fredag 18 maj 2018

Skura ut

I senaste numret av Vi läser 2018:3 finns en rejäl intervju med författaren Kerstin Strandberg som är en ganska osynlig kändis. Hon förekommer sällan på tillställningar av olika slag och tur är det, säger hon, för hennes garderob lämpar sig inte för festligheter. Hon är född 1932 och den senaste romanen Skura ut är en sorts sammanfattning av hennes liv och gärning. Liv och författarskap går inte att skilja åt. Hon har huset fullt av anteckningar och dagböcker och nu tar hon fram vissa bilder och synar dem igen. Kerstin Strandberg började att måla men övergick senare till skrivande. Hon skriver om sin barndom och den psykiskt sjuka modern som dog och fadern som var alkoholiserad. Hon skriver om vännen Katarina vars äldre bror Henrik hon utvecklade en djup vänskap med och som sedan tog livet av sig. Det skakade Kerstin Strandberg väldigt hårt. Hon skriver om maken, läkaren Bo - Lennart, och deras giftermål som båda hade ångrat innan de kom till kyrkan. Men de räknade med att det var mindre skämmigt att ta ut skilsmässa än att bryta en förlovning!? Nu har de levt ihop i ett helt liv för de upptäckte hur otroligt bra de egentligen passade ihop. Naturligtvis finns här mycket att läsa om konstens och skrivandets villkor; om sanning och fiktion; om mognad och åldrande; om kvinnors villkor och Författarförbundet och mycket mera. Kerstin Strandberg skriver så att en tycker sig ha henne samtalande bredvid sig. Hon är opretentiös och oglamorös och chosefri. Det framgår också av intervjun i Vi läser som är gjord av Malin Nord, en yngre väninna. Undertitlarna till Skura ut: En bok om Lidelsens detaljer eller En faun kremeras. Skriv, Kerstin, skriv! och Lidelsens detaljer är två självbiografiska titlar. Malin Nord, som har skrivit romanen Barmark, säger sig ha haft stor glädje av Skriv, Kerstin, skriv! Jag blir nyfiken på Kerstin Strandbergs tidigare författarskap.

torsdag 17 maj 2018

Helgfrågan v. 20


Hur länge har du haft bloggen?
Bonusfråga:
Vad gillar du det vackra vädret?
undrar Mia

30/7 2009 skrev jag det första inlägget på min blogg. Nio år som försvunnit i en grisblink.
Bonusfrågan: Sol och hög luftfuktighet = huvudvärk 
Torr värme under boken som är två och svag vind = njutbart

Vendela Vida

I förra veckans smakebit fick en ung kvinna sin ryggsäck innehållande allt viktigt stulen vid receptionsdisken på ett hotell i Casablanca. Hon hade flytt Florida från ett destruktivt förhållandeSå börjar romanen När dykaren lämnar sina kläder av svenskättade Vendela Vida. Nu vidtar en veritabel cirkus med poliser, taxichaufförer, hotellpersonal och poliser igen. Mitt i natten vaknar den stackars kvinnan och är bombsäker på att alla är i maskopi med varandra. Nästa dag möter hon en polis som berättar hur effektiv den marockanska polisen är. De har funnit hennes ryggsäck och pass. Det är bara det att ryggsäcken tillhör någon helt annan och passet likaså. Men polisen är jättenöjd och den unga kvinnan behöver inte lång betänketid. Har hon tur finns det pengar på korten och då ska hon bo på det finaste hotellet i Casablanca. Sagt och gjort. Sedan gäller det ju att hålla sig undan och inte dra uppmärksamheten till sig. Den som förlorat sitt pass måste ju rimligtvis anmäla det stulet. Mitt i det dramatiska händelseförloppen är kvinnan egendomligt avstängd. Hon är inte rädd och hon somnar var som helst och tänker att det där får jag väl lösa när jag sedan. Det blir som någon sorts rysk docka. Hon byter ideligen identitet och som kronan på verket blir hon indragen i en filminspelning där hon ska vara stand - in för den berömda skådespelerskan som inte får överanstränga sig. Plötsligt har hon ett sammanhang, mat, bostad och lön. Men hon måste hela tiden snegla över axeln. Språket är njutbart och läsningen flyter friktionsfritt. Men så kommer det länge emotsedda slutet. Och - det är rena kallduschen! Var detta verkligen nödvändigt???

onsdag 16 maj 2018

Annorlunda historieskrivning

Linnea Axelsson föddes i Porjus 1980. 2010 debuterade hon med romanen Tvillingsmycket. Nu kommer hon med en diktsamling som skildrar samernas 1900 - talshistoria genom tre samiska familjers liv under den här tiden. Aednan heter hennes 700 sidor långa epos som inte minst innehåller kvinnohistoria.
Versformen var inte planerad utan den växte fram av sig själv när inte prosan riktigt fungerade. Hon tycker att det outsagda får vara en del av berättandet i lyriken. Titeln Aednan för tankarna till Eddan. Aednan är nordsamiska och betyder land, mark, jord men också älv och mamma. Alldeles i början av boken föds tvillingpojkar, den starke mörkhövdade Aslat och den svagare Nila. Ber - Joná berättar. Det är vårvinter och året är 1913. Fascinerande läsning om samernas och renarnas vandringar, årstidernas växlingar och de vardagliga sysslorna. Men också om hur deras områden beskärs och hur rennäringen minskar och hur samiskan trängs ut. Ett annorlunda sätt att läsa historia.


tisdag 15 maj 2018

Veckans topplista v. 20: Norge

Johannas deckarhörna: "Nu på torsdag är det Norges nationaldag (17 maj) och därför tänkte jag att veckans topplista skulle tillägnas grannlandet i väst. Fem författare eller böcker från Norge är ämnet för veckans lista."
 
Albert Bonniers förlag

1. Beate Grimsrud, En dåre fri 
är en fantastiskt bra roman. Den handlar om unga Eli som är en aktiv ung kvinna. Hon springer, boxas, skriver och har filmplaner. Men samtidigt måste hon hantera de olika rösterna inom sig.
2. Olav H. Hauge, Dagböcker, dikter. 
Egentligen var Hauge äppelodlare, men han läste och skrev mycket i hela sitt liv och hade kontakter över hela världen. Då och då var han intagen på mentalsjukhus. Dikterna sägs vara dagböckerna komprimerade.
Lindelöws bokförlag
3. Tomas Espedal, Bergensare.  
Bergensare är en blandning av prosa och poesi;  reseskildring och biografi; roman och novell. Boken tar avstamp i ett hotellrum i New York och avslutas på ett hotell i Berlin vid Kurfürstendamm
Weyler förlag
4. Geir Gulliksen, Berättelse om ett äktenskap.
Jon möter Timmy, tycke uppstår och efter mycket kort tid är han beredd att lämna sin unga hustru sedan två år och deras lilla dotter för detta nya han inte kan avstå ifrån.
Bokfabriken
5. På TBR- listan:  Kjell Ola Dahl: Täcknamn: Hilde 
Bloggtips. Har aldrig läst något av Kjell Ola Dahl tidigare. 16 före i kön.

måndag 14 maj 2018

Tematrio - Hetta



Lyran: "Ja jag erkänner, jag tillhör de där som gnäller så fort det blir varmt. Jag trivs inte! Temat för denna vecka blir därför hetta, ni kan ju roa er med att tolka detta precis hur ni vill."
1. OmslagsbildKärlek het som chili. Av Laura Esquivel
På en gårdi Mexico styr änkan Elena sin familj med järnhand. Yngsta dottern Tita får inte lov att gifta sig eftersom hon  enligt tradition måste förbli ogift och ta hand om sin mor. Men Kärlek het som chili är en berättelse om kärlek ändå.

2. 
In the Heat of the Night. Film från 1967 efter en bok av John Balls roman från 1965. Det är inte så länge sedan jag såg filmen med de två fantastiska skådespelarna Sidney Poitier och Rod Steiger. Den är spännande på mer än ett sätt. 

3. Och så en strof ur Omkring tiggarn från Luossa av Dan Andersson:

Det är något bortom bergen, bortom blommorna och sången,
det är något bakom stjärnor, bakom heta hjärtat mitt.
Hören — något går och viskar, går och lockar mig och beder:
Kom till oss, ty denna jorden den är icke riket ditt!

Ny radioföljetong tisdag 15 maj

Idag läste Monica Wilderoth sista avsnittet av April av Annika Klüssendorf. 
Imorgon börjar en ny radioföljetong. Det är Vi av KimThúy. Efter flykten från Vietnam hamnade hon i Kanada där hon blev väl mottagen. Flykten från Sydvietnam skildrar hon i självbiografiska debutromanen Ru. Där berättar hon också om hur hon återvänder till Vietnam och om sitt moderskap. Den blev en succé världen över och fick Kanadas främsta litteraturpris, Governor Generals Award. Nu bor Kim Thúy i Quebec i Kanada.
Skådespelerskan Maja Rung läser Vi. Sekwa förlag 2016 i översättning av Ulla Linton.