika Abiri

Förlag: Bokförlaget Tranan

Antal sidor: 195

Veckans kulturfråga v. 13 2025

enligt O: Veckans kulturfråga v. 13: Vilka kulturella verk väcker nostalgi hos dig? Vet inte riktigt varför men det dök upp två svenska vissångerskor i mitt minne. Den första är Barbro Hörberg med sin mycket älskade Med ögon känsliga för grönt. Hon tog sig in på ett område som på 1970 - talet dominerades av män. Den andra är Elisabeth Hermodsson som till exempel skrev Disa Nilsons visor. Min favoritmelodi: Vakna med en sommarsjäl och en ros i munnen. Elisabeth Hermodsson var mycket engagerad i kvinnofrågor och redigerade och medverkade i Kvinnors dikt om kärlek som kom ut 1978. Hon var även konstnär. Om jag ser till filmer som kom ut på 70 - talet så var det Gudfadern efter Mario Puzos roman med samma namn. Så bra den var. Och är. Har sett den flera gånger. Dersu Uzala - Vägvisaren - efter boken med samma namn av en ryske upptäcktsresanden Vladimir Arsenyev. Varje gång jag ser den underbara filmen, som kom 1976, hoppas jag på ett lyckligare slut. Bokmarknaden på 70 - talet då? Kerstin Ekman, Häxringarna, första delen i katrineholmsserien kom ut 1974. Den slukade jag. Det mest förbjudna av Kerstin Thorvall kom ut 1976 och Århundradets kärlekssaga av Märta Tikkanen 1978. 1970 - talet var ett händelserikt decennium både allmänt och privat.

Tisdagstrion v. 13 2025: Tid och klockor

Mina skrivna ord: Tisdagstrion v. 13: Tid och klockor

1. Tidstillflykt av Georgi Gospodinov ligger i min att - läsa - hög. I den berättas hur författaren tillsammans med sin påhittade vän Gaustin öppnar kliniker för det förflutna, lägenheter inredda efter ett bestämt decennium, för att behandla dementa och alzheimerpatienter. Inom kort utökas dock klientelet till nostalgiker och folk som vill fly samtiden in i ett förflutet de själva aldrig upplevt.

2. Klockan klämtar för dig, 1940, är en roman av Ernest Hemingway.  Den handlar om Robert Jordan, en amerikansk universitetslärare i spanska. Han deltar som gerillasoldat i spanska inbördeskriget. Han blir utsänd av sin överordnade för att spränga en bro. Efter att ha fått kontakt med en gerillagrupp bakom fiendens linjer börjar de planera. Han träffar också Maria, som bär på svåra krigsminnen. Boken filmades  1943 med Gary Cooper och Ingrid Bergman i huvudrollerna. Har både sett och läst. 

3.  En sekund i evigheten och andra betraktelser av Ulf Danielsson.  Fysikern Ulf Danielsson är känd för sin unika populärvetenskapliga och existentiella röst, både i teve och radio. I den här boken samlar han stilla betraktelser över tidsresor, svarta hål och stjärn- och fågelskådningar. Tillsammans kan de läsas som en profan postilla, som tankar för dagen. Väntar tålmodigt i bibliotekskön.

Varför? Därför! v. 13 2025: Att turista

Klimakteriehäxan: Varför? Därför! v. 13: Att turista

Varför minns jag några speciella semesterresor?

Därför att veckan på Sicilien nittonhundrakallt erbjöd en fantastisk påskvecka med katolska processioner, fantastiskt god mat och ett mycket speciellt landskap. En New York - semester som bl a innehöll ett besök på Columbia University där vi fick veta vilka möjligheter studenterna hade. Jag hade gärna studerat i USA. Och mitt första möte med Japan minns jag som något alldeles särskilt. Vimlet av människor, alla okända väderstreck, vänligheten, den tysta trafiken.

 

Varför köper jag sällan souvenirer om jag reser bort?

Därför att jag hellre fotograferar.

Varför väljer jag gärna en storstad som resmål?

Därför att det finns så många fantastiska, och en kan ju lätt söka sig utåt landsbygden för att komplettera bilden av landet ifråga

Varför längtar jag speciellt tillbaka till Japan?

Därför att det är en fantastisk upplevelse att vara där. Folklivet, Ueno Park i Tokyo, samurajkvarteren i Kyoto, öarna, Gyllene paviljongen, Silverpaviljongen, höstlöven, allt!

 

Varför turistar jag aldrig utomlands på sommaren?

Därför att svensk sommar är svårslagen, come rain come sun

En smakebit på søndag v. 12 2025

astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger administrerar läsutmaningen En smakebit på søndag. Vi bjuder varandra på smakebitar av det vi just läser. Utan spoilers, förstås. Min smakebit v. 12 kommer ifrån Min psykiater av Milja Sarkola

"Nu är det så att det lönar sig att tala sanning med mig. Du ska vara ärlig i den här situationen, för din egen skull. Det är utgångspunkten för vårt samtal." Psykiatern såg mig stint i ögonen när han talade. Jag försökte hålla mig lugn men blev tvungen att blinka hela tiden. Det känes som om han förstått mig fel. Jag hade ju uttryckligen försökt vara ärlig när jag berättade för honom vad jag kommit att tänka på. Jag hade trott att vi var på samma sida, bekanta redan, att han förstod min tankegång och humor, min självironi. Jag hade hoppats att jag lämnae någon form av avtryck, att han tyckte om mig och skulle komma ihåg mig. Men nej. Det här var hans första måndagsmottagning, inget annat. Han var på jobb."

Fler smakebitar HÄR.

Veckans mening v. 12 2025

MIN

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord har en lördagsutmaning som han kallar Veckans mening. Vi bjuder varandra en mening ur det vi just läser som av någon anledning fått oss att stanna upp en stund. Min Veckans mening v. 12 kommer ifrån Min psykiater av Milja Sarkola. 

"Min patient sa, att hon inte längre trodde på konstens betydelse, trots att  hon själv är dramatiker, att ingen film eller pjäs som behandlar borgerligheten kritiskt eller omruskande hade förändrat hennes eller omgivningens borgerliga livsstil."

Fem en fredag v. 12 2025: Våriga ting

 

 elisamatilda: Fem en fredag v. 12: Våriga ting

1. Vilken vårblomma tycker du bäst om? De första snödropparn blir en ju glad av. Och de första vitsipporna lite senare.
2. Odlar du något, vare sig det är i trädgård, balkong eller inomhus? Rosor har jag en viss förkärlek för. Lavendel tycker jag om. Inomhus har jag en praktfull clivia som aldrig blommar. Och en likaledes.  praktfull porslinsblomma som aldrig blommat sedan jag tog hem den från fönstret i mitt arbetsrum

  3. Hur skulle du vilja att din trädgård/balkong ser ut? Fin gräsmatta    utan mossa, rosor överallt, två cox orange - träd, madonnaliljor och           kanske några grönsaker i en pallkrage. Nypotatis?

 4. Hur har du det med växter där hemma? Inomhusväxterna för en   bedrövlig tillvaro. Utom bladverken på clivian och porslinsblomman då   

 5. Vilka färger tycker du bäst representerar våren? Vit, som i snödroppe    och vitsippa, blå som i krokus och scilla, gul som i krokus, vårlök och vintergäck.

Veckans kulturfråga v. 12 2025

enligt O: Veckans kulturfråga v.12: Vilka kulturella verk beskriver yrkeslivet på ett bra sätt?

Först tänker jag på en favoritserie som tyvärr verkar ha tagit slut. Nurse Jackie tror jag att en hette. Nurse Jackies  inställning till det där med sjukvård var väldigt pragmatisk. Hon är rådig, praktisk och lite farlig. Kim Leine utbildade sig till sjuksköterska och for till Grönland och arbetade där i femton år vilket skildras i romanen Tunu. En annan favoritserie, The Wire, skildrar baltimorepolisens jobb med bland annat knarklangare. Andra säsongen tar upp tillståndet ibland hamnarbetarna. Jenny Wrangborg berättar om hur det är att vara kallskänka i Sverige och USA. Arbete inom hemtjänsten möter en i den fina Tranorna flyger söderut av Lisa Ridzén. I Sonetjka av Ludmila Ulitskaja skildras en bibliotekarie som är besatt av litteratur men som också drabbas av en annan sorts besatthet. Hemmafrun möter vi i Kristina Sandbergs fantastiska trilogi om Maj som börjar med Att föda ett barn och fortsätter med Sörja för de sina och Liv till varje pris. Lärarinnans sång av Vigdis Hjorth handlar om Lotte, lärare i dramatik vid Konsthögskolan i Oslo
 

Tisdagstrion v. 12 2025: Våren

Mina skrivna ord: Tisdagstrion v. 12: Vår i handling eller på omslag

1. Tredje delen av Wladislaw S. Reymonts romanserie Bönderna behandlar Våren. Platsen är  byn Lipec . Våren är påfrestande. Maten börjar ta slut både för människor och djur; vårnöd eller föreskördnöd talar man om. Det är ovanligt kallt, solen skiner, det regnar och snöar. Reymont fick Nobelpriset i litteratur 1924. Bild: Niclas Sennerteg

2. Om våren av Karl - Ove Knausgård. Boken är ett brev till den yngsta dottern och den tar sin början redan när dottern befinner sig i sin mammas mage. Den lilla har redan tre syskon; två systrar och en bror. Alla tre barnen blir väldigt glada när de får veta att de ska få ett litet syskon. Mamman, Linda Boström Knausgård, befinner sig på sjukhus efter en depression och storebror ringer upp henne för att kontrollera faderns uppgifter.

3. Vårsnö av Yukio Mishima, 1969, är en väldigt fin klassiker; första delen i författarens tetralogi Fruktbarbarhetens hav. De övriga tre delarna är inte översatta till svenska. Vårsnö kom på svenska 1995. Jag läste den innan bloggen fanns och jag blev väldigt förtjust i den. Japan befinner sig i brytningstiden mellan det gamla samhället i 1900-talets början och det nya som pockar på uppmärksamhet. I berättelsens centrum finns en tragisk kärlekshistoria mellan en ung, nyrik man och en aristokratisk flicka.