tisdag 28 november 2017

Veckans topplista v. 48

Johannas deckarhörna: Veckans topplista v. 48. Höstens bästa

1. Anne Swärd, Vera
Huvudperson i romanen är krigsflyktingen Sandrine som gifter in sig i en rik och ansedd familj och får dottern Vera. Sandrines stora kärlek är den judiske Levi. Hon vet inte vart kriget fört honom och ger sig iväg för att söka efter honom.
Skandal att inte Anne Swärd fanns med bland de nominerade till Augustpriset!

2. Aki Ollikainen, Nödåret
Året 1867 rådde hungersnöd och arbetslöshet i Finland. Marja och hennes två barn ger sig iväg från det lilla hemmet i Korpela och lämnar den döende mannen åt sitt öde. Marja tänker sig att gå till Petersburg där hon tror att det finns mat. 
Vinter är kall och obarmhärtig. Dödens färg är vit.

3. Emily Fridlung, Vargarnas historia
Femtonåriga Linda bor med sina föräldrar i de skogiga delarna av nordvästra Minnesota. Hon kallas Miffot och kommunisten i skolan. En dag träffar hon den unga kvinnan Patra, hennes man Leo och deras son Paul. Linda blir god vän med dem, men anar så småningom att något inte står rätt till. Romanen är Emily Fridlunds debut och hon fanns med på årets Bookerpris - lista 

4. Golnaz Hashemzade Bonde, Det var vi
En annorlunda bok om att vara invandrare. Nahid är dödssjuk och besviken på livet. Hon hade så många drömmar men har fått så lite att hon inget har att ge. Detta går ut över dottern Aram, som har en del att förebrå föräldragenerationen men ändå ser den som brobyggare. Men det finns ändå något som Nahid och Aram till slut kan glädja sig åt gemensamt. 

5. Milena Michiko Flasar, Jag kallade honom Slipsen
Två män sitter på var sin bänk mitt emot varandra i en park i Tokyo. Den ene är en  s. k. hikikomori, det vill säga en som bor hemma hos föräldrarna och inte studerar, inte arbetar och inte går ut. Men en dag har Hiro alltså gått till parken och där sitter kontoristen Teri Ohara med sin läderportfölj och matsäck. Han har förlorat sitt arbete, men vill inte berätta det för sin fru. De blir sakta men säkert vänner och talar med varandra om det som är svårast i livet.

28 kommentarer:

  1. Vargarnas historia och Vera blir jag nyfiken på. Tack för tips!

    SvaraRadera
    Svar
    1. de är verkligen bra. hoppas att du gillar dem.

      Radera
  2. Har inte läst någon av de här böckerna men är intresserad av flera.

    SvaraRadera
    Svar
    1. de är väldigt bra var och en på sitt sätt. jag rekommenderar dem

      Radera
  3. Har inte läst någon av dessa och har väl egentligen bara hört talas om Vera tidigare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vargarnas historia har det talats en del om

      Radera
  4. Ser att "Vera" går hem hos många. Den japanska historien tilltalar min nyfikenhet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vera är väldigt bra. Slipsen är väldigt japansk

      Radera
  5. Av dessa läst Nödåret, avgrundsdjupt elände verkligen, fy vilken tid det måste ha varit. En bok man inte glömmer, och vilket slut! Ett av de mest effektfulla slut jag någonsin läst. Fantastiskt. Tack för tips vad gäller de övriga, okändisar för mig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. visst är den fantastisk. en debut! Mina drömmars stad tilldrar sig delvis under samma tid. och det var väldigt eländigt här också, särskilt i norra Sverige

      Radera
  6. Boken Vera är jag lite nyfiken på :)

    SvaraRadera
  7. Vargarnas historia och Vera har jag läst. Jag håller helt med dig om Vera, den är så välskriven och bra att den borde ha Augustnominerats. Jag hade tippat den och Anyurus bok i den skönlitterära klassen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. det finns flera som borde varit med. men Vera tog jag för given. Anyuru ska jag snart läsa

      Radera
  8. Inte läst någon på din lista men är nyfiken på flera, särskilt Vera och Det var vi.

    SvaraRadera
    Svar
    1. ja, de är bra allihop. jag var väldigt förtjust i Det var vi. och Vera. och alla de andra ...

      Radera
  9. Vargarnas historia tror jag att jag har i hyllan.

    SvaraRadera
  10. Vargarnas historia har jag funderat på att läsa!

    SvaraRadera
  11. det tycker jag att du ska göra. den är lite annorlunda

    SvaraRadera