Ett år av apokalyptiskt tänkande

Ett år av apokalyptiskt tänkande är en serieroman av Linda Spåman. Linda och hennes pappa, Walter, är bästa vänner. De har lovat att alltid ställa upp för varandra. Så när  pappa får ALS och det går upp för honom vad saken gäller bestämmer han sig raskt för att sätta punkt för sitt liv medan han har några krafter kvar. Men lite hjälp behöver han och då är det så klart Linda som får ställa upp. Själva historien berättas av Linda för Döden medan båten med faderns döda kropp förs över floden Styx till dödsriket. Döden är en lyssnande och klok terapeut som då och då ställer de rätta frågorna. Ibland lägger sig även pappa i samtalet. Linda Spåman lyckas med konststycket att få fram både Lindas och pappas existentiella ensamhet. ALS - teamet som kommer erbjuder pappa andningshjälp och berättar att en kan ha ett bra liv även sängliggande. Men så har inte pappa tänkt sig det hela. De lyckas bara reta upp honom. Först hade han tänkt att vända sig till Dignitas i Schweiz, men när han förstår att i så fall behövs det intyg både från läkare i Sverige och Schweiz faller den möjligheten. Han orkar inte ens tänka tanken. Linda Spåman är både osentimental och humoristiskt. Hon vet ju vad hon talar om eftersom hon varit med själv. Teckningarna är både rörande och fula och stämmer väl överens med innehållet i romanen. Jag kan tänka mig att den här romanen skulle kunna bli utgångspunkt för diverse diskussioner; om anhörigvård, dödshjälp, sjukvården, sjukvården, sjukvården. Ska en människa verkligen behöva ta till sådana medel som Walter för att få avsluta sitt liv?

Titel: Ett år av apokalyptiskt tänkande

Författare: Linda Spåman

Förlag: Galago

Tryckår: 2025

 Antal sidor: 244 s.

The Room next Door

Filmstudion fortsätter att erbjuda fina filmer. The Room next Door med huvudrollsinnehavarna Tilda Swinton som den dödssjuka krigskorrespondenten Martha och Julianne Moore som ungdomsvännen och författaren Ingrid. Efter att under väldigt många år inte haft kontakt alls besöker Ingrid Martha på sjukhuset och de fortsätter samtalet från förr. Ingrid får veta att Martha har livmodercancer i fas tre. Man har försökt allt, men inget tycks hjälpa. Martha har fått nog. Hon vill dö. Och hon vill själv bestämma när hon ska dö. Men hon vill att någon ska finnas i rummet intill. Ingrid värjer sig. Hon är rädd för döden och hänvisar desperat till några av Marthas barndomsvänner. De är tillfrågade och har sagt nej. Martha har också en dotter, Michelle, med vilken hon inte har någon som vidare kontakt. Hon vet att hon inte varit någon bra mor. Hon har rest rastlöst mellan krigsskådeplatserna. Michelle är bitter. Dessutom har hon inte träffat sin far. Filmen är vacker och stillsam och om det inte varit för färgerna på Tilda Swintons kläder hade en inte känt igen Almodóvar. Filmen är gjord på engelska och tilldrar sig i New York. Ingrid är en storslagen väninna som orkar med den tunga uppgiften. Damien, en gammal pojkvän de delat på, har alltid beundrat Ingrids förmåga att lida. Hon kan ju inget göra åt Marthas tillstånd, men hon kan vara där. Damien för in klimatkrisen i filmen och en fyrkantig fanatisk polis står för frågan om dödshjälp. Det finns mycket att diskutera efter filmen. The Room next Door bygger på en roman med samma namn av författaren Sigrid Nunez.