Ett år av apokalyptiskt tänkande är en serieroman av Linda Spåman. Linda och hennes pappa, Walter, är bästa vänner. De har lovat att alltid ställa upp för varandra. Så när pappa får ALS och det går upp för honom vad saken gäller bestämmer han sig raskt för att sätta punkt för sitt liv medan han har några krafter kvar. Men lite hjälp behöver han och då är det så klart Linda som får ställa upp. Själva historien berättas av Linda för Döden medan båten med faderns döda kropp förs över floden Styx till dödsriket. Döden är en lyssnande och klok terapeut som då och då ställer de rätta frågorna. Ibland lägger sig även pappa i samtalet. Linda Spåman lyckas med konststycket att få fram både Lindas och pappas existentiella ensamhet. ALS - teamet som kommer erbjuder pappa andningshjälp och berättar att en kan ha ett bra liv även sängliggande. Men så har inte pappa tänkt sig det hela. De lyckas bara reta upp honom. Först hade han tänkt att vända sig till Dignitas i Schweiz, men när han förstår att i så fall behövs det intyg både från läkare i Sverige och Schweiz faller den möjligheten. Han orkar inte ens tänka tanken. Linda Spåman är både osentimental och humoristiskt. Hon vet ju vad hon talar om eftersom hon varit med själv. Teckningarna är både rörande och fula och stämmer väl överens med innehållet i romanen. Jag kan tänka mig att den här romanen skulle kunna bli utgångspunkt för diverse diskussioner; om anhörigvård, dödshjälp, sjukvården, sjukvården, sjukvården. Ska en människa verkligen behöva ta till sådana medel som Walter för att få avsluta sitt liv?
Titel: Ett år av apokalyptiskt tänkande
Författare: Linda Spåman
Förlag: Galago
Tryckår: 2025
Antal sidor: 244 s.
Inlägg
