Albert Bonniers förla |
Utan spoilers, förstås.
"Inga hade kilat sig fram mellan några av de bastanta damerna i grå förkläden invid relingen. När hon sköt fram småflickorna makade de sig åt sidorna, med ogillande miner och smala läppar. Men de flyttade på sig. - Hon hade trott att hon skulle vara vit. Men gudinnan var koppargrön i en nyans som påminde henne om en gammal tvåöring som smälter fram ur gatans is om våren. Fartyget var redan på väg in mot kaj och man kunde inte längre se hennes ansikte, bara armen som höll stentavlan och, på den bortre sidan, facklan som som försvann rakt upp i den grå himlen. På kvällarna tänder de ljus däruppe, sade Inga. Det står här i boken."
Från sidan 31 i Swede Hollow av Ola Larsmo. Fler smakebitar HÄR.
Tack för smakbiten.
SvaraRaderadet var så lite så
RaderaTack för smakbiten. Ola Larsmo läste jag några böcker av för många år sedan, han är ju från Uppsala och har skrivit om Uppsala.
SvaraRaderajag har lyssnat på honom ett par gånger och jag tycker att han är kunnig och övertänkt
RaderaHar naturligtvis sett boken i mitt flöde ett tag, men har inte läst, varken den eller något annat av Larsmo.
SvaraRaderajag har inte heller läst något av honom. den här ska vi ha i läsecirkeln
RaderaMaken har läst den och han tyckte den var bra. Tack för smakbiten!
SvaraRaderadet låter ju lovande!
RaderaKänner till boken och är lite nyfiken på den. Tack för smakbiten.
SvaraRaderajag är också nyfiken faktiskt. har inte läst något av Larsmo tidigare
RaderaEr det Frihetsgudinnen i New York som er gudinnen i teksten din? Jeg syntes det lignet på beskrivelsen :-)
SvaraRaderaHa en riktig fin søndag!
visst är det Frihetsgudinnan! hon har just hälsat en ny båt med utvandrare från Sverige välkomna
RaderaVerkar lovande.
SvaraRaderaja, den borde vara bra.
SvaraRadera