Veckans mening v. 34 2025

MIN

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord: "Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på."
Min Veckans mening v. 34 kommer från Body double av Hanna Johansson

"När man köper spökskrivarens tjänster får man en kassettbandspelare och tio kassettband med nittio minuters inspelningstid vardera." 

Fem en fredag v. 34 2025: Slutsatser

elisamatilda: Fem en fredag v. 34:Slutsatser 

1. Vilket är svårare för dig, att sätta igång eller sätta punkt? Att sätta punkt. jag filar och filar 
2. Hur brukar du känna när helgen tar slut? Att den gick fort
3. Vilket slut på en bok eller film kändes ordentligt? Jag blev överraskad av slutet på Pengar av Ernst Ahlgren (Victoria Benedictsson)
4. Är du en person som gärna sparar det bästa till sist, eller tar du det först? Jag spara nog det bästa till sist.
5. Har du någon liten ”sista grej” du alltid gör innan du går hemifrån? Jag kollar att altandörren är stängd och i förekommande fall kollar jag strykjärnet.
   

Pengar

Pengar är Victoria Benedictssons första roman. Den kom ut under pseudonymen Ernst Ahlgren 1885 och handlar om äktenskapet mellan patron Pål Kristerson och den trettio år yngre Selma Berg. Hon bor hos sin farbror kyrkoherden och dennes fru eftersom hennes far är sjuk. Kusin Richard och Selma kommer väldigt väl överens. Selma är bara sexton år när hennes farbror med lock och pock övertalar henne att gå med på att gifta sig med patron Kristerson. Hon blir lovad en ridhäst och är lite smickrad över att få ett anbud så ung. Det finns också en och annan i byn som hon gärna vill platta till. Och det gör hon med besked. Hennes dödligt förälskade man låter henne få allt hon vill. På bjudningar är hon den givna medelpunkten bland ungdomarna. Men den är svartsjuke maken tycker att hon ska hålla sig till de gifta fruarna. Selma ville egentligen komma iväg ut i världen och måla eller skriva. Selma känner sig fjättrad till kropp och själ. När hon är tjugotre år rinner bägaren över. Hon tar bladet från munnen och förklarar för sin man att det löfte hon avgav som ett barn inte kan gälla nu när hon är en vuxen kvinna. Resonemangen med farbror kyrkoherden och patron Kristerson är intressanta. Selma Berg är viljestark och hon löser problemen på ett radikalt och resolut sätt. Det är ju lätt att tänka sig att Victoria Benedictsson haft sitt eget äktenskap med den mycket äldre postmästaren i Hörby i åtanke när hon skrev boken. Pengar är intressant att läsa och känns inte alls 140 år gammal. Lina Wolff har skrivit efterord. Almqvists omtvistade roman Det går an kom ut 1839 och Ibsens pjäs Ett dockhem 1879. Alla titlarna rör kvinnors frihet och självbestämmanderätt.

Titel: Pengar

Författare Ernst Ahlgren, Victoria Benedictsson

Förlag: Bakhåll

Tryckår: 2021

Antal sidor: 221 

Tisdagstrion v. 34: Västkusten

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord: Tisdagstrion v. 34: Västkusten

1. Ett köpmanshus i skärgården av Emelie Flygare - Carlén. Romanen skildrar fiskarbefolkningens hårda villkor på Svartskär i Bohuslän under 1830 - talet. Fiskarena utnyttjas och luras av köpmännen som däremot lever gott. Författarinnan känner sin miljö väl. Hon föddes i Strömstad 1807 (och dog där 1897) som den yngsta av fjorton (14!) syskon. Fadern var köpman och sjökapten och familjen var tämligen välbärgad. Ett köpmanshus i skärgården är realistisk och feministisk. Emelie Flygare - Carlén var starkt influerad av Fredrika Bremer som hon beundrade mycket och till och med bad om råd.

2.  Jag går över det frusna gräset av Margareta Lindholm, en tunn liten bok med ett klart, avskalat språk i skarp kontrast mot det dramatiska innehållet som jäser underytan.
Saga är försöksutskriven från det mentalsjukhus där hon vistats i femton år. Hon hamnar i källaren hos en prästfamilj där hon ganska snart blir prästfruns förtrogna.

3. Sommarleken av Ellen Mattson, en suggestiv berättelse från Bohuslän på 70 - talet. Det handlar om segling, sommarlov och tonårsliv, om längtan efter att få höra till och beundran som övergår i besatthet. Sandra tillbringar sommaren med sin farmor i henne gamla hus tillsammans med tre andra barn.
De tre syskonen kommer från en överklassmiljö, som är helt främmande för Sandra.

Veckans kulturfråga v. 33

enligt O: Veckans kulturfråga v. 33: Vilka böcker skulle du vilja ge en sexa i betyg (på en skala 1- 5)?

En titel kan jag säga direkt eftersom jag så nyligen läst den. Bruno Liljefors: en biografi av Fredrik Sjöberg. Full av kunskaper, rolig och entusiastisk och med fina bilder. Pizzeria Roma av Elin Persson har jag också läst nyligen. Magnus Karlsson är strax över sextio. Han är svetsare med hög arbetsmoral och stark solidaritetskänsla med arbetskamraterna. Men nu krånglar kroppen. Ryggeb och nacken är svetsarens svaga punkter.  Lennart Jähkel läser alldeles utmärkt. Jag gillar ofta landsbygdsskildringar. Omöjliga varelser av Katherine Rundell fängslade mig mycket efter att jag stigit över en viss tröskel alldeles i början. Det är en mycket omtalad fantasybok placerad på slukaråldershyllan Hcg på ungdomavdelningen. Den kunde precis lika gärna stått på vuxenavdelningen. Egentligen borde biblioteken ha någon hylla för allåldersböcker. Omöjliga varelser förde mig långt utanför min comfort zone.

En smakebit på søndag

I En smakebit på søndag bjuder en på ett smakprov ur något en just läser. Utan spoilers, så klart.

"Mer än två år hade förflutit. Det var vår. Icke så att träden stod gröna, men så att skott och hjärtblad tog växt, och så att alla knoppar svällde. Selma satt ensam vid sin mans skrivbord och summerade upp en sida i en räkenskapsbok. Hon hade en redig stil, ett gott räknehuvud och sinne för affärer. Därigenom hade hon småningom lyft sig upp till rangen av handsekreterare, och det hände som oftast att mannen låg på soffan och dikterade, medan hon satt vi bordet och skrev. Det var så bekvämt, och så tycktes det göra henne ett nöje. Det var detta som gav deras liv en anstrykning av gemenskap."

Ur Pengar (1885) av Victoria Benedictsson. Med efterord av Lina Wolff. Bakhåll förlag 

Veckans mening v. 33 2025

MIN

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord skriver så här: "Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på." Min Veckans mening v. 33 kommer från Pengar av Victoria Benedictsson. 

"Den gamla pärlfärgade sängen som han för intet pris ville avstå ifrån kunde icke förlikas med den moderna korgstolen vid skrivbordet, den högryggade länstolens brunbetsning tog sig farfarsaktig ut mot den broderade sängmattan med dess glada färger."

Fem en fredag v. 33 2025: Övergång

elisamatilda: Fem en fredag v. 33: Övergång

1. Vad känns mest nytt i ditt liv just nu? Träningscykeln
2. Vilken färg känns som mest ”du” just nu? Grön
3. Vad är det första tecknet på höst för dig? Gula löv
4. Vilken vana vill du ta med dig in i hösten från sommaren? Altanfrukost
5. Vilken höstrutin längtar du efter att återuppta? Filmstudion

Bruno Liljefors: en biografi

Så länge jag kan minnas har djur - och naturmålaren Bruno Liljefors (1860 - 1939) funnits med i mitt liv på något sätt. Han fanns ofta på bilder hemma hos folk, på utställningar och muséer. Det senaste jag sett av honom var på Thielska galleriet. Jag kan inte påstå att jag är specialintresserad av konstnären, men när jag såg att Fredrik Sjöberg är författaren till den nya biografin  Bruno Liljefors: en biografi ställde sig saken annorlunda. Fredrik Sjöberg är alltid intressant och rolig att läsa. Och boken är gedigen med massor av fina illustrationer, breda fina marginaler, litteraturförteckning, register och en förteckning över den konstnärliga kvarlåtenskapen. Författaren har lagt ner åtskillig möda på boken det är alldeles uppenbart. Men så har det blivit bra också. Och det är mer än en biografi. Fredrik Sjöberg skildrar tiden och samhället; vännerna och miljön. Anders Zorn, Bruno Liljefors och Carl Larsson, ABC - konstnärerna följdes åt. Albert Engström hängde på. Ernest Thiel och BL blev väldigt goda vänner. ET hade gott om pengar och räddade BL mer än en gång. Bruno Liljefors kunde omöjligen handskas med pengar. Hur mycket han än tjänade så var utgifterna på något sätt alltid större. Redan tidigt hade han ögonen på den purunga Signe Ottosson, en av fyra flickor som bodde i samma trappuppgång som BL och hans tre bröder. Men plötsligt gifter han sig med Signes äldre syster, Anna, och får fem barn. BL måste alltid bo så att han har nära till jaktmarker och natur.. Han är jägare sedan väldigt unga år och han studerar djuren både levande och uppstoppade. Efter tio år träffas Signe och BL igen; rymmer till Köpenhamn, gifter sig och får åtta barn. Det hindrar inte att de flyttar omkring hela tiden. Förutom barn hade familjen också massor av djur av de mest skilda slag; t. ex. en älg och en tam björn. Hundarna var som flest tolv. BL vinner svenskarnas hjärtan först 1907. Han har varit mera känd utomlands. En del av hans verk är stulna och har aldrig återfunnits. Förfalskningarna var många. BL måste hela tiden bygga nya ateljéer där han kunde arbeta. Men till slut ville han ha en mera stationär operationsbas. Det blev villa Wigwam på Mörkö. Signe ritade. Hon var en kraftfull kvinna som tyckte mycket om att resa; gärna i egen bil. Hon var tidig med att köra bil och gillade att jaga. Men 1910 blir det hemskillnad mellan Bruno och Signe, men de fortsatte att vara gifta hela livet. Mot slutet, när Bruno sitter som en gammal uv i Sportpalatset vid S:t Eriksbron (han hyrde de tre översta våningarna) köper Signe en jättevilla på Lidingö. BL vinner svenskarnas hjärtan först 1907. Han har varit mera känd utomlands. En del av hans verk är stulna och har aldrig återfunnits. Sorgligt är det med BL:s nervsjukdom i ansiktet och att han blir omsprungen av Isac Grünewald och de andre yngre konstnärerna som varit elever till Matisse. Medan BL försöker måla tigrar. Med klent resultat  Sjöberg har skrivit en fantastiskt intressant och rolig biografi. Hans engagemang och energi är smittande. Och de många otroligt fina bilderna illustrerar texten. Ingen bör neka sig den här boken. Hädanefter är jag ett Liljefors - fan.  

 

Titel: Bruno Liljefors: enbiografi

Författare: Fredrik Sjöberg 

Förlag: Albert Bonniers

Tryckår: 2025

Antal sidor: 387 

Bliss/Sällhet

Bertha Young har fyllt 30 men hon känner sig som ett litet barn och vill hoppa, dansa och röra kroppen av ren livsglädje. Hon är lycklig med sin man, Harry. De har god ekonomi, ett fint hus i London med en vacker trädgård och ett underbart litet flickebarn som Bertha och barnsköterskan tävlar om. I trädgården står ett fulländat blommande päronträd utan vare sig knoppar eller vissna blommor. Som en symbol över mitt liv, tänker Bertha, som klätt sig i vit klänning, jadehalsband, gröna skor och strumpor. Bertha vet att något underbart kommer att hända. Hon skrattar högt av lycka. Och hon säger det själv: Nej, jag håller visst på att bli hysterisk. Novellen Bliss kom ut 1918. Freud namn var på allas läppar. Många kvinnor klassades som hysteriska vad de än led av. (Jag skulle säga att Berha möjligen var överspänd och sysslolös.) Gränserna mellan dröm och verklighet var flytande. Läsaren finner sig ofta få stå för slutet på novellerna själva. Jag vet vad jag tror om slutet på Bliss, men jag kan så klart ha fel. Bertha och Harry Young väntar gäster. Paret Knight är teatermänniskor. De relaterar sin förfärliga tågresa där medpassagerarna stirrat på mrs Knights apprydda kappa. Nästa gäst, den bleksiktige poeten Eddie Warren, är helt bragt ur fattningen över taxichaufförens beteende. Sist av alla kommer Bertha Youngs senaste fynd av vackra mystiska kvinnor. Pearl Fulton har tunga ögonlock och ser sällan någon i ögonen. Bertha är väldigt förtjust i henne och är alldeles säker på att känslan är ömsesidig. Katherine Mansfield kommer ifrån kolonierna (Nya Zealand) och känner sig ganska utanför i sällskapslivet i London. Hon ser med utanförskapets obarmhärtiga ögon. Den här gruppen av människor, som påminner om ett skådespel av Tjechov, ter sig verkligen löjligt uppblåst och överlägsen vanliga arbetande människor. Moderna idéer har de också. Modernismen växer fram under de båda världskrigen. Här kommer Bloomsburygruppen in i bilden. Katherine hade vänner inom gruppen men tillhörde den egentligen inte. Bertha känner plötsligt en överraskande åtrå till sin man. Det är en alldeles ny känsla troligen uppflammande med Pearl Fulton som katalysator. Som de goda kamrater de är har Harry och Bertha naturligtvis redan diskuterat hennes kyla. Bertha är lite bekymrad över Harrys ringaktning av Pearl. Hon är kall som alla blondiner, säger han, och anemisk å huvudets vägnar. Han vill ta ner Bertha på marken. Katherine Mansfield beundrade Tjechov som hon kände väl till efter att ha översatt honom. Själv skriver hon med samma psykologiska realism. Virginia Woolf och Clarice Lispector hyste en djup beundran för Katherine Mansfield. Jag läser hennes noveller både en och två gånger. De är korta men berättar så mycket mellan raderna och under ytan. Det är spännande läsning och det är väldigt tacknämligt att Modernista givit ut en nyöversättning av hennes mest kända noveller. Med ett vackert omslag därtill. 

Ugglan& Boken Novelltolvan 2025

Tisdagstrion v. 33 2025: Fisk och fiske

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord står för tisdagsutmaningen Tisdagstrion. Ämnet för Tisdagstrion v. 33 är Fisk och fiske.
 

1. Fiskar ändra riktning i kallt vatten av Pierre Szalowski

Pierre Szalowskis debutroman från 2007 Fiskar ändrar riktning i kallt vatten läser man med ett leende på läpparna.
Berättare är en 11 - årig pojke vars namn man aldrig får veta. Föräldrarna meddelar plötsligt att de tänker separera. Pojken kommer att bli den fjortonde i klassen som pendlar mellan föräldrarna. Det gillar han lika lite som de andra barnen. Då bryter det ut en isstorm som lamslår hela Quebec. Människor som vanligtvis inte låtsas om varandra, till exempel grannarna till pojkens familj, tvingas söka hjälp av varandra. 

2. Tropiska fiskar av Doreen Baingana 

Tre flickor, Patti, Rosa och Christine varvar sina berättelser från tiden efter Idi Amin i Uganda.
Genom dem får man en bild av familjens historia med en frånvarande fader och en mor som främst ägnade sig åt fadern så länge han levde, det vill säga innan han drack ihjäl sig. Man anar också vad    som  förorsakade hans fall. Flickorna gick på internatskola. Patti beskriver hungern hon upplevde  i de lägsta klasserna.De äldre flickorna fick åka hem då och då och ta med sig förnödenheter tillbaka.
Religionen tillmättes stor betydelse, men påverkade naturligtvis flickorna i olika hög grad.

3. Äta fisk i ensamhet Lydia Davis  Äta fisk i ensamhet ur novellsamlingen med den underbara titeln Jag har det rätt bekvämt men skulle kunna ha det lite bekvämare. En understimulerad person - svårt att säga om det är en man eller en kvinna, men jag tror att det kanske är en man. Vederbörande äter helst fisk hemma för luktens skull. Det kan vara sardiner, lax, sardeller och tonfisk. Men så visar det sig att den här personen gärna äter fisk på restaurang också. Men det måste vara fisk som uppfyller vissa krav. Vederbörande har en lista över rekommenderade fiskar i plånboken. 

Mr Reginald Peacocks dag

Katherine Mansfield var endast 34 år när hon dog i tuberkulos. Men hon hade hunnit vara gift två gånger och skriva många fina noveller. Den förste maken, som hon lämnade redan efter några dagars äktenskap, porträtteras i novellen Mr Peacocks dag i Noveller. Mr Reginald Peacock är inte trevlig det får en klart för sig med en gång. Han retar upp sig redan på morgonkvisten när hans fru väcker honom. Hon gör det på alldeles fel sätt bara för att reta honom. Och hon har arbetskläder på sig bara för att han ska få dåligt samvete,. Varför gifte han sig med henne frågar han sig många gånger om dagen. Och varför är hon oförmögen att skaffa en anständig jungfru i stället för att göra jobbet själv. Mr Peacock är sångare och sånglärare. Han prövar sin röst och finner den vara helt i sin ordning. Han gör gymnastiska rörelser och kollar noga sin skära kropp. Hans stora skräck är att bli fet. Sonen Adrian har han dresserat till att komma och ta sin far i hand och säga god morgon. En kvinnas beundrarbrev eldar ytterligare på hans fåfänga. Han anses hjälpa världen att undkomma livet. Om han ska orka med det i längden måste det till en förändring i hans liv. Sångeleverna kommer med sina nothäften. De dyrkar honom. När han kommer hem efter kvällens sångframträdande sover hustrun. Hon är fientlig till och med i sömnen, tycker han. Tråkigt att hon inte är intresserad av hans konstnärskap och undrar hur det går för honom. Det är ju ändå honom de lever på. Hon förde ingenting med sig i boet. Utom sin ungdom. Mr Reginald Peacock är en odräglig, fåfäng och uppblåst man. Lite som en påfågel.

Novelltolvan 2025: Damer

Titel: Noveller

Författare: Katherine Mansfield

Översättare: Birgitta Hammar; Ingrid Ingemark och Märta Lindqvist

Förlag: Modernista

Tryckår: 2019

Antal sidor: 478

En smakebit på søndag v. 32 2025

En smakebit på søndag innebär att vi bjuder varandra på en smakebit utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås.

 "Plötsligt satt en skata i körsbärsträdet. Pojkarna såg den genom fönstet och ville genast jaga. Skjuta den. För det var så man gjorde. Den äldre av de två, sjuttonåringen som tursamt nog skulle överleva dagen och som flera år senare på 1880 - talet, även lyckades återvända med livet i behåll efter en tid som legosoldat i Kongo, var först ut genom köksdörren. Fjortonåringen som skulle bli världsberömd konstnär följde honom tätt i hälarna och det var han som tog bössan, en ålderdomlig mynningsladdare vars mekanism som var så illa sliten att skottet kunde brinna av mycket lätt. Ekot från smällen rullade ut över slätten. Skatan flög bort. En blödande pojke låg stilla i gräset." Så inleds Fredrik Sjöbergs Bruno Liljefors: en biografi.  

Veckans mening v. 32

MIN

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord: "Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Häng på!" Min Veckans mening v. 32 kommer från en bok jag läst ut och varmt kan rekommendera, nämligen Pizzeria Roma av Elin Persson.

" Det spelar ingen roll hur mycket pengar man har - en kompressor låter alltid likadant."

Fem en fredag v. 32 2025: Du själv

 elisamatilda: Fem en fredag v. 32 2025: Du själv

1. Vad i dig har du försökt ändra på, men som kanske inte behöver ändras? Min längd, min vikt, mitt hår, mitt namn, you name it!
2. När blir du för mycket – och när blir du för liten? Två frågor i en. 1/När jag bestämt vill förfäkta en åsikt. 2/ När jag känner att jag inte är tillräcklig.
3. Vad tycker du om att få vara – men bara i vissa (sällsynta) sammanhang? I centrum
4. Vad brukar du säga att du ”borde” göra, men ännu inte har börjat? Det är väldigt mycket. Till exempel repetera lite japanska, städa i det stora skåpet innehållande glas av olika slag, ljusstakar, vaser och en mängd saker som inte skulle vara där, plantera om krukväxter, städa i trädgården, skriva brev och ringa till folk som jag inte sett på länge eller som jag vet är sjuka
5. När känner du dig som mest mottaglig för förändring? Varje vaken minut.

Pizzeria Roma

Magnus Karlsson är strax över sextio. Han är svetsare med hög arbetsmoral och stark solidaritetskänsla med arbetskamraterna. Men nu krånglar kroppen. Ryggen och höger ben värker svårt. Ryggen och nacken är svetsarens svaga punkter. Magnus Karlsson måste vara sjukskriven. Han bor en bit ifrån samhället nära skogen och med betande kor utanför fönstret. Han har inte mycket till övers för städer. Stockholm ska vi ju inte tala om! Där bor enda barnet, dottern Ronja. Han är inte riktigt säker på var eller vad det är hon sysslar med. Det är inte ofta hon hör av sig. Och när han ringer har hon alltid något annat för sig. Å andra sidan är han inte alltid så positiv när hans egen mor, 83, ringer ifrån hemmet. Nu får en följa tätt inpå Magnus Karlsson i hans vardag med samtal till regionvården, 1177, upphandling på Coop, en ring falukorv, 4 l mjölk (!), kokt skinka, koll på Blocket, Jula, Biltema, midsommarafton på Hembygdsgården. Magnus Karlsson är mycket prismedveten. Väntan på operation är svr att uthärda. Ex - hustrun Monika var inte så förtjust i avskildheten så hon gick sin väg. Men bästa vännen Kenneth bistår i vått och torrt. Tidigt anar en att Kenneths humör håller på att svika. Ändå har han hustrun Carina. Men - han har gått sjukskriven i sex år för sina titanknän. Pizzeria Roma är en samlingsplats för arbetskamraterna; både de som är i arbete och de sjukskrivna. Rashid gör de bästa pizzorna och det är han som tipsar Magnus om den bästa av dem alla: Napoletana. Magnus Karlsson saknar en kvinna. Han kommer att tänka på Vanja som han en gång haft en fling med. Magnus Karlsson tycker att åldrande kvinnor är vackra. Han är både social och handlingskraftig trots sin värkande rygg och stark smärtlindring. Jag lyssnade på Pizzeria Roma av Elin Persson som var helt okänd för mig. Men hennes förmåga att leva sig in i Magnus Karlssons tankar är väldigt empatisk. Det är Magnus tankar som är själva berättelsen. Han har en klar blick för det skeva och löjliga i samhället. Och han har svårt att förstå avfolkningen av landsbygden. Pizzeria Roma är full av kärnfulla oneliners och relevanta uttryck. Elin Persson, 32, är en svensk socialantropolog och författare. Hon är huvudredaktör på Norrländska litteratursällskapets tidskrift Provins. Lennart Jähkels uppläsning av boken tillför en extra dimension. 

Titel: Pizzeria Roma

Författare: Elin Persson

Förlag: Wahlström & Widstrand

Tryckår: 2025

Antal sidor: 323

Uppläsare: Lennart Jähkel 

Skånska operan

Opera åt folket tycker Skånska operan som i år reser omkring med föreställningen Figaros bröllop av W A Mozart. Handlingen är flyttad till ett kryssningsfartyg i modern tid. Föreställningen jag såg gick av stapeln i ladan på Hovdala slott. Fantasifull scenografi, en fantastisk orkester ledd av kapellmästare Albert van Pham och många fina röster bland de medverkande gjorde det hela till en fin upplevelse. Figaro och hans Susanna spelades av Ola Heinpalu och Elin Eriksson. De var två favoriter. Rederiägaren Almaviva spelades av Viktor Rydén; en synnerligen  energisk, humoristisk och skönsjungande redare. Hans ståtliga, vackra hustru Rosina spelas av Linnea Nordenback. Den charmerande Antonio med

ciggen fastklistrad i mungipan spelades av William Terrach. Övriga medverkande skämdes inte heller för sig. Allt som allt var det en njutbar föreställning som gör att jag kommer att följa Skånska operans föreställningar framöver. 

Tisdagstrion v. 32: Östeuropa

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord: Tisdagstrion v. 32:Östeuropa

Vad är då Östeuropa? Jo: Ryssland, Georgien, Belarus, Armenien,  Rumänien, Bulgarien, Ukraina, Azerbadjan, Moldavien 

1. Tre äpplen föll från himlen av Narine Abgarjan I den lilla bergsbyn, Maran i Armenien, finns inte många familjer kvar och alla yngre människor har lämnat. Sevojants Anatolia är femtioåtta år och yngst i byn. Som läsare kommer man snart in i det enkla bylivet och deltar i människornas göranden och låtanden och fäster sig vid de olika personerna och deras berättelser. De har utstått mycket av krig, svält, naturkatastrofer och död. 

2. I skugga av min bror av Uwe Timm . Författaren försöker förstå varför hans 19 - årige bror Heinz frivilligt anmäler sig till Waffen - SS. Broderns dagbok och brev från Ukraina ger inte mycken ledning.Möjligen kan sista dagboksanteckningen antyda att han börjat reflektera över vad han och de andra insatsstyrkorna - ledda av akademiskt utbildat befäl -  egentligen höll på med i Ukraina.

3.  Kupé nr. 6 av Rosa Liksom pseud. för Anni Ylävaara född 1958) berättar om en resa på Transsibiriska järnvägen från Moskva till Ulan Bator i mitten av 80 - talet, en tid innan kärnkraftsolyckan i Tjernobyloch Sovjetstatens sammanbrott. Två mycket olika människor kommer att dela kupé under den mer än månadslånga resan.Mannen är i fyrtiofemårsåldern och reser  till ett arbete i byggbranschen. Flickan är en ung studerande som flyr ett märkligt triangeldrama.

Omöjliga varelser

Plötsligt läste/lyssnade jag på Omöjliga varelser av Katherine Rundell och det med stor behållning. Fantasy är vanligtvis inte min tekopp. Men den här blev jag riktigt förtjust i. Inte minst för alla de omöjliga varelserna i Arkipelagen. Somliga är de klassiska fantasyvarelserna; grip, kentaur, enhörning, drake m. fl. Utöver dessa finns havsvidunder, karkadanner, mantikoror, rartatoskor och dessutom en otäck gris, twrch tryth som en gång lär ha ridits av kung Arthur. För den som vill veta mera inleds boken med ett bestiarium och en karta över Arkipelagen, den hemliga platsen omsorgsfullt gömd för att skyddas från oss. Huvudperson är Christoffer Forrester 12 år, som bor hos sin morfar i Skottland. Släkten vaktar dörren mellan utomvärlden och Arkipelagen. Mal är en liten stursk tös som är ämnad för stora uppgifter. Men det är det ingen som vet ännu. Inte hon själv heller. Inte heller förstår någon varför hon jagas av en mördare med stor kniv. Arkipelagen består av 34 öar och är den sista magiska platsen. Men nu börjar det spridas förstörelse på öarna. Glimret som är upphovet till magin håller på att ta slut; ekosystemet är rubbat. Christoffer och Mal tar sig an saken på samma gång som de flyr undan mördaren. De seglar runt bland öarna. Bärsärken, den store Natthand med ring i örat, är till stor hjälp med sin erfarenhet och styrka. Det är något särskilt med det barnet, säger han om Mal. Han har så rätt. Det är något speciellt med Christoffer också. Alla djur flockas omkring honom. Irian är havsforskare som tappat tron på forskningen och hela den akademiska världen. Hon och Natthand finner varandra. Christoffer och Mal är väldigt goda vänner. Vänskap skattas högt inom fantasy. Men vänskap och kärlek kostar. Omöjliga varelser innehåller vackra naturbeskrivningar som påminner oss om skönheten i världen. Magin, fantasin behöver lyftas fram igen. Författaren är utbildad i Oxford i likhet med flera andra kända fantasyförfattare, t. ex. Tolkien och C S Lewis. Katherine Rundell har skrivit sin doktorsavhandling om 1600 - talspoeten John Donne. Omöjliga varelser är första delen i en trilogi. 

Titel: Omöjliga varelser

Författare: Katherine Rundell

Översättare: Fredrika Spindler

Förlag: Wahlström& Widstrand

Tryckår: 2025

Antal sidor: 390 

Just nu

Kulturkollo: Just nu i augusti. 

Just nu läser jag Natten är ljuv av Scott Fitzgerald och Charleston av hans hustru Zelda Fitzgerald. Och En fest för livet av Ernest Hemingway. Jag har fastnat där på 20 - talet.

Just nu lyssnar jag på Pizzeria Romana av Elin Persson. Lennart Jähkel läser jättebra. Romanen handlar om Magnus som är svetsare och nu fått värk i ben och rygg och får Citodon mot smärtorna i väntan på operation. Det är en berättelse utan stora sensationer. Den handlar om ett helt vanligt människoliv. Men jag kan tycka att Magnus verkar äldre än sina 60, vilket ju kan bero på arbetet. Ingen har berättat för mig om en svetsares arbetsvillkor tidigare.

Just nu ser jag en besynnerlig men säkert väldigt bra kriminalthriller på SVT Play som heter The Shadow Line. Det svåra med den serien är att jag inte kan skilja mellan brottslingarna och poliserna. Det verkar finnas hemliga band kors och tvärs mellan de kriminella och de som borde vara icke - kriminella. Har sett tre av sju avsnitt.

Just nu njuter jag av utomhuslivet och att det faktiskt kommit ett par livgivande regn. Det går bra att läsa ute och det är ganska ljust klockan 22 på kvällen. 

Just nu längtar jag efter en förlängning av sommaren och ljuset och därmed en förlängning av utomhuslivet som bekommer en så väl.                                                                                                                                                                                                   

En smakebit på søndag v. 31 2025

Som det så ofta är när en läser leder det ena till det andra. Ernest Hemingway ledde till Scott Fitzgerald och jag hittade Den store Gatsby i min hylla. Men jag var inte sugen på den så jag lånade Natten är ljuv på biblioteket. Den kan ses som en fortsättning på Den store Gatsby och är dessutom ganska självbiografisk. Nya rön inom psykiatrin spelar också en viss roll i romanen. Här kommer hustrun Zelda och hennes roman Charleston in i bilden. Charleston skrevs under sex veckor som en del av terapin när Zelda var intagen på sinnessjukhus. Den kom ut 1932. Natten är ljuv kom ut 1934. Scott Fitzgerald drog nytta av sin hustrus erfarenheter och han hade rotat i hennes manus. Natten är ljuv beundrades mycket av Hemingway och räknas numera som Fitzgeralds bästa roman och en av de stora amerikanska romanerna. "Gatsby var ett kraftprov", men detta är en trosbekännelse", säger F. Scott Fitzgerald själv om Natten är ljuv.

" Några kilometer från havet, där pinjerna lämnar plats åt dammiga popplar, ligger en enslig järnvägsanhalt varifrån denna junimorgon 1925 en cabriolet förde en kvinna och hennes dotter ner till Gausses hotell. Moderns ansikte var fortfarande vackert, men hade börjat fläckas av tunna brustna ådror, ansiktsuttrycket  lugnt och uppmärksamt på ett trevligt sätt. Betraktarens ögon drogs emellertid snabbt till hennes dotter som hade ett magiskt skimmer i sina rosa handflator och kinder som lyste med en underbar glöd. Hennes känsliga, höga panna sluttade mjukt upp mot det ställe där håret, som omslöt den som en vapensköld, exploderade i lockar, vågor och virvlar av askblont och guld. Hennes kropp balanserade bräckligt på barndomens yttersta rand - hon var nästan arton men daggen vilade fortfarande på henne. När havet och himlen trädde fram under de båda i en tunn het linje sa modern: "Någonting säger mig att vi inte kommer att tycka om det här stället." - "Jag vill i vilket fall som helst åka hem", svarade flickan."

I nyöversättning av Linda Skugge. 

Just nu i augusti

Klimakteriehäxan har börjat med en lägesrapport när det är dags för månadsskifte.  I nedlagda Kulturkollos efterföljd. Och så klart hänger vi på! Just nu i augusti:

Just nu läser jag Natten är ljuv av Scott Fitzgerald och Charleston av hans hustru Zelda Fitzgerald. Och En fest för livet av Ernest Hemingway. Jag har fastnat där på 20 - talet.

Just nu lyssnar jag på Pizzeria Romana av Elin Persson. Lennart Jähkel läser jättebra. Romanen handlar om Magnus som är svetsare och nu fått värk i ben och rygg och får Citodon mot smärtorna i väntan på operation. Det är en berättelse utan stora sensationer. Den handlar om ett helt vanligt människoliv. Men jag kan tycka att Magnus verkar äldre än sina 60, vilket ju kan bero på arbetet. Ingen har berättat för mig om en svetsares arbetsvillkor tidigare.

Just nu ser jag en besynnerlig men säkert väldigt bra kriminalthriller på SVT Play som heter The Shadow Line. Det svåra med den serien är att jag inte kan skilja mellan brottslingarna och poliserna. Det verkar finnas hemliga band kors och tvärs mellan de kriminella och de som borde vara icke - kriminella. Har sett tre av sju avsnitt.

Just nu längtar jag efter en förlängning av sommaren och ljuset och därmed en förlängning av utomhuslivet som bekommer en så väl.

Veckans mening v. 31 2025

MIN

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord:"Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på."
Min Veckans mening v. 31  kommer från Omöjliga varelser av Katherine Rundell. 

"Han såg ut som en brottsplats på två ben." 

Fem en fredag v. 31 2025: Mera sommar

elisamatilda: Fem en fredag v. 31: Mera sommar

1. Vad var du orolig för i början av sommaren som inte blev något alls? Regn, förstås

2. Vad har du unnat dig mer av än vanligt? Bigarråer

 

3. Vad har varit sommarens vackraste utsikt? Mina rosor från altanen

 

4. Vad har du fått nog av den här sommaren? Kliande insektsbett. Precis överallt och hela tiden.

 

5. Vad gav/ger dig verklig vila i sommar? Läsning under träden

Gula gardiner

Ugglan & Boken Novelltolvan 2025. I allra sista minuten blir det min tur att hämta Handbok i klardrömmar av finlandssvenska Johanna Holmström från biblioteket. Novellerna skrevs 2022. Jag läste den första novellen i samlingen, De gula gardinerna. En gravid kvinna, Elina, har skaffat gula gardiner med vita kronblad på och nu undrar hon ängsligt vad hennes man, Thomas, ska tycka. En förstår att hon är hemmafru. Thomas har minsann råd. Han är ganska kort, ljus, lite hjulbent; har stora öron och en guldkedja runt halsen.De har träffats som unga, men tydligen inte lärt känna varandra så väl. Kvinnan har vissa - outtalade - synpunkter på klimat och konsumtion men det är inget hennes man tar intryck av. Jörn Donners cyniska resonemang om sina oäkta barn som kommit till på grund av hans avsky för kondomer upprör Elina så att hon ger sig ut på landsvägen mot föräldrahemmet. Hon får svåra skavsår fortsätter barfota. Det går inte mycket bättre. Men som ett brev på posten kommer den ljusblå pickupen. Elina vet att hon är obildad, men det är inget som bekymrar henne. Läsaren ryser över hennes tomma och ensamma tillvaro. hennes ynka, lilla "utbrytningsförsök" kvästes ju i sin linda. Inte för att Elina själv skulle kalla det utbrytningsförsök. Det vilar något dovt olycksbådande över vanligheten i novellen. Jag gillar Johanna Holmström; både i roman - och novellform.

Titel: Handbok i klardrömmar

Författare: Johanna Holmström

Förlag: Albert Bonniers

Tryckår: 2022

Antal sidor: 302 

Camera obscura

Ugglan & Boken: Novelltolvan damer

Johanna Holmström slog igenom med Camera Obscura 2009, ett verk som tilldelades Svenska Dagbladets och Svenska Yles litteraturpriser. Om jag förstått saken rätt borde en läsa samtliga noveller i Camea obscura eftersom de hänger ihop tematiskt. Det har jag ännu inte gjort men jag har läst titelnovellen och Studentskan. Camera obscura kan sägas ha motviljan mot kapitalismen ocj konsumtionssamhället gemensamt. I Camera obschura handlar det om fotografen Laura som reser omkring och fotograferar turistmål. Hon är ganska trött på sitt liv och alla hotellrummen. Men så träffar hon på den chilenska städerskan Olivia under en modellfotografering. Olivia har svart hår röd keps och gula handskar. Hon är kortväxt och ganska rund. Laura börjar fotografera henne och hon ser att Olivia har ett speciellt ansikte som speglar hennes skiftande tankegångar. Laura är inte särskilt trevlig varken mot Olivia eller de tekniker hon arbetar med. Olivia exploaterar hon och slår igenom med bilder av Olivia badande i ett hav av oliver. Och så blir det stor utställning av bilderna med Olivia och hon känner sig verkligen utnyttjad. Det jag tycker bäst om i novellen är Lauras fotografiska utveckling och hennes resonemang om ljus och dagrar och hennes idéer om vad ett fotografi är i förhållande till verkligheten.

Titel: Camera obscura. Noveller

Författare: Johanna Holmström

Förlag: Söderströms

Tryckår: 2019

Antal sidor: 334 

Tisdagstrion v. 31 2025: Rovdjur

Välkommen tillbaka, Robert! Kul att Tisdagstrion är igång igen. Rovdjur är ämnet för dagen.

1. Mannen som älskade Sibirien av Roy Jacobson och Anneliese Pitz är en mycket spännande historia om vetenskapsmannen Fritz Dörries. Så oroligt spännande och med fantastiska skildringar av den storslagna, obevekliga naturen som Dörries fick kämpa hårt med under sträng kyla och olika strapatser. Han träffade många människor av olika folkslag som han knöt vänskapsband med. Dörries förefaller vara helt orädd. Han är mycket väl medveten om alla faror men inget avskräckte. Inte ens björn, vargar och tigrar. Allt för vetenskapen. 

2. När vargarna kom av McCognaghy är hennes andra bok och den handlar om att återinföra vargar i de skotska högländerna för att  återupprätta balansen i ekosystemet, i något som kallas Cairngorms vargprojekt. Landet översvämmas av hjortar, herbivorer.  

The Tiger´s Wife av Téa Obrecht. Det känns som att ha vinkat av en kär vän nu när The Tiger´s Wife av Téa Obreht är slut. Inte för att jag lärt känna Natalia som person särskilt väl. Men det var hon som berättade och det handlade allra mest om hennes morfar, läkaren, och vad han berättat för henne och det de upplevde tillsammans. Och alla djuren - tigern, hunden, elefanten och den gamla dansande björnen. Och myterna. Och den lilla isolerade byn Galina med den inbyggda misstron för den andre. Han är ju inte härifrån. Man befinner sig i gamla Jugoslavien men inga namn återfinns på kartan. Men staden med de två floderna är sannolikt Belgrad.

Zelda Fitzgerald

När jag letar i hyllan efter Den store Gatsby av Scott Fitzgerald hittar jag en biografi om Zelda Fitzgerald av Nancy Milford. Dessutom hittar jag Hjältinnor av Kate Zambreno. I inledningen skriver hon så här: "Modernismens galna fruar som dog på mentalsjukhus. Inlåsta, i säkert förvar. Glömda, utsuddade eller omskrivna. Vivien(ne) Eliot, so. hade Sibylla som alter ego i skrivandet, rösten i flaskan som inleder hennes makes dikt "Det öde landet". Zelda Fitzgerald, en glanslös, framgångsrik flicka i makens berättelser, som brann till döds i en eldsvåda på ett mentalsjukhus i Asherville, North Carolina. Det enda som fanns kvar för att identifiera henne: en förkolnad toffel. Jane Bowles slog sig fram, begravdes sedan i en omärkt grav i Málaga, Spanien, samtidigt som hennes make Paul aldrig slutade skriva."

Kate Zambrenos bok som är en blandning av biografi, litteraturkritik och feminism. Hon lyfter fram en rad v modernismens kvinnor som närt sina män litterärt men inte nått/släppts fram själva. Galenskapen har ibland blivit en tillflykt. Författaren är mycket personlig och mycket beläst. Hon har själv rollen som medföljande hustru. Hennes man sysslar med särskilt värdefulla gamla böcker och hennes arbete kommer i andra hand. KZ undervisar i kreativt skrivande och läser själv oerhört mycket. Hennes favorit är Zelda Fitzgerald som ofta dyker upp i resonemangen. Zeldas skriverier bevakas noga av maken Scott Fitzgerald. Hon skriver romanen Charleston som handlar om hennes tid på mentalsjukhus. Samma sak behandlar SF i Natten är ljuv. Zeldas bok kom ut på ett litet förlag på billigt papper och bands i grön linneväv. KZ associerar från det ena till det andra och hon identifierar sig med kvinnorna hon skriver om. Jag har koncentrerat mig på Zelda - delarna i boken men här finns mycket mer att hämta. Jag gillar den personliga entusiasmen, ilskan och all kunskapen.

Titel: Hjältinnor

Författare: Kate Zambreno

Översättare: Helena Fagertun

Förlag: Modernista

Tryckår: 2016

Antal sidor: 319 

Vecxkans mening v. 30 2025

MIN

Jag tränar lite på Veckans mening innan Robert på Mina skrivna ord kommer tillbaka nästa vecka. Jag väljer en mening ur Katherine Rundells hyllade fantasyroman Omöjliga varelser.

"Det finns en hemlig plats i vår värld, omsorgsfullt gömd för att skyddas från oss."

Papa Hemingway

Aaron Edward Hotchner (1917-2020) var en amerikansk redaktör, romanförfattare, dramatiker och biograf. Han har skrivit biografier om Hemingway, Sophia Loren, Doris Day och Ernest Hemingway. Tillsammans med skådespelaren Paul Newman bildade han livsmedelsföretaget Newman´s Own. Paul Newman var förövrigt tänkt att spela Nick Adams, en ofta förekommande person i Hemingways noveller. Det kan man läsa i Papa Hemingway. Personliga minnen av E A Hotchner. Under de tretton är de hann vara goda vänner och arbetskamrater hann de med otaliga samtal, resor, tjurfäktningar, bad och fester. Jag skulle tro att Hotchner även var ett stöd för Mary Hemingway som hade en ängels tålamod med sin mans infall och lynnen. En annan god vän till Hemingway var skådespelaren Gary Cooper som spelade huvudrollen i filmatiseringen av Klockan klämtar för dig (1943) och Farväl till vapnen (1932). Hotcher var en god vän som ryckte ut när det behövdes. Ibland blev det ett terapeutiskt samtal. Andra gånger var det bara att kasta sig på ett plan och inställa sig. Detta var ju de sista åren i Hemingways liv och hans tid som kraftkarl och äventyrare var över. Han var inte nöjd med det han skrev, han går ner i vikt och mår inte bra psykiskt heller. Han drabbas av vanföreställningar och paranoia och är inte mottaglig för resonemang från något håll. Slutet blir tragiskt. Boken är ganska pratig vilket ju inte är helt fel när den bygger på samtal. Och det vimlar av människor och namn. Ernest hade en otrolig .bekantskapskrets.

Titel: Papa Hemingway 

Författare: A E Hotchner

Översättare:Olovo Jonasson

Förlag: Norstedts 

Tryckår: 1989

Antal sidor: 275  

De sista smekningarna

Ännu en fin titel från Flo förlag: De sista smekningarna av Kjersti Anfinnsen. Poeten Marie Lundquist har gjort översättningen. I korta kapitel får en lära känna Birgitte Solheim som är pensionerad hjärtkirurg. Romanens början: "Gudrun är död" för tankarna till Camus, Främlingen. Birgitte Solheim stryker Gudrun från listan över vänner och bekanta som ska ha julkort, födelsedagshälsningar, mm. Sedan river hon hela listan. Och är ganska nöjd med det. Birgitte Solheim är en kärv kvinna som haft framgångar i ett mansdominerat yrke och som på olika sätt isolerats i arbetsgruppen. Hon har vigt sitt liv åt kirurgin. Det har inte funnits plats varken åt man eller barn. Någon gång har tankarna gått åt artificiell insemination men det blev bara en tanke. Den två år yngre systern, Elisabeth, bor kvar i Norge, har man, barn och barnbarn. Systrarna har hon ett mycket märkligt förhållande. De har sporadiska kontakter över nätet och har ett behov av varandra även om de för det mesta är elaka mot varandra. Av deras knapphändiga samtal förstår en att de haft en känslokall mor och att de upplever sin barndom väldigt olika. Birgitte sitter nu mest i sin favoritstol vid fönstret och ser ut på livet som rör sig på gatan. En frisör kommer hem till henne och gör i ordning det lilla hår hon har under peruken. Åldrandets tillkortakommanden, avigsidor, ensamhet och förluster funderar hon över med osentimental klarsynthet. Colin, som äger det lilla matstället Chez Colin tvärs över gatan blir hennes vän. För en tid. De sista smekningarna är inte enbart dyster; den är rolig också. Och Birgitte Solheims hårda skorpa krackelerar till slut en aning. Jag beundrar Kjersti Anfinnsen, som vid snart fyllda femtio, kan sätta sig in i vad det vill säga att åldras. Och hon gör det utan att slösa med orden. Del två har titeln Ögonblick för evigheten. 

Titel: De sista smekningarna

Författare: Kjersti Anfinnsen

Översättare: Marie Lundquist 

Förlag: flo förlag

Tryckår: 2025

Antal sidor: 149 

Klockan klämtar för dig

Klockan klämtar för dig av Ernest Hemingway handlar om sprängexperten Robert Jordan från Amerika som gått med som frivillig i spanska inbördeskriget. Han har fått i uppgift att tillsammans med en grupp andra män ur lokalbefolkningen spränga en viktig bro. Det känns som en  får vänta länge på den där sprängningen men under tiden hinner en bekanta sig med de övriga människorna som gömmer sig i en grotta i de spanska bergen. Pilar, en stor, klok kvinna är den som styr i grottan. Hennes lille man, Pablo, är en komplicerad, osympatisk men, i vissa lägen, duglig man. Helt pålitlig är han dock inte. Maria är en ung, krigsskadad kvinna som Pilar tagit under sina vingars beskydd. Anselmo är en gammal man som Robert kärleksfullt kallar "den gamle", en annan, som kallas kallas zigenaren, älskar att tetas med de andra. Sju män och två kvinnor finns i grottan när Robert kommer dit. Han försöker ta pulsen på dem alla för att försöka utröna vilka som kan användas till vad och vilka han kan lita på. Hela berättelse utspelar sig under 3 - 4 dygn. Det pratas mycket i grottan och diskuteras. Språket är inte det bästa och tonen är rå men för det mesta hjärtlig. Vid sidan av krigsdiskussionerna, politiken, livsberättelserna och planeringen av brosprängningen utspelar sig en finstämd kärlekshistoria mellan Maria och Robert Jordan. Det fanns mycket för kritikerna att sätta tänderna i. Jag har sträcklyssnat på Storytels inläsning  bra gjord av Martin Halland. Återigen förvånar jag mig över den närvarokänsla Ernest Hemingway skapar. Och att han får läsaren/lyssnaren med på tekniska resonemang om krig, vapen och broar. Han lyckas välja de rätta orden, de enkla, okonstlade. och han underskattar inte läsaren. Han berättar för en jämlike över en whisky eller ett glas öl på Sloppy Joe´s bar eller El Floridita i Havanna. Romanen filmades 1943 med Ingrid Bergman och Gary Cooper i huvudrollerna. Romanens titel är ett lån från 1500 - talspoeten John Donne och dennes dikt Meditation XVII som slutar: "Any man's death diminishes me, because I am involved in mankind. And therefore never send to know for whom the bell tolls; it tolls for thee." 

Titel: Klockan klämtar för dig

Författare: Ernest Hemingway

Översättare: Andreas Vesterlund

Förlag: Bakhåll

Tryckår: 2015

Antal sidor: 478 

Årstfruns dagbok 20 juli 1818

Märta Helena Reenstierna (1753 – 1841) på Årsta gård. 

Den 20 juli 818 skriver hon: Måndag. Jag tror den värst heta dag. Margarethas dag. Hagströms hustru böd först Mig, Mamsell och samtl: mitt folk på Caffée och Maja Greta med vin och brännvin. Jag glömde för dagen annotera, att den så kallade blomsterkungen, Trädgårdsmästaren Zimmerblad från Heleneborg, var här i går och omtyckte mycket både om min trädgård, tobak, rosor och boningsrum. Herr Löfstedt och Gesällen Malmberg voro här idag hela dagen, nu ådrades förmaket uti en agat facon, uti Sängkammaren påklistrades en ny borde, och sluteligt betaltes 100 RDr. Eftermiddagen hitkom min Systerson Gustaf samt en Herr Baumgardten, och då, de hade gått bort, hitkom herr Sundell och Dess fru. Den sist lagda hönan kläckte 9 kycklingar af de egg, som Moltzer skickade mig, hvilka voro 10 - jag tillade ett egg och satte därpå ett märke, af vilket en unge först framkom. Ett var fetegg, ett hade hönan förut krossat. Jag har således inalles i år fått 40 kycklingar. Nu en lång tid har varit här varit mycket ruckel och besvär med Kakelugnsmakare, Sotare, Murare, Målare och bakning och annat mer.