måndag 8 januari 2018

Kod 400

En kvinnlig namnlös bibliotekarie i 40 - årsåldern kommer till sin arbetsplats extra tidigt en morgon och finner en besökare som blivit kvar under natten. De inleder en konversation som som till 98 % sköts av bibliotekarien. Hon tar tillfället i akt att berätta om livet som bibliotekarie i läsesalen, om ohyfsade biblioteksbesökare som ställer till det i hyllorna och stökar till i största allmänhet. Hon kan sin bibliotekshistoria och fransk historia. Robespierre är en favorit. Det var en man med principer. Maupassant är en annan favorit medan Balzac kallas bokfabrik.. Hennes favoritavdelning är historia. Den skulle hon vilja ha hand om. Det var inte meningen att hon skulle sitta på det här lilla biblioteket, men hon lät sig förledas av en pojkvän som sedan lämnade henne. Nu brottas hon  med Dewys decimalklassifikationssystem. Melvil Dewey hade storhetsvansinne, anser hon. Men att kunna orientera sig på ett bibliotek är att bemästra kulturen. Kultur är inte för nöjes skull.  En fnissar lite då och då, men snart övergår det roliga i medömkan. Jag kan tycka att hon är lite väl ung för att ha stelnat till så mycket. Hon borde nog jobba lite med att bli mera förändringsbelägen. Det förefaller inte som om hon hade någon vän bland kollegerna heller. Och aldrig skulle hon våga bjuda hem den unge studenten, Martin,  med den rara nacken som studerar i läsesalen. Å andra sidan har han börjat flamsa med blondiner och förtjänar inte att bli hembjuden. Kod 400 är roande och lättläst och innehåller en hel del fakta. Författaren, Sophie Divry, är journalist och detta är hennes debutbok. Översättare är Marianne Öjerskog.[sekwa] 2017.
Månadens språk: Franska

5 kommentarer: